Jag är faktiskt mamma till dessa pojkar-
För någon dag sedan ringde jag till min yngste son. En annan person svarade i telefonen och jag kläckte ur mig följande: "Hej, det här är Lasses pappa, är Lasse inne?" En oerhört korkad mening, eftersom jag heter Gunnel och helt saknar förutsättningar för att vara pappa.
Samma dag får vi ett mail av makens kusin Mona i USA, där hon hälsar från Mona, Mom och Bill. Men nu är det så att "Mom" är död sedan något år tillbaka och istället skulle hälsningen varit från Mona, Dad och Bill.-
Alltså gjorde vi liknande misstag bägge två. Då frågar jag mig oroligt följande och väntar på kloka svar:
-
Är det en början på senilitet?
Har vi problem med vår könstillhörighet?
Är vi bara slarviga i tal och skrift?
-
Själv föredrar jag det sista som förklaring, men vid min förfärande höga ålder kan man aldrig veta.
-
Farväl!
11 kommentarer:
Oj,hur tokigt det kan bli!
Virriga är vi nog lite alla ibland.Inte bara vi "gamla"tror jag.
Även om jag också börjar bli lite virrig, så tror jag att jag ägt ekipaget som de söta pojkarna sitter på. Har jag rätt eller?
Kan det inte bara ha varit ett (omedvetet) exempel på din härliga humor?
Senilitet? Nej!
Könstillhörighetsproblem? Nej!
Slarv? Möjligen.
I så fall - fram för mera slarv! Det gör definitivt tillvaron roligare.
Jag får väl tro att virrighet är normalt i alla åldrar och att det hela beror på slarv,
men jag har aldrig kallat mig pappa förut.
Lennart, du har säkert ägt skotern en gång i tiden. Bilden är ju tagen i Lainejaur. Hur många skotrar har du haft sedan dess?
Skotern var min, en liten Yamaha. Den sista av tre skotrar jag ägde. Fick sälja den när hustrun sprungit efter den ca femtio meter i blåkasnjön en varm vårdag när solen hade tinat bort skaren.
lite senil är du nog allt, hehe men mest blev du nog ställd av att "fel" person svatade. Vi är ju en modern familj vettu. Halva ekipaget tillhörde nog Anders(skotern),om inte jag oxå har blitt lite senil.
Följden av dessa kommentarer blir att jag är bäde virrig och senil. Jag har nog haft 4 skotrar med detta utseende och sedan minst 10 med annat utseende. Jag måste ändå böja mej för övermakten, Anders och Lasse verkar ju överens!
En rättelse! "ca 50 meter"??? Det var säkert 500 meter som kändes som 5000 i två nummer för stora lånade skoterskor, i två meter djup blötsnö. Tack vare mitt unga minne, minns jag det som igår!
Lasse, nog visste jag att vem som helst kunde svara i en modern familj. Orden bara kom, utan tanke, som det så ofta gör för din moder. Du får hoppas att du inte ärvt min förmåga till bludder.
Anders: Varför måste hustrun springa efter skotern? Stod den inte stilla eller körde du ifrån henne?
Lennart, du är varken virrig eller senil, du är bara glömsk och det är inte lika farligt.
Nahide, jag såg inte din kommentar innan jag skrev min, men du ska veta att jag tror på dig!
Du vet alltid vad du talar om.
Gunnel: Hä gå int förklar för dem som int begrip.
Skicka en kommentar