Han ville vara med på bild.-
Den 15 februari 1972, för exakt 39 år sedan flyttade vi och 16 andra familjer till den förortsgata där vi fortfarande bor. Familjerna var relativt unga, snygga, (nåja) och hade barn. Det var livligt och stökigt på gatan, för barn både hörs och syns.
-
I dag är vi tre ursprungsfamiljer kvar. De högljudda grabbarna har blivit medelålders män och många har lämnat hemorten. I dag leker en ensam flicka på gatan. I husen bor mestadeles ensamstående och par utan barn, samt pensionärer.
-
Efter alla dessa år lämnar vi vår gata och det enda vi med säkerhet vet är att det inte blir 39 år på den nya adressen.
-
Hej!
6 kommentarer:
Om 39 år är du ju bara 112. Hoppas på intensiv budgivning och att ni får huset sålt utan problem.
Nu räknar du fel grabben! Om 39 år är jag bara ca 100.
39+73=112
39+okänt=ca 100
Gunnel, vi har ju alltid vetat att matematik är trist. Den är alldeles för exakt - några ungefärliga svar godtas inte. Nej, inte ens pluttifikationstabellen får mig att dra på mun.
Ja, Annica, matematik är otroligt trist. Förstår inte att min son måste vara så exakt i sin uträkning, man kan ju höfta lite.
Skicka en kommentar