Våra ständiga problem

 

Snart är det jullov och dags för den återkommande diskussionen om skolavslutningen ska ske i kyrkan eller någon annanstans. Skolverket har sagt att det går bra med kyrkan, men det får inte finnas några religiösa inslag.

 

Om detta ska vi alla ha en åsikt. Jag tycker att man ska fira sin avslutning där det är mest praktiskt för alla och skulle det råka finnas en kyrka i närheten så är det bara fint om den kommer till användning. Kyrkor används ofta för musik och underhållning som inte har någon kristen prägel.

 



 

Efter att ha tillbringat barndomens söndagar i pingstförsamlingen kan jag intyga att präster och predikningar inte har gjort det minsta avtryck i mitt liv. Att jag blivit konstig, beror på helt andra saker.

 

Barn vill ha jullov och sommarlov och bryr sig inte ett skvatt om var avslutningsdagen firas. Det är de vuxnas problem och att skapa sådana är vi duktiga på.

 

Ha det!

70-talet och maten

 

Programmet "Historieätarna" handlade förra veckan om 70-talet. På den tiden tog maten en stor del av vår inkomst, mycket större än vad den gör idag. Aladåber och tunga åt vi gärna, men vi brydde oss inte så mycket om grönsaker. Allt detta enligt programmet.

 

På 70-talet förde familjerna kassabok och jag har plockat fram min gröna bok från 1970 där det ser ut som följer:

Familjefaderns nettoinkomst 1.972 kronor, mat för en månad 500 kronor, månadshyra 600 kronor. Familjens avbetalningsskuld på bil 3.150 kronor och förmögenheten på Handelsbanken 1.700 kronor.

 



 

Jag har en känsla av att någon av sönerna vågat antyda att föräldrarnas kompetens vid grytorna inte riktigt var till full belåtenhet. Det bjöds mest på korv och potatismos. Det kan jag nu motbevisa, när jag hittat en veckomatsedel från 1978.

 

Måndag: Strömming

Tisdag: Palt

Onsdag: Köttbullar, spagetti

Torsdag: Blodpudding

Fredag: Korvrisotto

Lördag: Lasagne

Söndag: Kassler

 

Här finns ingenting att klaga på. Ingen aladåb eller tunga drabbade barnen. 70-talets mat hos familjen fyllde alla anspråk på variation och jag tror bestämt att det serverades ett och annat salladsblad också.

 

Hej!

 

 

 



Klyschor

 

"Det är en sanning med modifikation", avslutar jag en mening med, och börjar samtidigt fundera på vad jag egentligen säger. En sanning med modifikation hör till avdelningen klyschor, som man så ofta plockar in i en mening utan att egentligen veta vad man pratar om.

 

"Tänk vad du hade kunnat göra för de pengarna", kan man lite syrligt påpeka till den som köpt ett årskort på hockeyn eller dyrt betalat för något som man själv inte är intresserad av.

 

"Allting är relativt", "Det var bättre förr", "Bollen är rund", "Solen har också fläckar", "Hälsan tiger still", är utmärkta klyschor att använda när man inte har något annat att säga.

 

"Man ska sluta när det är som roligast" är en klyscha som jag tar till just nu.



 

Förresten, en sak till innan jag slutar. 8-1 är en vacker sifferkombination, som både är mitt födelsedatum och Luleå Hockeys målorgie under lördagskvällen. Det är kanske inte så dumt med ett årskort på hockeyn.

 

 

Hej!

Dessa fruntimmer

 

Ur Norrbottenskuriren 1876.

 

En maskin att diska tallrikar är den senaste uppfinningen i Amerika. Amerikanarna uppfinna så mycket tvätt-, vrid-, stryk-, och symaskiner, att qvinnorna snart icke är värda 25 öre dussinet.

 



 

Ur Saxons levnadsskola 1911.

 

En dam får icke utan tvingade skäl gå fort på gatan. Det kvinnliga väsendets högsta charme är mjukhet och behag och kvinnans hela dräkt är lämpad för lugna rörelser. Vilket otrevligt intryck av manhaftighet ger ej den dam, som tar långa steg och slänger med armarne! Hon ska inte skrika och skratta bullersamt. Högljuddhet, skrattsalvor, slampiga rörelser osv ge anledning till misstydningar.

 



 

Tysk professor 1914.

 

Tankearbete kommer att leda till att kvinnan blir flintskallig, samtidigt som hennes ökade manlighet och förakt för skönhet gör att det växer hår i hennes ansikte. I framtiden kommer alltså kvinnorna att vara flintskalliga och ha långa mustascher och skägg som patriarker.

 

Slut på citaten. Vid en titt i spegeln kan jag konstatera att jag nog tänkt lite för mycket.

 

Hej!

Katastrof, ångest och feber

Så rätt du tänkt, så fel det blev.

 

Katastrof: Vaknade upp i morse till klockradion där någon berättar att jordens medeltemperatur kommer att stiga med fyra grader de närmaste 50 åren, och att detta faktum kommer att leda till hemska naturkatastrofer som vi inte på långa vägar kan förutse. Den rika världen och vi som lever i den är bovar i sammanhanget och vårt eftermäle blir inte det bästa. Om det nu finns någon kvar som kan ge oss ett eftermäle.

 



 

Ångest: Det glittrar och glimmar i affärerna. Nya varianter av ljusstakar och lysande figurer trängs på hyllorna. Vem har bestämt att julen ska börja omedelbart efter Halloween? Julkommersen startar alldeles för tidigt och jag vill bara gömma mig under tomtemasken.

 

Feber: Zlatanfeber förstås! Denne fantastiske man som fått hela Europa att förundras. Till och med Åkesson och hans bröder måste väl älska denna nye svensk.

 

För övrigt skiner solen i Luleå!

 

Godafton!

Vecka 46

 

Det är egentligen otroligt dumt att skriva vecka 46 istället för att hålla sig till exakta datum. Veckonumren är bara förvillande och man vet bara på ett ungefär när de infaller.

 

Till denna vecka 46 hade jag köpt biljetter till Bo Kaspers orkester som hade en spelning i Kulturens Hus. Det var fullsatt, mest folk över 45, men även en del yngre. Bo Kaspers är en bra orkester med många fina låtar. Deras högdecibelmusik passar också alldeles utmärkt till en medelålders och äldre publik. Dessa människor har ju redan tinnitus, så där är ingen skada skedd.

 

Tinnitus är den musik som spelas i huvudet när det för övrigt kan vara alldeles tyst och för den som har tinnitus existerar inte tystnad längre. Att utsättas för höga ljud och buller kan vara en orsak till det ständiga öronsuset.

 



 

Till denna vecka 46 har gubben och jag också hämtat hem vår nya dator som vi döpt efter den dag den fick plats hemma hos oss. Det blev en "Leopold", som vi hoppas ger oss mycken glädje och få problem.

 

Trevlig  söndag!

Ett färgstarkt namn

 

Zlatan är namnet för dagen. När det uttalas "Schlaatan" sjunger namnet av styrka och manlighet.

 

Våra namn borde säga mer om oss än vad de gör, men namn följer trender och vi är alltför många som heter vad som var modernt det år vi föddes.

 

Någonstans i vår gamla historia fanns en regent som hette Erik den läspe och halte och en drottning med namnet Gumsehuvud. Bara av deras färgstarka namn kan man se dem framför sig. Den halte kungen som talade lustigt och drottningen med det fåraktiga utseendet.



 

Min egen farmor ville att jag skulle heta Claudia Albana Maxmiliana. Det tyckte inte mina föräldrar som gav mig ett alldeles vanligt namn.

 

Man ska alltid lyssna på farmor!

 

Hej!

Farväl till datorn

 

Vår stationära dator är död. Vi kommer inte ut på nätet, hur mycket vi än svär och trycker på sladdar och kontakter. Man kanske inte kan kalla den heldöd, vi kan fortfarande använda den som skrivmaskin men vi når inte Internet.

 

Kunnig och trevlig ung man kommer och tittar på åbäket, datorn alltså, kollar och skruvar och talar ett språk som jag inte förstår. Jag säger "a-ha" ibland och försöker se intelligent ut men vet inte om jag lyckas lura honom. Den mesta informationen undgår nog även den äkte mannen, det kan jag se på frågetecknen som hopar sig ovanför hans huvud. Men vi förstår att reparatören tycker att vi ska skrota den gamla datorn.

 

Elgiganten nästa! Trevlig och kunnig ung man talar det främmande språket, men tillägger på svenska att om vi köper en ny dator och lägger till en tusenlapp så programmerar Elgiganten den nya datorn så att den är klar för omedelbar användning.

 

Onsdag eftermiddag hämtar vi vår nya maskin och allt är lugnt och fridfullt till nästa gång det uppstår problem.

 

Hej!

Vårt behov av tröst

Det regnar och blåser, det är mulet och mörkt när jag tar bilen ner till Willys för att köpa kvällstidningen. Enbart kvällstidningen! Men för att kunna köpa den måste man gå genom hela butiken och många frestelser lurar på min väg.

Först möter jag de nygräddade pecanwienerbröden. De måste jag väl få unna mig till fikat bara för att det är så trist väder ute. Lösgodiset lockar också och jag plockar upp några hekton till kvällen som tröst för det novembergråa.

Tydligen fungerar kroppen på det konstiga sättet att när den behöver tröst vill den ha kalorier i form av fett och socker. Säg mig den som finner behag i ett salladsblad? Myser med broccoli eller brysselkål. Längtar efter spenat  eller groddar till kvällsgodis. Nej, knappast någon!

Så med ena handen i gottepåsen och den andra på tangenterna skriver jag detta inlägg och känner att mitt behov av tröst nu väl tillgodosetts.

Ha det gott och Grattis alla fina pappor!

Äldre människor

 

När jag var ung tänkte jag självsäkert att så omodern i tanke och handling som många äldre är skulle jag aldrig bli när jag blev gammal, om jag eventuellt skulle bli gammal. Det var så långt borta att det var nästan osannolikt.

 

Äldre människor pratar gärna om det som hände förr och upprepar samma berättelse många gånger. Äldre människor hänger inte med i det moderna samhället och har en gammaldags moraluppfattning.

 

Så tyckte jag då! Idag är jag den äldre människan. Har alltså gått igenom alla stadier av åldrar och talar alltså som expert. (Ha-ha). Så här är det:

 

Äldre talar gärna om det som hände förr, eftersom allt som hände, hände förr.

 

Äldre hänger inte med i det som händer, därför att det händer så mycket, som det är onödigt att hänga med i.

 

Äldres moraluppfattning kan skilja sig åt, men denna bloggens ägare rodnar när hon läser Kamratposten av idag.

 

Det var annorlunda förr.

 

Trevlig helg!

Bra val, storebror

Skönt att få vakna upp denna vintriga morgon till de goda nyheterna att Obama får fortsätta som USA:s president. USA:s demokrater, som översatt till svenska kanske kan kallas socialdemokratiska folkpartister, känns mycket mer sympatiska än republikanerna, som är mera KD.

Varför och av vilken anledning gnäller jag på KD? Jo, för att jag som har en egen blogg får skriva precis vad jag tycker och när det gäller KD finns det alldeles för många bibeltrogna fanatiker i partiet som vill lägga religiösa aspekter på hur människor lever sina liv. Abortmotståndare, homofober, alla hittar sin plats bland kristdemokraterna och då hjälper det inte att partiledaren är charmig och karismatisk.

Men allt detta var bara en parentes. GRATTIS USA till den nye presidenten.

Att gå på bio

Det är många år sedan jag gick på bio och jag ser med  förundran på hur folk bär med sig enorma burkar med popcorn, läsk, chips och godis. Allting är större numera och det prasslas och tuggas och äts av hjärtans lust i biobänkarna.

Jag såg filmen "Oväntad vänskap", som några bekanta rekommenderat. Den handlade om en mörkhyad småförbrytare och hans vänskap och arbete hos en svårt handikappad man. Filmen är fransk, tänkvärd, charmig, rolig, och väl värd biljetten.

Nästa gång vi ska se en film på bio blir det den nyaste Bondfilmen. Allt enligt hälftens önskan. Själv tycker jag innerst inne att Bondfilmerna är överreklamerade och Bond själv rätt odräglig utom när han spelades av Roger Moore där rollfiguren faktiskt hade lite humor. Annars är Bond bara en alldeles vanlig slagskämpe som gillar att slåss i finkostymen.

Gilla november

Dagar som den här när det är grått och blött ute håller man sig gärna inomhus och kurar framför datorn eller teven. Norrbottenskusten har inte haft ett så ruggigt oktoberväder på många, många år. Man börjar känna en desperat längtan efter sol. Men ingen är så desperat som den här unge mannen, vars nödrop om en partner låter som följer:

"Ung desperat man söker snygg, intelligent tjej med de rätta formerna. Kan även tänka mig en erfaren kvinna. En äldre dam går också bra och i värsta fall även en pensionerad lärarinna."

Så ska det låta! Han utesluter ingen, utom möjligen gamla postkassörskor.

Ha en trevlig Allhelgonahelg!