Kära mor

I år är det 100 år sedan min mor föddes. Jenny Viktoria, som hon hette, växte upp i en by i Malå kommun och drömde i sin ungdom om att få studera till småskolefröken. Men inga pengar fanns i familjen och hon fick bli piga. Sitt allra sista pigjobb hade hon i min hemby, där hon mötte min far.

-

Hennes allra första minne var när hennes föräldrar satte in en vedspis i köket. Tidigare hade man lagat mat över öppen eld.

-

Mamma och pappa köpte ett hus med tillhörande skogsmark. De hade några kor och en gris och under de första åren levde de av vad jord- och skogsbruk gav.

-

Mamma var otroligt stolt över oss barn. Vi hade inga fel och hon försvarade oss som ett lejon. Vad hon innerst inne tänkte, vet jag inte, men nog måste hon ha tyckt att vi fattat dåliga beslut ibland.

-

Hon var religiös och under någon tid medlem i en pingstförsamling, men hon försökte aldrig pracka på någon sin tro. Hon hade också en härlig underfundig humor och var en mycket omtyckt person.

-

Två gånger drabbades mamma av cancer. Vid 50 års ålder fick hon bröstcancer och 24 år senare fick hon den leukemi (blodcancer), som tog hennes liv. Av den senare sjukdomen blev hon mager och krum men hade fortfarande kvar samma positiva inställning till livet.

-

När jag besökte henne den sista sommaren, talade jag om mitt dåliga samvete inför att lämna henne när hon var sjuk. Hon svarade mig att det var absolut förbjudet att ha dåligt samvete gentemot henne. Det ville hon inte höra talas om för det var bara dumt och onödigt.

-

Så kära mor, jag har inget dåligt samvete gentemot dig. Jag minns dig med värme och är glad att just du blev min mor.

-

-

En bra måndag tillönskas alla.