"Stäng av era mobiltelefoner" är en uppmaning som numera alltid ges innan man går in i en teatersalong.
En kvinna som jobbar på Norrbottensteatern berättade att under en föreställning på teatern ringde det i en telefon och en man i publiken svarade. Sen gick han runt i salongen under ivrigt pratande och slutade inte förrän den övriga publiken buade.
En släkting till mig, som sällan använder sin mobil och lika sällan får samtal, var på en begravning. När hon gick tillbaka till sin bänk efter att ha tagit farväl vid kistan, ringer hennes mobiltelefon. Den telefon som aldrig annars ringde började skrälla just i detta ögonblick.
Efteråt kunde hon se att samtalet kom från "okänd." De övriga begravningsgästerna som förstod att min vän led och tyckte att det var fruktansvärt pinsamt, tröstade henne med att det troligen var den avlidna som kontaktat och ville meddela att hon hade det bra och var nöjd med sin begravning. En bra och tröstande förklaring!
Så glöm inte att stänga av din mobiltelefon!
9 kommentarer:
Man upphör aldrig att förvånas. Den pratande mannen på teatern måste ha lämnat förståndet hemma. Vilken korkskalle! Bra att publiken buade!!!
En härligt tröstande förklaring till din släkting! När det står "okänd" på nummerupplysaren så skulle jag verkligen vilja att det var mor, far, bror eller väninnan T som ringde. Det vore både roligt och intressant. Och LITE skrämmande...
Annica: Telefonsamtalet kanske var intressantare än pjäsen.
Telefonsamtal från de som lämnat jordelivet är en både tilltalande och skrämmande tanke. Men kanske mest skrämmande.
Jag har inte varit på bio sedan i början av 90-talet därför att jag stör mig så mycket på de andra biobesökarna. Prassel, kommentarer och samtal förstör upplevelsen.
I Arjeplog i samband med en kammarkonsert kom det in en kille i kyrkan som inte tog av sig kepsen. Jag är inte ett smack religiös, men i kyrkan tar man av sig mössan. Handlar om respekt!
Ja, Anders jag håller med dig. Man tar av sig hatten i kyrkan. Men när jag tänker efter så behåller ju damerna hatten på. Åtminstone i de fina kretsarna. Vi såg det ju nyss på Estelles dop. Det är väl inte jämlikt?
Håller med Anders. Många biobesökare tycks tro att de sitter hemma i TV-soffan.
Huvudbonad i kyrkan är bara tillåtet för kvinnor. Vad jag minns från förr så skylde kvinnor sin hjässa t.o.m. med en näsduk eller dyl. om de inte hade någon hatt tillgänglig. Antar att det inte är så viktigt längre.
Annica: Vi har nog skrivit kommentarerna ungefär samtidigt. Då är det nog inte bara jag som är less på schlagerlåtarna.
Förra helgen var vi på konsert för Sandviks (sambons arbete) 150-årsjubileum.Alla uppmanades att stänga av mobilerna. Självklart tyckte jag. Det lustiga var att det var så otroligt högt ljud att ingen hade märkt om så brandkåren skulle ha kom in med sirenerna påslagna :)
Helena: Sedan många år tillbaka tar jag alltid öronproppar med mig till olika konserter för att dämpa ljudet. Det är tinnitusvarning på dagens musikunderhållning.
Jag har liknande erfarenheter, i vintras var jag på bröllop, och vad händer, jo just när brudparet ger sina löften till varandra ringer en mobil och förstör hela akten. Surt och pinsamt. Och på fredag är det skolavslutning i kyrkan och då kommer jag att irritera ihjäl mig. Förra skolavslutningen satt jag bredvid två föräldrar som diskuterade traktorer hela akten. Sen börjar man gå ut ut kyrkan innan akten är slut. Dålig respekt tycker jag.
Skicka en kommentar