I den sköna månaden maj fyllde familjens nestor, gamle Nils, jämna år. Siffran var så hög att man inte kan nämna den utan att förskräckas över tidens gång. 10 år gammal reste han med Gripsholm över Atlanten till sitt nya hemland Sverige. Där växte han upp, pluggade, skaffade fru och barn och ägnade sin fritid åt politik och besök på Delfinen, sedermera Coop Arena. Det jag skrivit ovan är kortversionen av hans liv. Den långa ska han skriva själv.
Hemmet saknar diskmaskin. Därav papperstallrikar.
Våren har varit sen, islossningen dröjde. Den 21 maj på morgonen såg det ut som på första bilden. Innan kvällen var isen borta och resterande bilder är från dagarna efter isens farväl. Så fantastiskt vacker och varierande är utsikten under sommarhalvåret.
Dubbelklicka och det blir ännu snyggare.
Ha det gott!
4 kommentarer:
Helt enligt dina anvisningar dubbelklickade jag på papperstallrikarna - och se - de blev genast mycket vackrare!
Kanske inte precis papperstallrikarna jag ville skryta över, men jag är glad över att du uppskattade dem.
När vi träffades, för snart 44 år sedan, var nestor Nils en ung man. Ja, vi var alla unga. Åren har alldeles förfärligt bråttom!
Som vanligt vackra bilder av utsikten. Men de har ett stort fel – de är inte utanför mina fönster. ;)
Trevlig helg!
Annica: På insidan är man tidlös, men utsidan visar något helt annat. Den visar en skröplighet som man inte riktigt vill acceptera.
Kvällarna med sol är fantastiskt vackra och det är ett kärt nöje att blicka ut över glittrande vatten.
Skicka en kommentar