Visst gillar vi blodapelsiner

Vad vill han säga, mannen i gummistövlar på väggen i Luleå konsthall? Är han arg, stolt eller vill han bara visa att han kan lyfta en kvist på en arm. Gillar honom. Han är rejäl och jordnära. Kan komma från Malå.

Från samma konsthall. 

Läser i tidningen att nyutgåvor av Roald Dahls barnböcker på engelska ska få nya bättre lämpade ord istället för de gamla omoderna. Rödpennan har gått varm och bland annat  byts ordet "fet" mot "enorm", "ful" mot "otäck", "mamma och pappa" mot "föräldrar" osv i all oändlighet. Böckerna ska anpassas till vår tid.

Men ska man ändra i gamla böcker för att de ska passa i vår tid? Dagens värderingar är just bara dagens. Om 50 år tycker vi annorlunda och det som är rätt idag kan vara fel i morgon. För mer än 70 år sedan använde Astrid Lindgren n-ordet när hon skrev om Pippis pappa, men då hade inte ordet den laddning det har idag.

 

Alldeles osökt börjar jag tänka på blodapelsiner. En förbålt god och nyttig frukt. För några år sedan var det en fruktgrossist som inte gillade ordet blodapelsiner. Det var osmakligt. Istället blev det "röda apelsiner" som han ansåg vara ett vackrare ord och mer lockande för kunderna. Jag tror faktiskt han fick genomslag på Coop, som numera kallar sina blodapelsiner för röda.

Kanske är det dags att byta namn på blodpuddingen för att göra den smakligare och populärare. Men vad ska den heta? Är det någon som vill ha lite "brun pudding" till middag? Nej, tänkte väl det.

 

Vatten, stan är full av vatten

Jag har en ovana. Kanske inte bara en, men just den här är av tvångskaraktär. Jag tvättar händerna, stänger kranen, ser att den är stängd, men måste ändå sätta handen under kranen för att vara säker på att inget vatten rinner. Kanske kollar jag både två och tre gånger. Det är inte jobbigt på något sätt men visst är det ganska fånigt. Vet att jag inte är ensam om liknande konstigheter, känner flera som kollar spis och ytterdörrar till överdrift.

Det här är min fina utsikt över innerstadsfjärden med vatten från Luleå älv som stillsamt vilar i sin skönhet efter ett slitsamt arbete. Älven som med alla sina kraftverk producerat 11 % av Sveriges elproduktion i år. Bäst i klassen.

På den här bilden från slutet av 50-talet står min pappa och min lillebror vid den brusande och fiskrika Skellefteälven. Det var innan kraftverksbyggena satte igång. Idag brusar ingenting, det är ett stilla vatten. Landskapet har förändrats.

Storforsen

Minns inte att det protesterades särskilt mycket mot kraftverksbyggena, vi måste ju ha el och vattenkraften är pålitlig. När Vindelälven skulle byggas ut började man grymta om att Sverige nog borde lämna kvar några naturligt forsande älvar. Känt folk engagerade sig och Evert Taube skrev "Änglamark", som innehåller textraden:

"Låt sista älven som brusar i vår natur,

brusa alltjämt mellan fjällar och gran och fur.

Kalla den änglamarken ..."

"Om 20 år", sa reportern i ett nyhetsprogram i veckan, "Då behöver vi mer än dubbelt så mycket el som idag. Det kanske går, bara ingen protesterar."

 

Lite mera mandelpotatis

Vi tittar på Jeopardy i 5:an. Programledaren säger:

"Huvudstad i Montenegro."

Stefan Holm, tidigare höjdhoppare säger:

"Vad är Skopje?"

Fel! Fel! Alla vi som lärt oss Balkanländernas huvudstäder vet ju att det är Pogorica. Här sitter jag i soffan och överglänser självaste herr Holm. Det är nästan så att maken imponeras.

Läste att allt fler går till Lidl och Willys när matpriserna ökar. Maten kostar multum och man går till de billigaste kedjorna där sådana finns. Kanske därför som ICA skickar mejl med video till oss konsumenter. Där står en leende ICA-Stig och säger till mig att du, Gunnel har handlat 96 kilo frukt och grönt under förra året, men mest av allt har du handlat Polarbagarns havretrippel. Du har sparat över 4000 kronor genom att handla hos oss. Ser att du köpt några chipspåsar också.

Riktigt så uttryckte han sig inte, men på ett ungefär.

I en insändare i dagens NSD varnar Hushållningssällskapet för det bedrövliga tillstånd landet befinner sig i när det gäller matförsörjning. Vi norrbottningar är försörjda med mat till 20 %, hela riket till 50 %. Vi har gjort det omöjligt för bönder och odlare att leva på sina gårdar. Vi är helt beroende av utlandet för att inte svälta. Beredskapslager finns inte, men det lär finnas personer på Elefantkyrkogården som utreder Sveriges krislagsstiftning.

När jag var ett litet barn var Europa i krig men i vår lilla by var vi självförsörjande på mat, vatten och ström. Egen brunn för byn, eget kraftverk och egna kossor försörjde oss väl. Så ser inte samhället ut i dag, men visst borde vi köpa mer lokalproducerad och svensk mat för att få behålla våra återstående odlare. Kanske byta ut avokadon mot moroten, lite mindre sötmandel, lite mera mandelpotatis. Glöm aldrig att det finns en man som heter Putin och hans närvaro i vår värld betyder krig och kris.

 

Nya kunskaper varje dag

Här sitter vi två gamla uvar på vår kammare och pratar allvar. Det är speciellt två saker som skrämmer oss, att någon av oss blir ensam, (det är dessvärre ofrånkomligt) eller att någon av oss eller bägge två drabbas av "den stora glömskan." Den lilla glömskan märker vi av redan. Någon säger:

"Men vad heter hon den där skådespelerskan som var med i filmen som jag just nu glömt namnet på. Du vet säkert, hon som var pianist, hade två barn och en otrogen karl. Hon var med i en annan film med den där skådespelaren som alltid spelar otäcka roller, kommer inte ihåg vad han heter. Men vad sjutton heter hon?"

Och den andre svarar:

"Va?"

Dålig hörsel hör till, hörapparater till trots. "Va" är det vanligaste ordet härhemma. Åldrandet har konsekvenser.

Den stora glömskan (demensen) kan man motarbeta läser jag i min veckotidning. Med rätt mat, god sömn, motion och aktivt lärande kan man försena eländet, om det nu tänkt komma.

Därför gav jag mig själv ett nyårslöfte om att lära mig en ny sak varje dag under kommande år. Skriver ner dem i en bok, för så ska man göra för att minnas längre. Nu sitter jag här med januari månads nya kunskaper. Jag kan Balkanländernas huvudstäder, att Birgit Nilsson finns på 500-kronorssedeln. Jag kan den "Bernadottska" kungalängden och kan skilja på antonym och akronym. Några grekiska gudar och krångliga ords betydelser har också plussats på i hjärnkontoret. Vad har jag då ha för nytta av mina nya kunskaper? Vet inte, kanske ingen nytta alls, men under tiden har jag otroligt roligt. Rekommenderas varmt!