Fortsätter med mitt stöldtema. Det här inlägget är en del av en insändare i NSD.
Betraktelse för nattvardsungdom, utgiven 1861:
"Somliga måste vara fattiga och somliga rika. Det kan inte annorlunda vara. Ville man utjämna denna olikhet, så vore det orättvist, eftersom många tusen skulle bliva berövade det som de med svett och möda förvärvat, och deras ägodelar kastas i händerna på odugliga, lata och lättsinniga människor, som icke förtjänade den gåvan. Så skulle jorden inom kort bliva en ödemark och människorna alla samtliga olyckliga, utfattiga och eländigare än någonsin. Besinna detta, du fattiga, och var nöjd så är du rik."
Det var klarspråk i betraktelsen. Om den fattige var nöjd med sitt eländiga liv på jorden och inte krävde mer för sitt slavgöra, fick han/hon komma hem till Gud och det blev belöningen för deras jordiska strävan.