onsdag 24 november 2010

Vi som samlar

En del av en liten samling celluloiddockor.
-
Den som samlar på saker har mycket roligt, men är nog inte riktigt normal. Kanske är samlandet bevis på att något fattas i ens liv, vilket blir väldigt motsägelsefullt, eftersom samlaren ser till att ingenting fattas. Jag har försökt att prata med amatörpsykologen inom mig och frågat om vad som saknas i min tillvaro. Jag kan inte svara, vet bara att ett begär uppstår i samma stund som mina ögon faller på föremålet. (Tur att det inte uppstår när jag tittar på karlar)

En liten del av en stor samling vaser.
-
Samlandet kan bli en drog, precis som spelmissbruk, alkohol- eller chokladberoende. De senaste åren har jag lyckats ta mig ur träsket alldeles på egen hand. Verkligheten och framtiden i en liten trea någonstans tvingar en motvilligt att ändra sitt beteende.
-
Samlaren finns överallt. Bara idag har jag pratat i telefon med två stycken saliga samlare med helt olika intresseområden. Egentligen kanske det är vi som är normala.
-
God eftermiddag!

6 kommentarer:

Annica sa...

På min kyl sitter en lapp där det står: SAMLARE ÄR LYCKLIGA MÄNNISKOR.
Behöver man säga mer?

Gunnel sa...

Nej, det är alldeles sant. Det är lite sorgligt att inte få samla.

Yvonne sa...

Haha,ja samla på du!Jag har slutat med det.Det blir kalare och kalare hos mig.Nej,inte riktigt så allvarligt är det.

Gunnel sa...

Yvonne: Jag har nästan slutat. Jag bär bort mera saker än vad jag bär hem. Snart är det kalt hemma hos mig också.

Anders sa...

Jag samlade på svenska frimärken fram till att de slutade ha valörer på märkena. Nu samlar jag bl a på frimärkskuriosa. Ta t ex frimärket med den i år helgonförklarade australiensiska nunnan Mary McKillop (f 1842). Hon anmälde runt 1900(?) en präst för att ha förgripit sig på barn. Gissa vem som bannlystes, hon eller prästaslasen? Nåväl, det löste sig för henne och arbetet för att få henne kanoniserad började 1925. Vad som inte löste sig var övergreppen på barn inom katolska kyrkan som inte är någon modern företeelse, det har tydligen pågått i hundratals år.

Gunnel sa...

Heja Mary McKillop! Jag har aldrig hört talas om henne och ändå är hon en riktig hjältinna och är mer värd sitt frimärke än de flesta andra.