Det här är Luleås absolut fulaste hus enligt kritiker Mark Isitt.
Nu börjar hockeysäsongen. 10 månader av sömnlöshet och ångest.
Den här veckan har jag gett till kulturen. Onsdag såg jag Jack Wreeswijk och Kajsa-Stina Åkerström hylla sina respektive pappor på ett mycket underhållande sätt.
Torsdag såg jag en pjäs om rädsla, ensamhet och död. Ämnen som gamla ensamma personer vill tala om, men som ingen vill lyssna på. En fars som trots ämnet var otroligt skrattframkallande.
Fredag blev det återigen Kulturens Hus och underhållning med Maria Möller. En dam som sjunger bra och är duktig på att imitera.
Idag är det lördag och min mobil talar till mig, nästan tjatar och säger att det är dags att gå ut och vandra de 6000 steg som den tycker är mitt minimum.
Så får det bli. Trevlig helg!