Jag läser i min tidning att någon typ av vänstergrupp i Stockholm anordnar bussresor (överklassafari) till "fina förorter." Inte för att titta och beundra arkitektur och vackra trädgårdar, utan mer som någon sorts protest och förlöjligande av de förmodat rika. Under resan berättar ledarna också på vilka gator de bor folk som 0-taxerar. Man använder ord som klasshat och överklass.
Sådant skulle aldrig kunna ske i mindre städer som t ex Luleå. Dels finns inga renodlat rika eller fattiga områden, dels är vi mycket vänliga medborgare. Vi gillar varann, vare sig vi bor i lägenhet i Lulebo eller arkitektritad villa i Svartöstan. Så är det och så hoppas jag att det förblir.
Själv har jag ingen aning om jag tillhör någon klass överhuvudtaget men ordet klasshat skrämmer mig.
Godafton!
6 kommentarer:
Klasshat är ett starkt ord men förekommer i större städer som Stockholm och Malmö. Men de som ordnade bussresan som du skriver om hade nog en politisk tanke.
Klassmotsättningar finns det nog och jag menar verkligen inte att hylla 0-taxerare. Fjärran från! De ska sättas åt!
Men jag gillar inte ordet hat även om jag använder det själv i meningar som "Jag hatar den där reklamen" osv.
"vi är mycket vänliga medborgare" skriver du om Luleborna. Märks inte särskilt mycket på Konsumhallens frusna supportrar som måste elda upp Anders Hedbergs tröja för att hålla värmen med flera konstiga tilltag.
Även solen har sina fläckar och i den vänligaste av miljöer kan dårarna sticka upp. Flaggbrännaren, (det var ingen tröja) har redan fått veckans "skäms slyngel" i väninnan Annicas blogg.
Tror jag läste om en (KD):are som nämnt något om att göra en "underklass-safari". Tyvärr slarvläste jag med måttligt intresse så några närmare detaljer kan jag inte ge. Men han hade tydligen fått på moppo för uttalandet.
Fler som ska få på moppo är naturligtvis alla nolltaxerare. De bör skämmas så öronen hänger.
Och... hat, vad det än är sprunget ur, är skrämmande, förfärligt - och ibland även dödande. Det hör och ser vi ju dagligen i media.
Undrar förresten om det fortfarande lever kvar någonstans, det där om att stadens "fina" människor helst bara skulle umgås med varandra? Läkaren, advokaten, prästen, apotekaren, läraren, grosshandlaren, direktören, stationsmästaren och några till, de som hörde till den s.k. överklassen.
Undrar om det inte är borta att stadens societet bara skulle umgås med varandra. Jag inbillar mig att man inte umgås på samma sätt numera som på den tiden när det fanns direktörskor och majorskor som var hemmafruar och bjöd varandra på middagar.
Men jag som sitter i min glasbur vet egentligen ingenting om vad som pågår i umgängesvärlden för jag har aldrig blivit bjuden ha-ha.
Skicka en kommentar