Det blev en trevlig fredag med middag ute på stan tillsammans med Nisses lillebror Johnny och hans fru Eva. Vi har inte setts på ett tag och hade mycket att ta igen. Efteråt lyssnade vi till Bo Selinder och Accja på Lilla salen i Kulturens Hus. Duktiga sångare och en av dem är Nisses brorson Johan.
Tidigare på dan handlade jag på Smedjan som är stans största galleria. När jag är där förvånas jag alltid över hur mycket krämer och parfymer vi Lulebor tycks behöva. Vid sidan av Apoteket finns affärerna Lyko, Kicks och Normal. Alla säljer skönhetsmedel och alla verkar dra till sig folk. "Normal" är oftast knökfull med unga tjejer som shoppar det nyaste inom smink.
Kanske inte så konstigt att årets julklapp blev unisexparfym. Hos unga killar har parfym blivit en trend. Unga män är en stor kundkrets med utvecklingspotential säger en modeikon. Det är inte tjejer och motorer de unga grabbarna snackar om idag. Nej, det ointressant, idag är det den nyaste parfymen som gossarna samlas kring.
För cirka 50 år sedan köpte väninnan och jag en parfym som hette "Timeless." En doftkräm som vi kletade på innan vi gick på en visning av mattor på Gammelstads handväveri. Det borde vi inte ha gjort. Parfymen stank! Vandrade in i näsan upp till huvudet och satte sig där som en rejäl huvudvärk på oss bägge två. Idag när vi användes ordet "Timeless" betyder det "fy fasen vad det stinker."
I lågkonjunktur går skönhetsindustrin väldigt bra, säger någon på teve. Vi behöver lyxa till vår gråa vardag.
Men när jag ska lyxa till min gråa vardag blir det inte på Smedjans sminkbutiker, det blir istället en titt på vad mataffärens delikatessdisk har att erbjuda. Ett enkelt val för mig.
