"Inlärd irritation" kallas det när vi retar upp oss på att saker och ting inte är som vi tycker att de ska vara. Det kan gälla idrott, språkbruk eller annat som inte faller oss på läppen.
I Dagens Nyheter skriver en språkredaktör följande om alla som irriterar sig över språkets förflackning.
"Inlärd irritation utgår indirekt på antagandet att svenskan hade en guldålder. Och den råkade infalla vid den tidpunkt när den som är irriterad själv lärde sig språket. Det är alltid senare förändringar som ifrågasätts och kritiseras. Olika generationer irriterar sig således på olika språkförändringar."
Språkredaktören har naturligtvis alldeles rätt. Yngre personer kommer aldrig att ifrågasätta "minutrar" och "sekundrar." De kommer inte att vara irriterade över reklamspråket som använder "fall news" och "sport to the people" och så vidare i all onödighet.
Men nyare generationer kommer också att lida av inlärd irritation. Kanske över gamla stötar som jag som tycker att språket ska användas på det sätt som jag en gång lärde mig.
Må väl!
5 kommentarer:
Ejenktlien är det ju svårt att kommentera detta. Vars är världen på väg, liksom?
(O)roade mig i a f igår med att f f g titta på dina gamla bloggar och dithörande kommentarer. Riktigt kul, borde ju sparas åt eftervärlden på nåt sätt. Min favorit ur högen är knugens första möte med sin svärson:
"Goddag, jag heter Daniel". "Goddag, jag heter Hans Majestät, men du kan kalla mig för Hans".
Ejenkligen är jag smickrad att du läst gamla blogginlägg. Snart är de 1100 till antalet. Har hört av någon kusin att det bästa med min blogg är de roliga kommentarerna. Mötet mellan kungen och Daniel torde höra till de roliga kommentarerna. Jag har nog aldrig skrivit något sådant. Jag är bara vördnadsfull när det gäller kungahuset.
Nåt som irriterar mig är sättet som många har att uttala "dagen" i veckodagarnas namn. Det blir "daggen" av någon anledning, "Vardagen" som normalt uttalas md långt första a "vaardagen" blir "vardaggen" Med kort första a. Störigt. Hörde det nyss, därav denna jeremiad.
Jamen, det är ju bara så att den svenska VI lärde oss var/är den rätta. Evinnerligen. Det finns mycket som jag retar mig på i den "nya" svenskan. Jag blir alldeles röd om kinderna när folk säger/skriver "minutrar" och "sekundrar". Det får mig t.ex. att inlärt irriterat skicka mejl till P4:s "Karlavagnen" och påtala det uschliga språket. Men tokigheterna sker i all media.
Reagerar även på hans, hennes, deras, istället för sin, sitt, sina (dagligt fel i min dagstidning). Och så dumheten med "själv" när det ska vara "ensam". Och alla galna särskrivningar och nymodigheten att skriva månader och veckodagar med stor bokstav. Och så vidare. En del av detta kan vi kanske skylla på engelskans inflytande.
Det må vara inlärd irritation, men irritation är det likväl.
Anders: Det ska ju rimma på "maggen". Att ha kålsoppa i.😁
Jag har tänkt på att många säger "möggel" istället för mögel.
Anders: Kommer ständigt nya saker att irritera sig på. Just det där med "daggen" har jag missat, men lägger den genast till min samling av inlärda irritationer.
Annica: Förutom allt det du nämner finns också ett irriterande missbruk av ordet Norrland.
"Han är från Grythyltehult, hon är från Norrland." "Han talar dalmål, hans kusin östgötska, men hans pappa talar norrländska." Men att vara irriterad är nog inte så dumt, man känner att man lever.
Skicka en kommentar