Kvinnokamp?

Det har alltid funnits åsikter om hur kvinnor är och ska vara. Oftast pådyvlade av någon gammal prelat eller filosof eller på nyare tid någon trendguru.

Det här citatet kommer från en 1800-talsbok.
"Gud skapade kvinnan, den svagaste och mest hjälpbehövande av alla jordens varelser, utan vapen och utan makt att göra sin vilja gällande mot mannen. vilken han icke blott gav den större kroppsliga kraften utan otvivelaktigt även den större intelligensen.
Av denna grundtanke framgår, att kvinnan särskilt är skapad för att behaga mannen. Att mannen behagar kvinnan är däremot icke direkt nödvändigt".

Nästa citat kommer från "Handbok för hemmet", utgiven 1913.

"Nervositet, bleksot och allmän svaghet äro just inga sällsyntheter bland de unga överansträngda flickor som studerar. Många av dem äro överlägsna och blaserade och icke alls några tilltalande företéelser.
Mången kvinna, maka och moder, bevaras i tacksamt minne av sina söner och döttrar, ehuru hon icke läste andra böcker än sin bibel, Wallins predikningar och Fryxells svenska historia".

1929 har D:r Sylvanus Stall upptäckt att kvinnan faktiskt har en hjärna och han säger följande:

"Fastän det finnes många äktenskap, där hustrun å huvudets vägnar står vida över mannen. är det dock sed bland civiliserade folkslag att kalla mannen för familjens huvud"

Hur blir framtiden för kvinnorna då? Jo, det vet jag, som i versform har siat och skaldat om vad som händer när detta sekel tar slut. Bäva månde manfolken!

Tjejträff 2099.

Vi satt på caféet en försommardag,

det var Vickan och Mona och Maggan och jag´.

En dag varje månad, så träffades vi

för att lösa problem i vår demokrati.

-

"Hör ni flickor," sa Mona, "vad tycker ni

om de folkilskna grabbarnas raseri.

Nu vill de ha lön på kvinnlig nivå

och klagar på oss att vi ej vill förstå".

-

"De är ju rätt rara", sa Vickan förstrött,

"men allt detta gnällande gör mej så trött.

Varannan plats vill de ha absolut,

fast de saknar all mognad för svåra beslut."

-

"Så känsliga är de för saker man säger,

det är inte alls som att jobba med tjejer,"

sa Anna, som smakade på en biskvi.

"De kommer från Mars, de är inte som vi.

-

För tar man ett grepp i en urläcker häck,

så är man sexistisk och kallas för fräck,

fast man bara gillar de saker man ser.

De borde bli glada och önska sej mer."

-

"Men flickor", sa jag, "nog kan vi pröva på

att ge dem ett finger och låtsas förstå.

Men visst gillar vi bäst den man som är tyst

och hjälpsam och glad och mest är till lyst."

-

Det var allt för idag.