Ur en krönika i NSD av Jan Bergsten:
"I början av veckan var det i P1 morgon tråkradio, ett inslag som handlade om hälsa, motion och det allmänna tillståndet bland medborgarna. Förre proffsboxaren Paulo Roberto yttrade då något oförglömligt: "Var fjärde som idag dör på sjukhus gör det själv."
Slut citat!
Ensam är det nya fula ordet enligt Bergsten. I alla sammanhang byts det ut mot "själv."
Våra schlagertexter som innehåller mycket ensamhet får vi alltså skriva om. Så här kan det bli:
Själv jag är, tankarna går, hemåt det bär, själv jag är.
Är du själv ikväll?
Jag en själv sjöman är, långt från svenska kustens skär, eller
Jag är sjöman och är själv.
Själv på en krog i Hamburg.
eller
Jag har själv valt att vara "själv."
"Självheten" är självvald.
Att byta ut ensam mot själv är ett nytt påfund mot vilket vi språkpoliser protesterar vilt. Men vad hjälper det. Vi är ju "själva."
-----------------
Till slut ett jättestort GRATTIS till tjejerna i Northland som såg till att bucklan äntligen hamnade i Luleå. Vi älskar er!
Trevlig söndag!
9 kommentarer:
Gunnel, vi är av samma virke du och jag. Ordet själv som används på det mest galna ställen gör mig vansinnig. Ett annat ord som jag inte blir riktigt klok på är: hära. Varför detta a på slutet. Tyck till snälla du.
FFFF
FFFF: Jag blir också lätt vansinnig på meningar som: "Jag lever själv", osv. Men det har blivit allt vanligare och våra protester lär inte hjälpa.
"Hära", har jag inte tänkt på att det används så mycket. Mannen min retar sig på att man säger "stog" och "förstog." En del är kanske dialektalt.
Sär skrivningar blir också allt vanligare. Vad beror det på?
"Själv i bräcklig farkost" som redan Geijer skrev.
"Liksom" retar jag upp mig på. En del skidåkare (från Gällivare t ex) säger "liksom" så många gånger att man till slut inte hör vad de säger, man sitter bara och räknar antalet "liksom". Rekordet has dock av Johan Persson:
http://www.youtube.com/watch?v=kOQL-RUzOC8
Lyssnade på Johan Persson, fotbollsspelare i Öster tror jag att det var, Han sa inte "liksom" en enda gång. Däremot började han varje mening med ääääääää, vilket är ganska typiskt för idrottsmän, som ska säga något smart efter match.
Antagligen var det en annan Johan Persson du menade. Kanske han som kidnappades.
Jag har sett ett pratprogram med Claes Malmberg, där man också började räkna antalet "liksom."
Jag är inte riktigt rätt person att vara språkpolis, jag gjorde en språkgroda i min förra kommentar och för denna felaktighet rodnar jag djupt.
Hära :-) i vår del av landet har man börjat att förstärka var och varannan mening med så i slutet. Vi satt på ett möte med skolans psykolog och det enda jag minns från detta möte var alla så hon använde i slutet av varje påstående. Man förstog nästan ingenting liksom typ.
"Så" har nog inte kommit hit än, vad jag vet. "Hära" har vi andra onödiga tilläggsord.
Ett annat fenomen är när idrottsmän får frågor, börjar de alltid svarsmeningen med "Nej."
"Var ska du spela nästan år?" Nej, jag ska bla-bla-bla.
Bra inlägg! Vårt språk verkar "begåvas" med nya (konstiga!) ord och uttryck nästan varje vecka. Många är rena rama larvet, t.ex. detta att folk säger `själv´ när de menar `ensam´. Jag har ju också skrivit om det på bloggen (1 oktober 2013) för det retade mig.
En annan sak som blir allt vanligare är just det där med att börja alla meningar med `äääääää´. Det är inte bara idrottsmän som gör det - lyssna på den mycket sympatiska och kunniga antikexperten Li Pamp. Hon "äääääää-ar" ofta när hon ska inleda en mening.
Hm... jag undrar vad jag (själv) har för "språk-hyss" för mig?
Det där med äääää-andet är vanligt bland experter i olika ämnen. De måste ju tänka till och under tiden blir det ääääääääää. En typisk sådan är Renberg när han pratar ishockey.
För att tala om nya ord så har vi från Hyresgästföreningen fått reda på vad vår "börhyra" kan tänkas bli.
Det är ett nytt påhitteord som betyder att man bör betala hyra efter läge och standard på lägenheten.
Skicka en kommentar