-
Så i min barndom/ungdom var engelskan nästan lika obegriplig som alla andra främmande språk. Den tidens flicktidning framför andra (Fickjournalen) hade färdiga mallar på engelska för den som ville skriva till sin Hollywoodidol för att få en autograf. Så här högtidligt började det tänkta brevet:
"As one of your unknown admirers", och slutade med "Yours sincerely".
Fickjournalen gav också hjälp till hur man borde uttala stjärnornas namn. Ann Blyth till exempel skulle uttalas "Änn Blift." Man undrar vad fröken "Blift" skulle ha tyckt om det namnet. Ginger Rogers blev "Djindjer Rådjärs", allt enligt tidningens hjälp till de okunniga.
Tony "Körtiz", då det begav sig.
Tony idag.
Tony idag.
-
Genom kvällskurser och senare utbildning kan även de flesta i min generation förstå och tala engelska någorlunda och det är möjligt att vi någon gång i en okänd framtid, har lämnat svenska språket bakom oss och talar någon form av dialektal engelska. Så kan det bli!
-
Slut!