Vacker sång

För en gångs skulle är jag helt enig med NSD:s recensent. Hon, för det var en hon, tyckte att årets julkonsert med trion med förnamn på S var av hög klass och att gästartisten Måns Zelmerlöv var en utmärkt entertainer. Sanna N och Sonja A sjöng "The prayer", i så vacker stämsång att håren på armarna reste sig och har knappt lagt sig än.

Konserten fick dålig kritik i kvällstidningarna, där det nästan alltid är samma personer som skriver och har åsikter om all slags musik. Alla dessa recensenter älskar Håkan Hellström, Bruce Springsteen och Ulf Lundell. Dessa herrar får alltid bra betyg. De må ha fina shower men åtmintone Håkan Hellström sjunger så falskt att till och med jag hör det. Men antagligen är musikkritikerna både hörselskadade och tondöva av alltför många konserter med alltför höga decibel.

-

Hur ska jag nu kunna avsluta det här. Jag gillar ju Bruce Springsteen och har ett antal LP med honom. Det är väl bara så att ibland har recensenter alldeles rätt.

-

Tack för mig!

-

Gosse med problem

En sista titt i "Förtroliga vrån", ur Fickjournalen från 50-talet. Här är det en ung man som har problem som "Lena" enkelt löser.
-
Svar till BN
Det var omdömeslöst av de båda tandsköterskorna att diskutera ert utseende och påstå att ni såg rolig ut. Ni tycker att det är tjatigt att ständigt bjuda upp samma flickor på dans. Främmande flickor ser avvisande ut. Många säger att ni dansar bäst och ändå är det ingen som bjuder upp er på damernas.
----
Om jag vore som er skulle jag se till att skaffa mig mera manliga hobbies, ty om det kommer ut i trakten att ni tycker om att sy och brodera, blir det inte roligt. Däremot behöver ni inte skämmas för att ni lagar mat, de flesta mästerkockar är män. Män som är tystlåtna och gripna av sitt arbete fascinerar ofta kvinnor. Försök att bli oåtkomlig. Sluta upp med att kasta hundblickar på flickorna och strunta i dansbanan ett tag framöver.


Stackars vi unga på 50-talet som hade Lena som rådgivare och stackars de unga idag som har Malena som rådgivare.
-

Så var det slut!

Fönstertittare

När jag var ett lagom stort barn, var första advent en alldeles speciell dag. Då hade affären i byn julskyltat. Det var Millys butik som sålde mat och lite andra prylar. Det var alltid lika spännande att på söndagens eftermiddag gå dit och beskåda vad som fanns i den enda butikens enda skyltfönster.

När våra söner var små och tindrade med ögonen gick vi alltid på stan och tittade på julskyltningen. Gossarna hade betydligt mer att titta på och drömma om än vad jag hade.

-

I dag är jag inte alls intresserad av julskyltningen. Istället tänder vi första ljuset i adventsstaken, äter gott och går på Kulturens Hus och lyssnar på Shirley, Sanna och Sonja och hoppas att deras julshow är bättre än vad recensenterna säger.

-

Trevlig söndag!

En dag i november

Bureå 26 november kl 13.00.

Luleå 26 november kl 16.00.

-

En mil innan Bureå mötte vi den stora snöstormen. Stackars svägerskans infart fanns inte längre, den var totalt igenblåst. Efter en kort visit i Bureå återvände vi hem och bild nr två är tagen utanför Kvantum och visar att häruppe har vi nästan ingen snö, bara kyla.

------------

Svägerskan berättade om någon bekant som skulle bjuda på tårta, eftersom ortens hockeylag hamnat högst upp i Elitserien. Det är naturligtvis stort för ett lag som inte har någon vana att vara i den positionen.

I dagens DN skriver Luleås kommunalråd om hur Socialdemokraterna ska lösa sina problem. Politikerna ska inte sitta i slutna rum, utan ut i verkligheten och lyssna på medborgarna. Själv tar han en promenad längs Storgatan varje dag och pratar och hejar på folk. När många tittar bort i stället för att hälsa, vet han att han inte är så populär. En alldeles egen opinionsundersökning, kallar han det. Bravo Kalle Petersen, du är den bäste av din sort.

-

Denna dag måste vi skaffa nya lampor till alla slingor som slocknat under året.

-

Ha en trevlig lördag!

Fixar tänderna

Idag var det dags för tandhygienisten. Hon pratar om att hon inte tycker om julgardiner och pynt och jag nickar instämmande och gurglar på det sätt man gör, när man har tandläkarting i munnen.
-
Att jobba på en tandklinik måste innebära att man tittar i folks munnar hela dagarna. Det kan inte vara alltför lustigt, tänker jag där jag ligger i min stol. Där finns de som kommer med snus och gammal mat mellan tänderna. För att inte tala om patienters andedräkter, som inte alltid luktar mumma.

Jag hann inte tänka så länge innan det hela var klappat och klart och kostade 695 kronor och det är faktiskt ganska billigt.
-
Ha det!

Vi som samlar

En del av en liten samling celluloiddockor.

-

Den som samlar på saker har mycket roligt, men är nog inte riktigt normal. Kanske är samlandet bevis på att något fattas i ens liv, vilket blir väldigt motsägelsefullt, eftersom samlaren ser till att ingenting fattas. Jag har försökt att prata med amatörpsykologen inom mig och frågat om vad som saknas i min tillvaro. Jag kan inte svara, vet bara att ett begär uppstår i samma stund som mina ögon faller på föremålet. (Tur att det inte uppstår när jag tittar på karlar)

En liten del av en stor samling vaser.

-

Samlandet kan bli en drog, precis som spelmissbruk, alkohol- eller chokladberoende. De senaste åren har jag lyckats ta mig ur träsket alldeles på egen hand. Verkligheten och framtiden i en liten trea någonstans tvingar en motvilligt att ändra sitt beteende.

-

Samlaren finns överallt. Bara idag har jag pratat i telefon med två stycken saliga samlare med helt olika intresseområden. Egentligen kanske det är vi som är normala.

-

God eftermiddag!

Brist på muskler

Någon gång på 80-talet fick vi postanställda testa vår kondition genom att trampa på en testcykel under ett visst antal minuter. Som resultat fick vi veta hur gamla vi egentligen var. Jag, som enligt födelseattesten var drygt 40, hade kondition som en 70-åring. Jag fick alltså veta att jag hade dåligt flås, men jag gjorde ingenting åt saken.

Någon gång under 90-talet fick vi postisar testa en maskin som skulle visa vår muskelstyrka. Testmaskinen fanns på Ormbergets sportanläggning. Det visade sig att mina värden var usla, mina muskler nästan oanvända och jag fick ett gympaprogram för att stärka kroppskorsetten, som det så vackert hette. Nu hade jag klart för mig att min kropp behövde träning, men jag gjorde ingenting åt saken.

Ibland när ryggen smärtar undrar jag om det är dags att sona för mitt bristande engagemang i kroppens skötsel. Mina vandringar i Hertsötrakten är nog inte tillräckliga för att rätta till tidigare försummelser.

-

Så till mina efterkommande som tränar, springer, dansar, spelar fotboll och innebandy, går på gym osv. Skönt att ni inte blev som jag.

-

Lev väl!

Makalös musik

Bloggerskan och hennes man har denna vecka helt makalöst lyckats ladda hem Spotify. Nu kan jag förstå att alla inte är så imponerade över den bedriften, men kom då ihåg att vi 70-plussare inte kan så mycket om modern teknik. Betänk att vi är födda på vevgrammofonens, stenkakornas och Anders Börjes tid. Vi är förkrigsfossiler, i vars barndomshem endast fanns en radio som vid enstaka tilfällen spelade "Gamla Nordsjön" och "Alte Kameraden." Vår hunger efter lättsam och modern musik är nog svår att förstå för den som lever med dagens utbud.

Med Spotify kan jag lyssna på favoritmusik i mängd under den tid jag tillbringar vid datorn. Gamle Glen Campbell, vars skivor jag köpte på 80-talet, M Buble, m fl och naturligtvis även Lars-Christers och Mozart och all denna musikskatt är alldeles gratis.

-

Och just nu sjunger Martin Stenmarck "Everybody¨s changing" och det låter fint.

-

Hej!

Skönsång

Min äkta hälft och jag har varit till kyrkan idag och lyssnat till Old Town Gospel som gav en njutbar konsert under cirka en timme.
-
Det kändes lämpligt med kyrkan idag, eftersom en nära anhörig lämnat jordelivet, men vi hade köpt biljetter till gospelsången långt tidigare och det hade vi gjort med anledning av att Old Town Gospel fått en ny medlem, som samtidigt är vårt barnbarn Amanda.

När vi går till kyrkan är det oftast till bröllop eller begravning. Kyrkor är vackra byggnader, lugna och fridsamma och att lyssna till vacker musik i den omgivningen är rogivande. Jag kanske hädar, men jag skulle mycket oftare besöka en kyrka om jag slapp en långdragen predikan som bara gör att träbänkarna känns ännu hårdare. Antagligen är dessa bänkar obekväma för att man inte ska somna under gudstjänsten.

-

Men den här kvällen var fin och vi är nöjda med vårt kyrkobesök.

-

Trevlig kväll!

19:e november 2010

Det känns så konstigt att tänka
att mitt liv en dag ska ta slut,
att den stund jag vandrar på jorden
är en blink, högst en kort minut.
De nätter jag gått med min undran
och dansat den ängsliges vals
betyder för universum
förmodligen ingenting alls.
-
Det känns så konstigt att tänka
att mitt liv en dag ska ta slut
till den tysta oändligheten
förpassas jag resolut.
Alltför kort är vår stund i livet,
alltför snabbt våra dagar förgår,
men de namn som ristas i eken
de lever i tusende år.
/L. Berghagen/

Kring köksbordet

I går eftermiddag satt Grannfrun, Elsy och jag i mitt kök och pratade om ditt och datt. "Det är såna här tillfällen med prat runt ett köksbord, som du ska ta upp i din blogg", sa Grannfrun.
-
Jag tror att hon skulle ångra sina ord om jag gjorde verklighet av hennes förslag.
-
Ingen vill läsa om våra knarrande knän, sjukdomsskräck, sömnlöshet och vår rädsla att hamna på Hertsögården.
-
Inte heller kan jag skriva om vad vi sa om våra karlar. De är känsliga personer som behöver mycket beröm och det kanske vi glömde bort igår.
-
Återstår samtalet kring katten och kungen. Det har jag svårt för att återge eftersom vi hade så mycket att säga. Men katten fick mycket beröm för sin klokhet och intelligens.

Nej, kvinnors prat runt ett fikabord ska stanna där, det är bäst både för de inblandade själva och för omgivningen.

-

Trevlig torsdag.

Råd till ung man

Här kommer mera från "Förtroliga vrån" i Fickjournalen från 50-talet. Här är det en ung man som ber om råd och kloka Lena blir alldeles svarslös.
-
"Framtids-Pelle"
"Ni vill inte bli bunden till någon flicka, för ni kanske inte vill ha henne om tio år. Era föräldrar har manat er att aldrig närma er en oskyldig flicka som ni kan göra med barn, utan att om ni inte kan STÄVJA ER, närma er lovliga flickor, dvs sådana som gett sig till flera pojkar. Många skulle tycka att era föräldrar är gammalmodiga och cyniska, men de är realpolitiska. Förra året blev ni äcklad av en flicka som ville vara intim med er, annars hörde ni inte ihop på riktigt. Hennes okvinnliga syn tog död på era känslor.
-
Jag kan inte ge er några råd, gör som ni vill."

Ha det!

Rätt person sökes

Mona Sahlins avgång som partiledare har fått 20 sidor i Aftonbladet, långt fler än kungen fick förra veckan. Man undrar vad som ska ske med partiet, men mest av allt spekulerar man i vem som ska bli partiledare.
-
Det krävs mycket av en sådan person. Hon eller han bör ha Kronprinsessan Victorias sociala kompetens, Thomas Bodströms charm, Reinfeldts pondus och Gudrun Schymans skicklighet som talare. Dessutom skall personen vara en ung nytänkare, folklig och viktigast av allt, socialdemokrat.
-
Vem har alla dessa kvalifikationer? Förmodligen ingen alls, men vad som behövs är en politikens Charlotte Kalla, en som förutom charm och folklighet är politiskt intresserad och har ett fläckfritt förflutet.
-
Vem varför vill någon ha jobbet? Man tjänar fem gånger så mycket om man blir VD i Posten och får vara mycket mera anonym.
-
Tack för mig!

Far är rar

Far är rar och idag ska han få en slips. Åtminstone lär det vara den vanligaste presenten till pappa.
-
Enligt Aftonbladet köps det flera presenter till Mors Dag än vad det görs till Fars Dag och ingen vet riktigt varför. Kanske är det svårare att köpa present till en man eller också tycker man att mamma gjorde den verkligt stora prestationen när man föddes.


Jag tycker att presenter är helt onödiga. Det är tanken och omtanken som räknas. Ett kort, ett telefonsamtal eller ett besök räcker mer än väl. Papporna och mammorna kan vara många i en familj med flera generationer och då blir det bara dyrt och jobbigt.
-
Själv ska jag bjuda maken och fadern till våra barn på middag ute på stan någonstans. Det kan han vara värd en dag som denna.
-
Trevlig söndag!

Bland annat

Den här veckan är kungen i fokus. Majestätets kompisar, Aje, Plutten och Noppe har dragit in kungen i tvivelaktiga salonger, där man ätit gott och till kaffet plockat in lättklädda damer som underhållning. Allt detta enligt en nyutkommen bok som påstår sig veta allt om saken.
-
Egentligen är väl det som står i boken precis vad de flesta trodde. De rika och besuttna männen tar sig friheter och tycker att det är deras rättighet. I rättvisans namn får man hoppas att inte Silvia sitter och gråter på slottet, utan tillsammans med ladies från Östermalm, skaffar sig egna små nöjen utanför gemaken.

Nu måste det sägas. Luleå hockey leder Elitserien med sju poäng!! Snart kommer de att rasa i tabellen säger en herr Roos, som är förståsigpåare och som tippade att Sveriges bleka okända lag i Karjala Cup skulle få stryk av Tjeckien med 7 - 1. Sverige vann med 4 - 3. Må han ha lika fel när han dissar Luleås hockeykillar.
-
Men nu är det fredag och veckans bästa dag och med det konstaterandet får det vara färdigbloggat.
-
Trevlig helg!

Om böcker

Som barn och ung läste jag många vuxenböcker. Min mor brukade köpa romanserier och en del av dessa var lättlästa och romantiska och tilltalade unga fröken. Böcker som "Flickan från fjällbyn" och "Ta hand om Ulla" var favoriter. Den senare har jag för något år sedan sett som film och nu tyckte jag att den var full av floskler och fördomar.
-
"Kameliadamen" i sju tunna band fanns hemma hos oss och böckerna innehöll många vackra bilder från filmen med Greta Garbo och Robert Taylor. Men Kameliadamen var en syndig kvinna med dåligt rykte och när min mor upptäckte att jag läste serien, försvann böckerna helt plötsligt från hemmet och har sedan aldrig synts till.

I dag läser jag och lyssnar mest till deckare. Håkan Nesser, Elisabeth George, Anne Holt och den orättvist kritiserade Camilla Läckberg.
-
Det bästa jag läst under alla mina år är Vilhelm Mobergs böcker om utvandringen till USA under 1800-talet. Författaren själv som var en bullrig och argsint person, har i skildringen av Karl-Oscars hustru Kristina, gjort ett av de finaste kvinnoporträtt en manlig författare någonsin gjort.
-
Det här är ett stort ämne, som kräver flera blogginlägg.
-
Slut för nu!

Gott som gör ont

Min privatchaufför ställde upp och gav mig lift till Stadsvikens vårdcentral idag. Det var dags för den vartannat år återkommande mammografin.
-
Mammografin är en fantastisk möjlighet för kvinnor mellan 40 och 74 år att få kolla brösten så att man så tidigt som möjligt kan börja behandla eventuella sjukdomar. Både min mor och min moster fick bröstcancer i 50-årsåldern och eftersom den sjukdomen kan vara ärftlig, har jag alltid varit noggrann med att komma till bröstscreeningen.
-
Det gör ont undet själva pressningen, men det går snabbt över. Även en man skulle nog klara det. Det svåraste, åtminstone för mig, var att hitta ut till väntrummet efteråt. Jag irrade runt i korridorerna till dess att en sköterska hjälpte mig tillrätta.
-
Nu är det gjort och allt är bara bra.
-
Hej!

Vänskap

Det här är en 60 år gammal bild av två flickor, som hade gjort sig fina för att åka till samhället och fotografera sig hos Burvall. Gerd, min kusin, hade flätat håret för att det skulle bli lockigt och fint och jag hade använt locktången. Vi var goda vänner då och vi är det än idag.
-
Så småningom skildes våra vägar åt genom att vi flyttade från byn. Vi hade under många år en ganska sporadisk kontakt, men när vi väl träffades var det som om vi aldrig varit skildá åt.


Just i dag är Gerd på besök hemma hos mig. Det finns inga nya foton tagna av oss två tillsammans, men vi ser ut ungefär så här, när vi klär upp oss.
-
Ha det!

Olof Valdemar

Nu är det dags för min morfar att få bli omskriven. Han hette Olof Valdemar Hällgren, född 1877, död 1953. Mina morföräldrar hade ett litet jordbruk med tillhörande skogsskifte i en by i Malå kommun.
-
Jag har förvånansvärt få minnen av honom. Jag kan se honom framför mig, sittandes i gungstolen med "Norran" i knät. Han var en snäll, mysig och tystlåten man. Enligt min moster var han ganska gammalmodig och religiös, och ville att familjen varje söndag skulle lyssna till radiogudstjänsten. Men eftersom han oftast somnade, smet resten av familjen från predikan för att göra något trevligare.

Morföräldrarnas hus var omodernt. Vatten hämtades i en brunn på gården och bredvid spisen i köket stod vattenhinken med en skopa ur vilken alla drack. Vi var inte så rädda för baciller på den tiden. I fähuset fanns utedasset med många spännande veckotidningar för den läshungrige.
-
Det är sorgligt att jag minns så lite om mina förfäder och när man kommer i den ålder då man blir intresserad, finns det ingen kvar att fråga.
-
Hej!

Stilgrodor

Man borde kanske skriva några rader om vår konung, men ämnet är alltför stort och ogripbart. Det är sådant som bara kvällstidningarna klarar. I stället skriver jag från en bok som heter "Stilgrodor" och där jag hittar följande klurigheter.
-
"Vattnet är mycket viktigt. Om det inte fanns vatten skulle vi inte kunna lära oss simma och då skulle vi drunkna."
-
"När vi ser ett föremål, passerar ljus in genom ögat och in i hjärnan, där det stora mörkret råder."
-
"Många människor tycker så illa om TV att de bara sitter och blänger på den hela tiden."
-
"Det fina med longitud och latitud är att när någon håller på att drunkna, kan han tala om var han befinner sig, och då blir det lättare att hitta honom."
-
"Så bra att man sover om natten, då är i alla fall det mesta stängt."
-
Så får det bli och tankarna om konungen får vila till en annan gång.
-
Hej!

Mästerfotografen

Hur lyckades jag få en så fin bild?

-

Inte förstod jag att det skulle vara så mörkt och inte trodde jag att det skulle vara så mycket folk, när Victoria och Daniel kom på besök. Med min lilla kamera knäppte jag planlöst ut i mörkret och av sex bilder blev två användbara.

-

Det var kallt och ruggigt när grannfrun och jag gick till centrum för att titta på de unga nygifta paret. Bussen med gästerna var tack och lov punktlig och ut klev ett tjusigt par, hon i vit kappa, han i mörk rock.

Kronprinsessan och Landshövdingen i sned position.

-

Jag är så imponerad över med vilken naturlighet och charm hon möter folk. Gick runt och pratade med ungar och tanter och log och vinkade mot alla. Så nu har jag, liksom den pensionerade polisen, vinkat till Victoria.

-

Kungen har haft turen att få en dotter som har allt det han saknar.

-

Trevlig helg.

Välkommen!

I dag den 4 november har vi fint besök i Luleå. Kronprinsessan Victoria och Daniel kommer till Hertsö Centrum i eftermiddag för att hälsa på oss förortsfolk.
-
Utrustad med kamera och varma kläder kommer bloggerskan att gå till centrum för att med nyputsade glasögon och gapande mun beskåda de unga tu. Jag är imponerad att de åker ut i landet i mörka november, istället för att stanna hemma i slottsvärmen och jobba på arvingen.

Victorias pappa är i blåsväder så Aftonbladet hade 10-12 sidor om en nyutkommen bok som handlar om hans liv och vilda leverne. Sant eller falskt lär väl framtiden visa.
-
Nu hoppas jag bara att kameran fungerar och att folk inte skymmer fotoobjekten. Vilket resultat det än blir, så kommer det säkert någon dag framöver att visas i bloggen.
-
Hej och Hå!

En tråkig historia

Jag läser i en fem år gammal veckotidning att amerikanska forskare håller på att utveckla en apparat, som varnar när man blir tråkig eller irriterande. En pytteliten kamera, som man sätter på glasögonbågen registrerar samtalspartnerns ansiktsuttyck och det sänds vidare till en handdator.
-
När omgivningen tröttnar eller blir irriterad på ens pladder, varnas man genom ett pip. Då vet man att nu är det ingen som lyssnar längre. "Var tyst, människa, du är sååååå tråkig", betyder pipet.


Tanken med tekniken är bl a att lärare skall kunna kolla om eleverna är alerta och hänger med i undervisningen.
-
Än har inte tråkmånsdatorn kommit och lär väl aldrig komma i bruk. Men visst vore det intressant om vissa offentliga talare fick bära tråkvarnare som t ex prästen under sin predikan eller talaren som älskar sin egen röst.
-
Vi behöver nog ändå inte apparaten. Världen ska inte bestå av bara roliga och trevliga människor. Vi behöver även pessimisterna, surkartarna och tråkmånsarna.
-
Lev väl!

Nyttigt för kropp och själ

"Om du äter sunt och motionerar varje dag kommer du att få fem extra månader på långvården." (Citat från okänd)

Trots denna skrämmande tanke är det naturligtvis riktigt att äta sunt och ge kroppen lite motion. Men är det nödvändigt att vandra sina 40 minuter den här årstiden? Mössan ska på, det är halvrått och halkigt. Min MP3-spelare fryser och vägrar spela musik. Nog är det väl skönare att tillbringa tiden i den varma sängen eller framför datorn? Räcker det inte med vandring i naturen under vår och höst?

-

Måste man alltid äta så nyttigt? Är den blaskiga gurkan, jag just köpt på ICA, nödvändig för mitt välmående? För att inte tala om den smaklösa tomaten á 49:90/kilot. Jag njuter mycket mer av en kopp te och ett pecanwienerbröd och min kropps endorfiner gläds åt en dajmglass.

Hur sunt man än lever slutar det alltid på samma sätt. Det har Lotta Ohlsson skrivit följande vers om:

-

Vi dricker inte alkohol,

vi äter klokt och sunt.

Vi vaktar på kolesterol,

och smöret brer vi tunt.

-

Vi avstår självklart kaffebröd,

bär cykelhjälm förstås,

så undgår vi den säkra död

som annars drabbar oss.

-

Att undgå döden är centralt,

så det känns ganska tungt

att livet självt är så fatalt

ur dödlighetssynpunkt.

-

Eller följande vers som någon för mig okänd skrivit:

-

Vin och sprit och söt likör,

bör du helst försmå.

Ost och sill med bröd och smör

undviks likaså.

Om du faktiskt detta gör

är det troligt att du dör

ÄNDÅ!

-

Ha det bra!