Bilden godkänd av farmor.-
Dagens NSD har en artikel om en man som föreläser för skolungdomar om hur de ska skydda sig mot fula gubbar på nätet. Han säger bl a att de ska akta sig för att lägga ut lättklädda bilder på sig själva, utan bilderna bör vara av det slag som man kan visa för farmor.
-
Det låter alldeles utmärkt, tycker jag. Så annorlunda det skulle bli om farmor/mormor fick bestämma vad som skulle finnas på nätet. Det skulle bli sobert, anständigt och snällt. Snusksidorna skulle censureras och de som använde sin tid till att titta på lättklätt, fick ägna sig åt långpromenader eller annan nyttig sysselsättning.
-
Nu får inte farmor bestämma och det gläder nog många. Anständiga och bigotta farmödrar kommer alltid att finnas, men de kommer aldrig att få bestämma över någonting annat än farfar.
-
Så är det!
-
Tack för idag!
9 kommentarer:
Färgerna på den gamla bilden är något tråkiga.
Den beiga damen och spolingen med röd skjorta.
Däremot är Anders luva elegant och den fäster så vackert på de små öronen.
Nää, årets färg är svart-gul. Det sista hoppas jag är provocerande !
Det är bara getingar som är svart-gula. Och år 2011 är det dags för nya färger. Du har rätt i att Anders alltid är lika fin i luva.
Jag är alltid lika fin. Punkt!
Vilka sköna uppenbarelser - då som nu. Det är inte många farmödrar som kan skryta med sådana prydliga barnbarn (-och bröder)!!?.
I går var det synd om Hampus - i dag är det hos farfar sympatierna ligger. Vad har dessa maskuliner gjort för "ont"?
Ang bilden: Jag har för mig att bloggerskan säger sig gilla starka färger, men här har t o m filten mer färg. För att inte tala om brodern som är en riktig färgkaskad i rött, grönt, grått, svart.
Jag förstår - som vanligt - ingenting. Och nu handlar det inte ens om sport.
Nahide: Du har rätt. Jag har prydliga barnbarn och färgstarka bröder.
Annica: Varför är det synd om farfar? Nu förstår jag som vanligt - ingenting.
Det är klart att det är synd om farfar om han är en kuvad man. Farfar - liksom morfar - ska bestämma själv. Som farmor - och mormor - gör.
Ingen kommentar/förklaring till färgfrånvaron?
Jag har för mig att mamma hade stickat mössan - hon var ju som bekant en djärv färg- och formskapare, alltid före sin tid. Den övriga klädseln - närmast ännu mer futuristisk i sin framtoning - hade jag valt själv.
Klädseln i all ära, men det bästa var ju älven och kaffet över öppen eld och fikabrödet. Vilka positiva minnen.
Skicka en kommentar