"Förlusten sörjs i hela världen."
Så löd en rubrik på nätet i en av våra vanligaste kvällstidningar. Nu undrar väl de flesta varför världen sörjer. Vad har hänt? Vad är det som får tant Olga i Kathmandu att sitta vid sitt köksbord och snörvla och varför är gamle George från Kirgizistan så deppad där han vandrar ensam i skymningen?
Jo, Loreen blev utslagen och gick inte vidare till "Mellon."
Låten lär vara feministisk vilket jag inte riktigt upptäckte i all min ouppmärksamhet framför teveprogrammet.
Idag firar vi Internationella kvinnodagen. Vi gör det i ett land där män och kvinnor har kommit ganska långt när det gäller jämställdhet. Men vi har anledning att sörja och gråta över de arma flickebarn ute i världen som könsstympas, blir bortgifta i tidiga tonår och inte får gå i skola. Där religiösa skrifter och gamla seder och bruk får råda och förbjuder flickors självklara rätt till ett liv i frihet och till egna val.
Vi har också anledning att gråta och sörja över de stackars flickebarn som utsätts för våldtäkter både i vårt eget land och annorstädes. Flickor ska kunna röra sig fritt, känna trygghet och veta att de själva och ingen annan bestämmer över deras kroppar.
Flickor! Ni är värda all uppmärksamhet den här dagen och alla andra dagar. Fria lyckliga flickor och pojkar kan tillsammans skapa en ny värld där vi inte behöver sörja och gråta. Det låter som en utopi men man kan väl alltid hoppas.
Ha en fin dag!