.jpg)
För cirka 4 veckor sedan stod jag på huk framför en bokhylla för att fixa en kontakt som lossnat. Det skulle jag inte ha gjort. Helt plötsligt släppte skivan jag höll fast mig i och jag föll baklänges mot rumsgolvet, slog i rygg och huvud och kände direkt att det här var inte så smart.
Nu, en månad senare är jag nästan smärtfri. Är fortfarande inte vän med min säng och tillbringar en del av nätterna i fåtöljen. Det mesta går lite långsammare men jag hör till dem som har tid. Irriterar mig mycket på min egen klantighet, jag som är så otroligt rädd för halka, går och skadar mig på mitt eget vardagsrumsgolv.
Jag har verkligen njutit av sändningarna från OS. Kanske mest för att det gått så bra för våra idrottare och då speciellt för tjejerna. Två sköna guldmedaljer bara idag. Kommer ihåg experten från OS 1968 som kläckte ur sig att visst är det roligt med damernas medaljer, men det är ändå männens prestationer som räknas. Det skulle ingen säga idag.
7 kommentarer:
Aj, aj, aj .., det lät inte trevligt det där! Och ryggont som kan tära så förfärligt på hela ens lekamen. När jag handlade i förrgår, blev jag stående en stund och pratade med en kvinna som - precis som jag själv - gick med myrsteg till och från bilen. Det var ishalka på parkeringen. Manliga kunder däremot .., dom gick till synes helt obehindrat! Hoppas att du blir
.... ja, hoppas att du blir fri från det onda så fort som möjligt .., här gick det undan på tangenterna!
Det känns betydligt bättre och speciellt när jag inte gör någonting. Men så onödigt klantigt av mig.
Undrade för ett tag sedan varför det varit så 'tyst' på bloggen. Nu fick jag en förklaring.
God bättring önskar jag dig.
Vilken dum bokhylleskiva, lossna när den skulle vara ett stöd! Men det verkar stämma det där med att de flesta olyckorna händer i hemmet. Kanske inte så konstigt – vi tillbringar ju mycket tid där.
Fortsätt att vandra på bättringsvägen!
Tack! Är så tacksam att det blir bättre för varje dag som går.
Ser med förfäran på bokhylleskivan som jag inte vågat röra sen den fällde mig. Borde förstås bett om hjälp, men man vill ju klara saker själv.
Skicka en kommentar