Vi fruntimmer

Grattis till alla glada fruntimmer, flickor, damer och tanter. Grattis till Frida Karlsson, Greta Thunberg, gamla Dagny och alla andra färgstarka femininer. Även vi något blekare varianter är värda ett grattis. Idag är det våran dag.

Det är 100 år sedan gifta kvinnor blev myndiga och sen dess har mycket hänt. Vi kan utbilda oss och välja vilka yrken vi vill förutom några som fortfarande är tabu för kvinnor. Till exempel:

Påve:

Dörren till påvedömet är låst för kvinnor. Här krävs en ärrad galt. Det har Johannes Paulus sagt och den mannen säger man inte emot.

President i USA:

Även här vill man ha en ärrad galt. Hög ålder, tunt hår, kostym och slips är vad som krävs av nuvarande och kommande presidenter.

Statsminister i Sverige:

Det som gäller i övriga nordiska länder funkar inte i Sverige. Landet har haft drygt 40 statsministrar och samtliga har burit slips. Knytblusar är icke lämpligt när man ska representera riket.

Landshövding i Norrbotten:

Här gäller exakt samma regler som för statsministerposten.

Om 100 år sitter fortfarande en grånad man på påvestolen. Det lär vi aldrig kunna ändra på och egentligen bryr vi oss inte.

--------

Bilderna ovan är från den senaste utställningen på Kulturens hus.

Brist på kvinnofrid

Kvinnofridslagen från 1200-talet förbjöd överfall och kidnappning av kvinnor. Dylika handlingar ledde till vanära för den som begick en sådant brott.

Att röva bort en gift kvinna gav dödsstraff. Var kvinnan ogift och på grund av kidnappningen icke längre jungfru, dömdes också gärningsmannen till döden, men en lag från 1770 lindrade straffet för våldtäkt till kroppsplikt, dvs 9 gatlopp, två år på fästning och förlust av egendom.

Man fick ej heller kalla någon för "hora" utan skäl. För "ogilla glåp" kunde man dräpas utan bot.

Idag är våldtäkt någonting som polis och åklagare inte hinner med, då man har så mycket "viktigare" åtaganden. Överfall av kvinnor kan inte få högsta prioritet när vi har så många skjutgalna män som måste gå före i utredningskön. Våldtäktsmannen klarar sig i 90% av fallen. Offren kan som tröst få lyssna till polischef och politiker som kallar våldtäkterna "helt oacceptabla."

Det ovälkomna tafsandet och uppvisandet av vad man har i kalsongen är icke straffbart, ifall man inte råkar vara en kändis som Anders Borg eller Martin Timell. I deras fall blir gatlopp i media ett kännbart straff, men skammen blir kortvarig. Med nya skandaler, bleknar de gamla.

Hej!

Forna tiders ragator

Dagmar Ebbesen

Julia Caesar

Hjördis Pettersson

Dessa tre skådespelerskor fick oftast spela gamla ragator som skrek åt ungarna på gården och hötte med brödkaveln åt gubben. Men långt därinne i den stadiga kroppen klappade alltid ett hjärta av renaste guld.

Vad Sverige behöver är fler arga och griniga kärringar av den gamla stammen som talar klarspråk. Vi har blivit passiva och slätstrukna och ena hamiga mesproppar som försöker "passa in" och "tycka rätt."

Vi gamla tanter har förlorat vårt anseende och tappat bort vår viktiga roll som samhällets etiska väktare. Det är ju vi som ska lära folk "veta hut." Ett Sverige utan vresiga fruntimmer saknar kompass och irrar omkring utan moralisk ledning.

Det här måste vi göra något åt. Följ med mig i de gamla kvinnornas marsch mot nedskräpning i naturen, mot skamligt språkbruk i sociala medier och för alla flickors frihet. Sverige behöver oss.

Hej!

Sörja och gråta

"Förlusten sörjs i hela världen."

Så löd en rubrik på nätet i en av våra vanligaste kvällstidningar. Nu undrar väl de flesta varför världen sörjer. Vad har hänt? Vad är det som får tant Olga i Kathmandu att sitta vid sitt köksbord och snörvla och varför är gamle George från Kirgizistan så deppad där han vandrar ensam i skymningen?

Jo, Loreen blev utslagen och gick inte vidare till "Mellon."

Låten lär vara feministisk vilket jag inte riktigt upptäckte i all min ouppmärksamhet framför teveprogrammet.

Idag firar vi Internationella kvinnodagen. Vi gör det i ett land där män och kvinnor har kommit ganska långt när det gäller jämställdhet. Men vi har anledning att sörja och gråta över de arma flickebarn ute i världen som könsstympas, blir bortgifta i tidiga tonår och inte får gå i skola. Där religiösa skrifter och gamla seder och bruk får råda och förbjuder flickors självklara rätt till ett liv i frihet och till egna val.

Vi har också anledning att gråta och sörja över de stackars flickebarn som utsätts för våldtäkter både i vårt eget land och annorstädes. Flickor ska kunna röra sig fritt, känna trygghet och veta att de själva och ingen annan bestämmer över deras kroppar.

Flickor! Ni är värda all uppmärksamhet den här dagen och alla andra dagar. Fria lyckliga flickor och pojkar kan tillsammans skapa en ny värld där vi inte behöver sörja och gråta. Det låter som en utopi men man kan väl alltid hoppas.

Ha en fin dag!

Inför kvinnodagen

Jag fick ett telefonsamtal från mitt 7-åriga barnbarn i förrgår. Hon talade med lugn och tydlig röst för hon vet att farmor inte riktigt hänger med när hon talar snabbt och med Stockholmsdialekt. Så här sa hon:

"Vi var i fjällen på vinterlovet. Det var så roligt, skidsport är det bästa jag vet och jag är jätteduktig. Kan nog ta guld eller silver eller brons."

Tänk om vi tjejer/kvinnor/damer/kärringar kunde behålla den tron på vår förmåga genom hela livet. Någonstans på vägen tappar vi självförtroendet. Vi hamnar oftast i jobb som ger oss lägre månadslön än våra bröder. Så fort ett yrke blir kvinnodominerat blir det ett låglöneyrke, något som våra politiker ger blanka fasen i. Våra bakdelar är inte heller tillräckligt breda för att passa in i styrelserummens stolar.

Det måste vara ensamt på toppen gubbar. Vi gör er gärna sällskap däruppe.

Hej!

Hemmafruns pyssel

Jag hittade en gammal veckotidning från 50-talet med goda råd till hemmafrun. Så här behandlar man en trött make när han kommer hem från sitt tunga värv. 

1. Eliminera alla oljud. Dammsugare och tvättmaskin skall vara tysta. Säg till barnen att hålla sig lugna.

2. Ge din man ett stort leende och visa att du är glad över att se honom. Låt honom prata, ty det han säger är mycket viktigare.

3. Låt honom få det bekvämt. Ha en kall drink redo och erbjud dig att ta av honom skorna. Tala till honom med mjuk och behaglig röst.

4. Fråga inte vad han gjort under dagen. Kom ihåg att han är husets herre och alltid gör sitt bästa. Du har inte rätt att ifrågasätta honom.

Själv var jag hemmafru under andra halvan av 60-talet och i början på 70-talet och tiderna hade förändrats.

Aldrig tog jag av honom skorna, ofta blev han ifrågasatt och inga drinkar serverades. Den mjuka och behagliga kvinnorösten kunde stundtals höjas i skarp falsett, för det jag hade att säga var mycket viktigt och dammsugaren fick han sköta, eftersom jag inte gillade oljudet. 50-talets ompysslade herre hade drabbats av 70-tal.

-------------------

Hur ska jag nu avsluta det här blogginlägget så att det inte blir för långt. Kanske med en punkt.

Godmorgon!

Något att fira

Idag firar vi den internationella kvinnodagen med ett tack till alla kämpande kvinnor genom tiderna, som sett till att vi idag, i detta land, är nästan helt jämställda med männen

Enligt Wikipedia firas kvinnodagen i vissa länder som en dag när man fokuserar på kvinnokampen, i andra länder som en dag när mannen uttrycker sin kärlek till kvinnan.

Kärt barn har många namn och i Dagens Nyheter har några damer noterat alla kvinnobenämningar som dyker upp i korsord som t ex:

Slyna

Våp

Huskors

Näbbgädda

Matrona

Ragata

Rivjärn

Hagga

Slampa

Megära

Subba

Ganska vanliga och trista benämningar på oss fruntimmer. DN vill ha förslag på de manliga motsvarigheterna. Något för oss att grubbla på under helgen.

Vi ska också fira alla som heter Siv och glädjas åt att det är fredag.

Trevlig helg!

Bara en undran

Vi som i unga år permanentade vår hårman i tunga elektriska onduleringsmaskiner, brände oss med locktång, färgade och tonade, sov med rullar i håret, bar korsett som klämde, strumpor med söm och skor med alltför höga klackar. Vi som fyllde upp och höjde, vi som rakade och vaxade, peelade och smörjde, bantade och snörde, glänste och glittrade, lackade och pudrade, log och plutade, allt detta gjorde vi för er skull gubbar. Vad gjorde ni för oss?

Trevlig helg!

Madonnan, horan och kyrkan

På museet finns en utställning som berättar och visar bilder av 1400-talsmålaren Albertus Pictor, vars arbeten finns kvar i en del kyrkor, bl a i Gammelstad. Hans motiv säger mycket om den tid han levde i. Exempelvis beskrevs kvinnor i kyrkomålningar som antingen:

Madonnor: Upphöjda, förhärligade och gudomliga.

Horor: Svagsinta, opålitliga, lättjefulla. Lockande  till fördärv och ogudaktigt leverne.

Trollpackor: Mottagliga för ondskans och djävulens inflytande. De skyggade inte för djävulen i jakt på det åtråvärda smöret. Trollpackan som red iväg på sin kvast användes som motiv på målningar till allmän varnagel och eftertanke.

De stackars 1400-talstjejerna hade inte mycket att välja på i jämförelse med dagens kvinnor som till och med kan få bli präster trots att det gör ont i vissa bibeltolkande själar. Men i likhet med 1400-talet är madonnan fortfarande madonna, horan är fortfarande hora, men trollpackan som vill ha del av smöret hon kallas numera för feminist.

Ha en härlig sjusovardag!

Kläder från förr

Den här bilden från 1924 visar fröken Torslow, som ägnar sig åt uppfriskande gymnastik i hemmet till grammofonens toner. Den tidens popidol hette Ernst Rolf och det är till hans stämma hon motionerar. Fröken Torslow är modern i svarta strumpor och en mörk fladdrande knäkort byxkjol.

Den här bilden är från 1944 och visar hur den sportande kvinnan ska klä sig. På 40-talet var min sköna moster ung. Hon var utåtriktad, dansade på logen, hade fästman som hette Georg och skor med korksula som var mode under krigsåren. Hon hade håret uppsatt i tre "volmar" som fästes med luggnålar. Hon var min idol och sååååååå häftig.

Sen kom 50-talet som var hemmafruns årtionde. Den här bilden kommer från Wiskadahls priskurant och där kunde man, som synes, beställa en städrock för 12:90 att använda under dagens id, för att inte smutsa ner sig. Hemmafrun ville ju vara söt, när maken kom hem från sitt hårda värv.

Det finns folk som romantiserar den tiden och vill ha den tillbaka. Men det är bara trams. Kvinnor ska ha möjlighet att försörja sig själva.

Mode kommer alltid tillbaka. Kanske får vi i framtiden se fröken Torslows outfit på det moderna gymmet, där deltagarna iklädda fladdrande byxkjolar rör sig rytmiskt till exotisk zumba.

Ha det!

Sex och samlevnad

Boken "Mannen och Kvinnans Hygien" av doktor Sylvanus Stall, utgiven 1929, innehåller regler för sex och samlevnad. Doktor Stall är en sträng och moralisk herre av sin tid och skulle förfäras om han levde idag. 

Läs och begrunda doktor Stalls visdom:
"Inom  äktenskapet gives det tillfällen, då fullkomlig återhållsamhet blir en plikt. Berusning är en rättmätig orsak att vägra den andra parten äktenskapliga rättigheter. Följden av en konception vid ett dylikt tillfälle kan lätt bliva att en idiot sättes till världen.
----------
Ingen man kan tillåta sig sexuell njutning mer än högst en gång i veckan utan att råka i fara både för sin och hustruns del. Uppmärksamma om ni börjar lida av ryggvärk samt besväras av yrsel, matthet, försvagad syn, susning för öronen, domning i fingrarna och allmän eller partiell förlamning. Var mycket uppmärksam på ert tillstånd dagen efter ett könsumgänge. Märker ni minskning i era kroppskrafter eller i tankeskärpa bör ni i framtiden iakttaga större försiktighet.

Opassande dans?

Önskar du göra största möjliga gagn här i världen, bör du sorgfälligt undvika förtärande av födoämnen som uppegga könsdriften. Hit höra ägg, ostron och starkt kryddad mat. Läs ej böcker med osedligt innehåll, deltag ej i opassande dans samt pryd ej din bostad med okyska statyer. Undvik allt blottande av kroppen. Sådana felsteg bliva ödesdigra genom att de uttömma din hustrus krafter och angripa hennes nerver på ett ödesdigert sätt."

Slut på citaten. Doktor Stalls moralregler är efter 80 år hopplöst omoderna och om ytterligare 80 år skrattar kommande generationer åt dagens sex- och samlevnadsråd. Ingenting är för evigt!

Slappa och lättlurade

2010 års första lilla rodnande gubbe.

-

Staffan Heimerson skriver i Aftonbladet och ger mammorna skulden för slappheten i dagens samhälle. Han retar sig på fiolgossen Rybak som slog sönder sitt instrument i ilska och på fotbollstränare som inte tar varandra i hand osv. Så här säger Heimerson ordagrant:

"Dessa divor är offer för sina SLAPPA MAMMOR, som inte lärt dem elegans och sportmannaship. De vet helt enkelt inte hur man bär sig åt."

-

Nästa dag skriver P Kadhammar i Aftonbladet om de lättlurade kvinnorna. Han har läst tidningen "Hälsa" och tycker att den är full av floskler som tjejer i alla åldrar tycks svälja. Vi faller för tusenåriga banaliteter och uråldriga metoder som stammar från länder så långt bort från oss som möjligt. Vi betalar stora pengar för pryttlar som vi luras att tro ska ge bättre hälsa och lugnare själ. Dessutom ger "Hälsa" självklara råd i stil med:

"Sluta äta när du är mätt."

"Om du sover tillräckligt, vaknar du pigg.

Så denna veckas besked till oss kvinnor är att vi är både slappa och lättlurade.

Är det inte dags för protest?

-

Trevlig fredag.

Bättre snäll än dum

År 1864 förlorade mannen sin lagliga rätt att aga sin hustru. Om hustrun någonsin haft rätt att aga sin man förtäljer icke historien, men när man en vanlig söndagsmorgon lyssnar på helgens händelser, så förstår man att 1864 års beslut inte nått fram till alla.

-

Helgen är inte bara ledighet och mys, det är också bråk, fylla och svartsjuka i somliga familjer, och för oss andra är det svårt att förstå hur man kan vilja skada den person man står allra närmast. Det är så tragiskt och onödigt att vår sjukvård ska behöva lappa ihop människor, som skadats av en partners aggressivitet.

-

Man önskar att lättretade, svartsjuka och obehärskade personer av bägge könen lyssnade på Dr Phils goda råd för bättre partnerskap.

-

"Varje morgon när du vaknar, ska du tänka på vad du kan göra för din partner så att hon/han ska må bra."

eller

"Behandla din partner med samma respekt som du behandlar dina vänner."

-

Så talade den kloke Dr Phil och jag lyssnade.

-

Trevlig söndag!

Kvinnor i trafiken

En septemberdag i slutet på 50-talet körde jag upp i Kristineberg, ett litet samhälle i Västerbottens inland. Där fanns inga rondeller, inga rödljus och ingen trafik som störde. Vi var tre tjejer som körde upp och i framsätet bredvid den som rattade, satt den bistre bilskoleinspektören.

-

Efter turen påstod herr inspektören att jag körde halvdåligt, men eftersom jag klarat teorin så skulle jag få mitt efterlängtade körkort.

-

Jag hör nog till den första generationen av tjejer, där de allra flesta tog körkort. Tidigare var det ovanligt. Min far tog körkort ungefär samtidigt som jag gjorde det, min mor blev utan.

-

Sverige började kräva någons sorts intyg på körförmåga från 1906. Vad man tyckte om kvinnor i trafiken, framgår av det här citatet som A-L skickat mig. Det kommer från en engelsk körkortsbok av år 1920.

-

"Det som vållar bilisten det största bekymret, äro dock lekande barn och nervösa fruntimmer. Damer är lika svåra som barnen, ty vid hornsignal tappa de helt koncepterna. Att de efter trefjärdedelar av gatan utan vidare vända för att nå den gångbana de nyss lämnat är intet sällsynt. Ja, två, tre gånger kunna de springa fram och tillbaka framför bilen. Stanna och låt dem komma upp på gångbanan! Handla i övrigt som vid möte med spårvagnar."

-

Alltid dessa fruntimmer..............

-

Hej då från en sådan.

Hustruskolan

"Hustruskola" behövde vi 1958. Tidningen Femina berättar om hur vi flickor borde förbereda oss för äktenskapet. Läs och begrunda.

-

Utbildas skall vi förstås. Och ändå är det varje flickas dröm att bli hustru och mor. Men vi kvinnor skaffar oss allt bättre meriter i förvärvslivet men försummar att förbereda oss för den post som är det väsentligaste - nämligen som hustru.

...............

Varje arbetsgivare fordrar betyg och meriter av platssökande. Undantaget är den blivande mannen, som inte kräver husmoderskunskaper av sin blivande hustru.

----------

Ur många synpunkter får vi kvinnor vara glada och tacksamma att vi släppts ut i männens värld, men vi borde RASA över att vårt naturliga yrke - husmoderns - därmed blivit lidande.

..............

I dag tappar ingen kvinna självaktningen om hon inte vet hur man stryker en skjorta eller kan skilja på plattsöm eller kråkspark. Och inga krav på den blivande hustrun, då det gäller att behandla sin livspartner som människa med allt vad det innebär. FÖRUNDERLIGT, förunderligt att dagens unga män har så små pretentioner.

...............

Lär dig så mycket du kan i Hustruskolan, du som står på språng för att ge ditt levande jag åt den du älskar.

Slut på artikeln.

-

Själv var jag kunnig i både plattsöm och kråkspark. Min man, med sina små pretentioner, var också helt medveten om att han under hela sitt liv skulle få stryka sina skjortor alldeles själv.

-

PS. Tidningen från 1958 hade fina bilder av 50-talsmöbler, så den var väl värd sitt pris på 10 kronor. DS.

-

Hej!!

Gott från köket

Det här är framsidan på Husmoderns Köksalmanack från 1938. Trots sin ålder har den inga skavanker, precis som allt annat som kommer från 1938. Hmm! De allra flesta recepten innehåller svensk husmanskost. Många av maträtterna skulle knappast göra succé idag. Vad sägs om "Havresoppa med gräddskum", "Stänkvälling", "Makaronvälling" eller "Flottbröd."

-

Den sist nämnda maträtten tillagas som följer:

-

Hårt spisbröd läggs i kastrull. Kallt fett fläskspad hälles över och brödet får sakta koka tills det blir mjukt. Ätes med mesostsås.

-

Vattnas det i munnen? Den rätten liknar vår "Blöta", som vi åt som barn och som mannen och jag fortfarande äter någon enstaka gång och som vi tycker smakar bra. Det hårda brödet är utbytt mot tunnbröd, som kokas i buljong eller skinkspad, och i stället för mesostsås äter vi kalvsylta.

-

Av att skriva detta har jag blivit hungrig. Dags för mellanmål på kaffe och kaka och sen en promenad i den blåsiga staden.

-

Salut!

Klangfulla organ

I tidningen "Idun" från 1924 har professor Wieth-Knudsen berättat om sin bok "Feminism." Tidningen beskriver författaren på följande sätt.

-

"Den 46-årige vetenskapsmannens blonda och friska utseende med de strålande blå ögonen och hans klangfulla organ är så intagande att en romantisk försteälskare skulle avundas honom detta."

-

Den danske mannen är våldsamt upprörd över feminismen. Han tror att äktenskapen kommer att upplösas när lagarna ger kvinnor rättigheter. "Ty", som han säger, "det är med familjen som med ett fartyg. Det får icke härska många meningar, utan endast en - kaptenens."

-

"Jag vet", fortsätter han, "att föreningen med en man är varje kvinnas bästa chance. Däremot kan unga kvinnor få ha ett förnuftigt yrkesarbete under en övergångstid till äktenskapet."

-

Så talade en man med klangfulla organ.

-

Ha det!

Gamle farfar

En gång för ganska länge sedan, skrev jag om min farmor, som förlorade fem av sina tolv barn. Jag skrev aldrig om farfar. Han var far till dessa fem små pojkar som dog före två års ålder. Jag tänker ibland på hur farmor måste ha sörjt, men det gjorde givetvis farfar också. Tidigare generationers fäder, sågs mest som familjeförsörjare och uppfostrare. Inget känslopjunk här, man var ju karl. Känsloutbrott och tårar var kvinnors område. När lille Oskar hade varit olydig sa mamma: "Vänta bara tills pappa kommer hem, då blir det smisk."

-

Kvinnornas inträde i arbetslivet och pappaledigheter är säkert orsak till att dagens fäder har lika god kontakt med sina barn som mammorna har. En mycket bra utveckling.

-

Några ord om farfar. Jag minns honom som väldigt gammal. Han hade långt vitt skägg och såg ut som jultomten. Han dog 80 år gammal på själva julafton.

-

Han var religiös, helnykterist och frisinnad. En allvarlig man, som ledde bönen och läste högt ur postillan på söndagar. Som pensionär byggde han kolmilor, fiskade och högg ved.

-

Ja, gamle farfar, mer än så här blev det inte. Jag önskar att jag visste mer, men jag har glömt att fråga de som kände dig, och de finns inte längre.

-

Slut!

-

Ha en underbar vecka!

Gott om goda män

Tänk vilka förändringar män har genomgått från äldre tid till i dag. Våra nya män är jämlikar och talar gott om sina kvinnor för det mesta. Dagens man skulle aldrig vräka ur sig de dumheter som de gamla gubbarna gjort i tidernas begynnelse fram till nutid. Följande exempel på vad de gamle sagt är så korkat, så att om de levde i dag skulle kunna bli ett fall för diskrimineringsombudsmannen.

-

Mitt kvinnohat är utan gräns. Förbättra kvinnan eller låt mig fritt få trampa hennes huvud under min häl.

(Kyrkofader Klemens av Alexandria 200 e kr)

-

Lovad vare Herren Gud, härskare över alla länder, som icke skapat mig som kvinna.

(Judisk morgonbön)

-

Quinnan är skapad för mandzens skul och icke för quinnones skul.

(Ur svenska kyrkans vigselformulär 1548)

-

Kvinnans hela uppfostran borde inriktas på mannen - att behaga honom, göra livet ljust och behagligt för honom. Dessa kvinnans plikter borde inläras från tidig barndom.

(Rousseau)

-

Vilken olycka att vara kvinna, och ändå är olyckan den, att när man är kvinna så fattar man det inte.

(Sören Kierkegaard)

-

Alla kvinnor, oavsett ålder, rang, ställning eller stånd, som gör närmanden, förför eller begår äktenskapsbrott mot någon av Hans Majestäts undersåtar med hjälp av dofter, lösbröst, kosmetiska vätskor, konstgjorda tänder eller hår, skall bestraffas enligt lagen om häxeri.

(Engelskt lagförslag från 1770)

-

Då kvinnan skapades at ett krokigt revben, blev kvinnans själ krokig och böjer sig hellre mot det onda.

(Grekiske kyrkofadern Johannes C)

-

Slut på citaten.

-

Slut för idag.

Tänk ändå!

Jag minns min farmor som föddes 1864. Hon i sin tur hade en farmor som föddes 1795 och som dog när min farmor var 14 år. Alltså har jag suttit i knä på någon som i sin tur känt en person som levde för 215 år sedan. Tanken är fascinerande.

-

1795 hade Gustav III varit död i två år och Gustav IV Adolf var kung och Bernadotterna var inte ens påtänkta för Sveriges tron. Vi hade en befolkning på ungefär 2.300.000 personer, de flesta fattiga. Det var kaffeförbud i riket. Polisen kom och haffade den som drack i smyg. Förmodligen var vi som vanligt i krig med någon och snart skulle vi förlora Finland.

-

Och tänk, att jag som suttit i min farmors knä, som i sin tur suttit i sin farmors knä, jag har ju nästan varit med i 215 år.

-

Sluttänkt för idag. Tack för mig!