Min pappa som ettåring i knät på sin mamma Eva och tillsammans med sina systrar Maria, Elina och Betty. Pappa Sven var Evas tolfte barn. Hon var 46 år gammal när han föddes.
Med sparken runt byn för att dela ut ransoneringskort.
Han var ingen vän av fritidskläder, Var det söndag, då hade man alltid kostym vad man än gjorde.
Till fotografen för 50-årsfotot.
Idag ska vi gratta alla fina pappor och tända ett ljus för alla de som inte finns hos oss längre.
Min egen pappa Sven David föddes i en liten by i Malå kommun. Han gick i skola under 7 höstterminer, (drygt 3 år), och det blev hela hans skolgång. Som vuxen hade han likt alla andra karlar i byn titeln hemmansägare. Det stod så i telefonkatalogen och det innebar att man hade ett jordbruk och egen skog.
Men pappas engagemang i politiken var mycket större än intresset för jordbruket och under 50- och 60-talet var han Malå kommuns "starke man" och var med i alla tänkbara politiska sammanhang. Tackade ja till det mesta vilket han ångrade sen han blev äldre. Tyckte att han gett för lite tid till familjen.
Han var nykter, rättrådig, intelligent och "ohändig", en hyvens karl som tyvärr fick en jobbig ålderdom. Illa skött diabetes gjorde honom blind vid 65 års ålder och tvingade honom till benamputation vid 80. En lång och jobbig sista tid som han bar med tålamod och efter omständigheterna ett gott humör.