Rabatt

Fri hemkörning, fri installation och 10 % på priset fick den gamle och och hans fru att åka till Expert och köpa tvättmaskin. Det låter enkelt, men är komplicerat. Tro mig!
-
Den trevlige försäljaren rekommenderade en försäkring på fem år som innebär att så fort någonting krånglar, kommer en reparatör och lagar maskinen utan någon som helst kostnad för köparen. Särskilt förmånligt skulle det bli om man var kund i Telia och ringde mycket. Då blev det rabatt.

Om vi dessutom valde Com Hems utbud med 1234 kanaler kunde vi få ytterligare rabatt. Månadskostnaden för Com Hem skulle bli lägre under tre månader trots att man hade tillgång till så många kanaler. Den rare försäljaren frågar om tekniska detaljer, om DVD och TV-utbud och jag känner mig fåraktigt dum och överlämnar allt ansvar till mannen som hummar och nickar.

-

Och vi som bara skulle köpa en tvättmaskin. Slutsumman blev 100 kronor dyrare än maskinens ordinarie pris, trots alla rabatter. Så går det när vi fyndar.

-

Hej!

Smärtsamt

I vårt gamla hus finns en kallvind. Där har den äkte mannen och jag slängt stora kartonger som blivit över när vi köpt nya datorer och andra tekniska prylar. Där finns också massor med krukor, mattor, bräder, delar av bokhyllor, resväskor m.m.

Vi måste tömma vindan. Vi bär och vi svettas. Kroppen skriker av smärta från otränade muskler och pulsen är onödigt hög. Helt slutkörd lägger jag mig på bädden efter att ha konstaterat att mitt favoritlag i hockey ligger under mot Djurgården med 2-1. Vaknar efter en timme och ser att vårt hockeylag besegrat Djurgården med 2-4. Muskelsmärtan är helt plötsligt borta och nöjd med tillvaron sätter jag mig i soffan för att lyssna på den 4:e deltävlingen av den svenska melodifestivalen.

-

Då återkommer smärtan!

-

Leve söndagen!

De kompetenta

Ska politiker själva bestämma över sina arvoden?
-
Ja, säger vårt landstingsfullmäktige och uttalar sig så här enligt NSD:
"Förtroendevalda har den kompetens och integritet som krävs för att värdera frågan, de ska inte abdikera från den uppgiften."
-
Så fint och tryggt för oss väljare att de förtroendevalda har den kompetensen att själva avgöra hur mycket pengar de ska tjäna. Då kan vi ju lita på dem och behöver inte bry våra hjärnor.
-
Synd bara att vi andra inte har den kompetensen. Vi är nog många som inte skulle abdikera inför uppgiften att besluta om vår egen inkomst.



Det här är en helg att se fram emot. VM på skidor i Oslo både lördag och söndag. Kjempeguy!
-
Ha det!

Kylig torsdag

Någon sorts hjärna har tänkt ut texten till den reklam som vi fick i brevlådan i går. Den är djupt rasistisk och fördomsfull. Jag hoppas att det är väldigt få hjärnor som tänker på det sättet. Men där kanske inte fanns någon hjärna alls.

I dag åker jag till Frissan igen och vi talar om livet, kärleken och döden. Vi har bara upplevt de två förstnämnda, det tredje är en erfarenhet vi gärna väntar med. Fast egentligen pratade vi mest om kylan. Årets samtalsämne bland de frostbitna och frysande människorna.

I kväll spelar Skellefteå och Luleå hockey. Brodern i Skellefteå har generöst lovat att Luleå ska få segern. Jag litar på honom.

-

Från och med nu och en dryg vecka framöver får vi njuta av VM på skidor i Oslo. Vilken lycka!

-

Hej!

Reptilhjärnan talar

Det här är blogg 401. Sedan oktober 2009 har det blivit 401 timmar av svett och möda, men framförallt 401 timmar av absolut nöje.
-
En egen blogg är ett utmärkt exempel på hur man kan få utlopp för sina frustrationer när man retar upp sig på saker som sker i både den lilla och den stora världen. Man får ordet alldeles själv utan att någon avbryter och man får föra fram sina alldeles egna åsikter.

Men det är kanske inte alltid de egna åsikterna som serveras. Man vill ju gärna framstå som en vidsynt människa med sunt förnuft och kloka åsikter. Men eftersom det hos mig, och säkert många andra, finns en reptilhjärna under den polerade ytan, så kan jag inte alltid skriva precis som jag tycker. Om jag exempelvis ville beskriva hur en våldtäktsman borde bestraffas, skulle den polerade delen av mig säga att förövaren bör avtjäna sitt straff och samtidigt få behandling mot sitt absurda beteende. En åsikt som är snygg, prydlig och politiskt korrekt.

Men sen ringer jag en vän och låter orden flöda. Våldtäktsmannen borde få lägga upp skadeverktyget på ett bord och hack, hack, hack och sen sjunger han i falsett resten av livet.

-

Men det skulle jag aldrig skriva i bloggen.

-

Ha en bra dag!

Ännu en jubilar

I dag har jag gratulerat Mörttjärns allra äldsta innevånare. Hon fyller många år och har just återvänt till sitt hem efter att ha sett sitt första barnbarnsbarn döpas. Jag påminner henne om den gången för länge sedan, när hon åkte skridskor på Mörttjärns is, samma dag som Gustav V avled. Den gamle monarken var vår kungs farfarsfar.
-
Det aningen skrämmande i den här historien är att jag är ett år ÄLDRE än kusinen som jag grattar. Även jag åkte skridskor på Mörttjärns blanksvarta is, den dystra söndag då gamle kungen dog.

Kusinen och jag var mycket tillsammans som barn och unga. Vi åkte till samhället och fotograferade oss i våra finaste rosa klänningar med svart mönster, som våra mödrar troligen sytt. Vi promenerade efter byvägen och hoppades att prinsen skulle uppenbara sig, men det var ont om prinsar.
-
Nu är kusinen byns äldsta innevånare. Det är helt otroligt eftersom hon och jag nyss var så unga. Vad hände?
-
Slut!

Dagens jubilar

Axel Oxenstierna

-

Min bror påminner mig om en för landet viktig händelse, som ägde rum för exakt 375 år sedan. Axel Oxenstierna utfärdade förordningen "Postbådhen", 20 februari 1636. I den fanns regler för hur posten i riket skulle organiseras. Posten hade grundats och fyller i dag 375 år.

-

Min bror beskriver sig själv och sin postala karriär på följande sätt: "Pensionerad efter 22 år i Postverkets administration, enkannerligen då främst i Postens Diligenstrafik. En fin tid av vilken jag främst erinrar mig kafferasterna."

Min egen postala karriär varade i 20 år. Jag blev postkassör, ett yrke som åts upp av den moderna tekniken och i dag närmast är historia.

Kungliga Postverket har bytt namn många gånger och heter i dag Posten, Norden enligt Wikipedia. Vi lever i en föränderlig värld och om gamla kära Posten får leva kvar och fylla 400 är det ingen som säkert vet.
-
Hej!

50-tal

Under 50-talets första hälft slutade jag folkskolan. 13 år gammal, med flätat hår och lätt överviktig gick jag ut i vuxenvärlden. Glad över att vara ledig och ta dagarna som de kom. Föräldrarna var inte lika glada över min brist på intresse för arbete, så de skickade mig på utbildning.
-
Tillsammans med en klasskamrat kom jag till storstaden Umeå. Jag hade en bankbok med 1000 kronor, som skulle räcka till mat och hyra under de fyra månader som utbildningen pågick.

Vi blev utbildade och fick jobb och lämnade våra barndomshem för gott. Vi lärde oss också att röka. Vi gav aldrig upp, fast det snurrade i skallen. På 50-talet var rökning absolut ofarligt och praktiserades av många ungdomar. Under tiden i Umeå upptäckte vi också att grabbar inte enbart är odrägliga, utan kan vara både till nytta och nöje.
-
Under dessa fyra månader försvann övervikten och det var nog det allra bästa med storstaden Umeå.
-
Trevlig helg!

I kylans grepp

Du kalla kyliga värld, vad jag längtar efter värme!

Jag har fått fina påpekanden från släktingar söderut att jag skriver för lite om hockey. "Det har blivit så tyst från din sida", var det någon som sa. "Du skrev mycket mera i höstas." Men käraste vänner i söder, jag lovar att skriva, när det händer något roligt och intressant, men till dess får det bli tystnad.

-

Däremot är intresset stort över vem som ska bli socialdemokraternas nya ledare. Det ska vara en person med karisma, fläckfritt förflutet, vältalig, gå hem hos alla tänkbara väljare och dessutom vara snyggare än Reinfeldt. Mina favoritpolitiker Thomas Bodström och Gudrun Schyman lär inte komma ifråga av olika skäl. Tycker i alla fall att det ska bli oerhört spännande att se hur man lyckas plocka fram en ny ledare och jag önskar verkligen de ansvariga för detta ett stort Lycka till.

-

Slut!

En förändrad gatubild

Han ville vara med på bild.

-

Den 15 februari 1972, för exakt 39 år sedan flyttade vi och 16 andra familjer till den förortsgata där vi fortfarande bor. Familjerna var relativt unga, snygga, (nåja) och hade barn. Det var livligt och stökigt på gatan, för barn både hörs och syns.

-

I dag är vi tre ursprungsfamiljer kvar. De högljudda grabbarna har blivit medelålders män och många har lämnat hemorten. I dag leker en ensam flicka på gatan. I husen bor mestadeles ensamstående och par utan barn, samt pensionärer.

-

Efter alla dessa år lämnar vi vår gata och det enda vi med säkerhet vet är att det inte blir 39 år på den nya adressen.

-

Hej!

Från sportsidorna

Grattis till unge Majorov, som blivit nordisk mästare i konståkning. Jag minns honom från mina barnbarns dansuppvisningar för 10-15 år sedan. Medan andra barn glatt dansade och skuttade uppträdde lille Majorov med rysk kosackdans i ren akrobatisk stil. Idag gör han trippelaxel och är Nordens bäste. Respekt!!
-
Grattis till Luleås baskettjejer som vunnit 17 matcher i rad. Något som inget annat lag överträffat i någon idrott. Bravo tjejer, hoppas att ni hämtar hem guldet.



Grattis på Alla hjärtans dag. Idag ger vi varandra gelehjärtan och är snälla och vänliga. I morgon är vi som vanligt.
-
Ha en bra vecka!

Läst, men inte förstått

Pimpad?

-

I NSD:s lördagsbilaga står "Pimpa paddan" som rubrik till en artikel. Nu har jag efter tidigare blogginlägg fått lära mig att pimpa betyder att man gör någonting lite snyggare och glittrigare. Men vad betyder paddan i detta fall? Är det meningen att man ska virka liten mössa, eller sätta liten rosett på sitt krälande eller hoppande gosedjur?

-

Artikeln förklarar naturligtvis för den oinvigde att paddan är en ipad eller surfplatta, vars skärm är oskyddad och av den anledningen har olika formgivare skapat snygga fordral som man kan sätta på sin ipad. Det är att "pimpa paddan."

Läser samma dag i DN om postkolonialismens nykoloniala drag. Jag tror att artikeln handlar om att vi ska kunna kritisera religiöst kvinnoförtryck, utan att kallas rasister. Men jag är inte säker. Det kanske är precis tvärtom. Artikeln är full av svåra ord som t ex de postkoloniala reflexerna, homeopatiska, exotisering, dekonstruktivistiskt, hegemoniska normaliteten, initierad metadiskussion m.m.

-

Vad blir nu slutsatsen av det ovan skrivna? Antagligen den att jag står utanför båda dessa sätt att hantera språket, men att det gör mig absolut ingenting. Det ger mig bara ett ämne till min blogg och det tackar jag för.

-

Söndagsfrid och fröjd!

Nu är det fredag

En sammanfattning av veckans stora händelser i vår lilla ankdamm.
-
Bert Karlsson sågar Luleå och Sundsvall för deras ointresse inför Melodifestivalen och vill utesluta Norrlandsstäder från deltagande i framtiden. Vi är förtvivlade!
-----
Michelle Obama har i ett officiellt sammanhang klätt sig i en klänning för 299 kronor från Hennes & Mauritz. Vi är stolta!
-----
Åsa-Nisse har haft nypremiär och DN:s recensent gråter, medan andra tidningar är svagt positiva. Är det något för oss?


I dagens morgon-TV rekommenderas vinet med mycket sköna stalltoner, och med vinet som luktar häst kan vi avsluta denna händelserika vecka i soffhörnet tillsammans med Lindström och Luuk i TV:s allra bästa program "På spåret."
-----
Trevlig helg!

Mindre fin toalett

Vår "holk" är ute till försäljning och vår mäklare har beskrivit huset på mäklares vis. Trevligt, ljust, stort osv. Men vad menar han med beskrivningen av lilla toaletten? Mindre fin toalett, står det som kontrast till allt det andra mäklarpositiva. Mindre fin, frågar jag mig, den är väl tämligen normal, varken fin eller ful. Eller är jag så hemmablind att jag inte märkt att den är en katastrof?

"Säg inget till mäklaren", säger jag till äkta mannen, "det kommer kanske mycket folk till visningen, bara för att se en mindre fin toalett." Men han kunde inte låta bli och mäklaren ändrade på beskrivningen. Han hade menat "liten fin toalett", men snavat på det svenska språket.

Jag kämpar också med språket. Det är inte alltid så lätt att stava rätt och ibland vet man inte när det ska vara stor bokstav. Skriver man t ex IKEA eller Ikea? Svara gärna du kloke som vet!

-

Hej!

Mitt skåp

Med svett och möda storstädar jag skåpet i tvättstugan. Det där som innehåller fläckborttagningsmedel, ugnsrengöring, teakolja, såpa, myrmedel m.m. När det hela är klart, vänder jag mig till min äkta hälft och säger: "Varför har vi det inte alltid så här välstädat?" Karln stirrar in i skåpet och säger: "Men det där, är ju ditt skåp."
-
Mitt skåp!! Skulle skåpet med städattiraljer m.m. vara mitt skåp. Hela mitt feministiska inre är i uppror, men mannen har hunnit försvinna innan jag fått mål i mun. Där hade han tur, eftersom jag i purkna stunder kan utveckla ett språk som ingen tror att jag är i stånd till. (Utom just mannen som försvann).

Nu är i alla fall MITT skåp välstädat som det inte varit på länge. Men jag har en stark känsla av att alla ostädade skåp i huset är just MINA skåp.
-
Hej och hå!

Evigt liv

Min kusin och jag rodde som mycket unga flickor på Mörttjärns dyiga, mörka och djupa vatten i en tjuvlånad båt, utan vare sig flytväst eller större simkunnighet. Förkastligt enligt dagens sätt att se, men fullt naturligt då. Så gjorde alla.

Våra barn födda på 60-talet, satt eller stod i bilen, när vi var ute på långkörningar. Varken barn eller föräldrar bar bilbälten. Vansinnigt enligt dagens sätt att se, men så gjorde alla på den tiden.

-

Nu har vi både simdynor, flytvästar och bilbälten för att skydda oss från den grymma döden. Om vi nu bara kunde hitta på ett sätt som hindrade oss från att äta för mycket, så skulle vi kanske få ett evigt liv.

-

Men vill vi leva för evigt?

-

Nja!!

-

Sånger från Coop

Eurovisionsschlager.
-
Hjärta
Smärta
Viol
Fiol
Nu du
Du du
Min
Din.
-
Så skrev Alf Henriksson om schlagertexter. En hel del har förändrats sedan han skrev sin vers. Gårdagens tävling i Coop Arena bjöd på mycket text och mycket rytm och en del var bra och annat var mindre bra.
-
Tycke och smak kan man aldrig diskutera, för där har alla rätt till sin egen åsikt. Själv tyckte jag att Jenny Silver borde vunnit, med Swingfly på andra plats, tack vare sångaren i gruppen. Men egentligen spelar det ingen roll, då jag inte längre tillhör målgruppen för den typen av musik. De romantiska balladernas tid är lika ute som bloggerskan.

Nu är jag en av de 40.000 bloggare som idag skriver om tävlingen som alla älskar eller hatar, eller älskar att hata. Det är dessutom bara början, det är en massa tävlingar kvar.
-
Godmorgon söndag!

Anna och Elisabet

Bror Anders modell 1978

-

Min bror Anders har ägnat sig åt släktforskning och jag läser och imponeras av det poetiska språk som stundtals användes i kyrkböckerna.

-

Om Anna, min släkting från 1550, står det "Hon väfde så angenämt väl." Genom denna text blir hon mer levande för oss än om man bara får veta födelse- och dödsdatum. Man får en bild av den väna Anna med sitt skimrade, angenämt vävda tyg som hon ska ha till sin finaste klänning.

-

Om Elisabet, född 1549 står det "Haufa warit swåra allwarsam i all gärning, hon smektes med ingen." Det var nog en snäll beskrivning av en kvinna som var en riktig satmara. Hon gjorde inte livet lätt för sin omgivning, hon smektes med ingen.

Skulle inte ovanstående kunna vara något för dagens människor? Att de efterlevande fick lämna en personlig anteckning om den avlidne. En text som fanns kvar i århundraden. "Han handlade bara på Coop", eller "Hon gav sig aldrig", kunde vara en hövlig beskrivning av två tjurskallar.

-

Tanken är intressant, tycker jag som tänkt den, men nu slutar jag för i dag, eftersom det här inlägget börjar bli alldeles för långt för en fredag.

-

Hej!

Privilegium

En gammal Fickjournal har kommit i min väg och där fann jag naturligtvis ännu ett gott råd från Lena, tidningens egen lilla snorkfröken. I en artikel som är från 1954 ger Lena goda råd i "Förtroliga vrån." Här är ett svar till "Ledsen 18-åring."
-
"Jag vet inte hur pass kraftig benstomme ni har, men för er längd väger ni för mycket. Köp boken "Ät, drick och var smärt", och följ föreskrifterna, så kanske ni lättar något. Varför envisas ni med att gå på dans, då ni inte blir uppbjuden? Varför utsätta er frivilligt för besvikelser? Det är ju pojkarnas privilegium att bjuda upp, så det är ingenting att göra åt. Skaffa er andra intressen, gå med i en vandrarförening eller en frimärksklubb. Ni kan börja spela bordtennis, då magrar ni."

Inget känslopjunk här inte. Lena är en grym sanningssägare av den gamla stammen och "Ledsen 18-åring" blev säkert ännu mera ledsen och tröståt och blev ännu rundare efter Lenas grymma svar.
-
Men tack och lov förändras en del till det bättre. Nu får "Ledsen 18-åring", som idag är över 70 bjuda upp alldeles själv på danserna. Numera är det även flickors privilegium.
-
Hej!

Den sanna bilden

"Innan jag ska fotografera, så måste ni se till att alla ytor är rena," sa Mäklaren. Lita på att våra ytor glänste som aldrig förr, när Mäklaren kom med sin kamera och tog tjusiga bilder som inte alls liknar de bilder jag visar på bloggen.
-
Det som tidigare stod på ytorna ligger nu huller om buller i garaget, där absolut ingen fotograf har tillträde. Det känns aningen obehagligt att ens hem ska fotograferas och ut på nätet. Vår egen härd med 80-tals IKEA-möbler lutade mot en kommunalgrå vägg och med ett flertal sladdhärvor som dekoration. Ingenting för "Allt i Hemmet", men ett härligt projekt för Ernst.


Man blir så lätt hemmablind. Både gubben och jag lider av ett med åren tilltagande ointresse för husrenovering, samtidigt som huset lider av ett tilltagande behov av renovering. Det går helt enkelt inte ihop. Det har vi äntligen efter 39 år förstått och därför känns det perfekt att flytta till ett boende där man bara ropar på hjälp om något behöver bytas.
-
Tjingeling!