Idrottsresultat är till den enes glädje och till den andres sorg och det är vi så väl medvetna om.
-
Maken och jag blir sittande alldeles för många timmar framför teven och tittar på sporter, där vi blir grymt imponerade av många idrottsutövares mod.
-
I störtlopp åker idrottaren utför ett brant stup i 130 km/tim för att två minuter senare stå i målfållan och se glad ut. Att han eller hon är glad för att ha kommit ner kan man väl förstå, men att de överhuvudtaget vågade starta är för mig obegripligt.
-
Backhoppning är ännu mer skrämmande. Man startar nära himlen och åker nedför hopptornets branta backe och när backen tar slut gör man en luftfärd på ca 100 meter, medan domare poängsätter hur tjusigt man rörde sig under luftfärden.
-
Idrottsmän är ju vältränade men visst måste de i grenar som backhoppning och störtlopp vara lite extra modiga. Faller de, så blir fallet stort.
-
Ibland får alldeles vanlige Svensson för sig att bungyjumpa eller fallskärmshoppa. Då talar vi inte längre om mod, då har vi att göra med dumdristighet.
-
Hej svejs!