En vecka har gått sedan jag skrev om Fridtjuv. Kan inte fatta det, känns som i går.
Idag skriver jag om Luleå. Denna pärla till stad i nordöstra Sverige, som alltid ligger i topp när det gäller solligan.
Luleå har varit min hemstad i drygt 55 år. Jag köpte lägenhet på Krongårdsringen, fortsatte till Lingonstigen, sedan 39 år i hus på Järvstigen och numera, och till dess min sista klarsynta dag, på Norra Strandgatan. Här fick jag utsikten som jag längtat efter i hela mitt långa liv.
Här har jag det perfekta boendet med 10 minuters gångväg till badet och 10 minuters gångväg till Storgatan. Nej, allt är inte perfekt. Lägenhetens kyl- och frys är från ett annat millenium och en fara för miljön, något som inte bekymrar hyresvärden, Lulebo. Men gnället på värden tar jag i ett annat blogginlägg.
Här byggs det nya Luleå. "Kuststad" ligger i Södra hamn, nära det äldre bostadsområdet "Tutti-Frutti", som enligt mig är Luleås snyggaste. "Kuststad" har en fin utsikt över båthamnen men varför har man placerat en konstgjord kanal mellan husen. Fick blandade känslor när jag såg den, kändes inte alls Venedig som väl var tanken.
Utsikt från Kuststad
Snart börjar hockeyn. Lycka, svett och fasa har laget gett oss fans genom åren. Sällan på topp och nära att åka ut ett par gånger. Men just i år, hockeyns 20/21 kommer vårt lag att förvåna. Tro mig!
Hej!