Röstat och vaccinerat

Gillar min utsikt.

Den här veckan har vi gjort vår medborgerliga plikt och röstat. Förtidsröstningen är annorlunda i år. Man lämnar sin legitimation till den ena valförrättaren som slår in ens födelsenummer på en dator Valkuverten lämnar man samtidigt till valförrättare nummer 2 som stoppar de 3 kuverten i ett större kuvert. Sen rabblar nummer 1 upp siffrorna från röstkortet som hon ser på sin dator och nummer 2 återupprepar siffrorna och skriver dem för hand på det vita ytterkuvertet. Kändes lite amatörmässigt tyckte jag. Om en siffra blir fel, vad händer då? Men varför oroa sig, det här systemet är förstås väl genomtänkt och kommer givetvis att funka utmärkt.

Förresten har jag avancerat till plats nummer 11 i röstlängden för min valkrets.10 gamlingar före mig, bl.a. min äkta hälft. 

Moln över Luleå sommaren 2026

Jag ryser av obehag när jag ser reklamen med en man som har skrämmande fula utslag på ryggen. Skräms så till den milda grad att jag drömt mardrömmar om honom. Så får det inte vara, det måste man göra något åt.  Därför gick jag till Apoteket och tog en spruta mot bältros. Vaccineringen kostade 2.600 kronor och man måste ta en spruta till senare. Men väl värt pengarna säger de som drabbats av smärtor från bältros.

Ännu en bild från sommaren 2026. Flera nyanser av grått och gråast är den slitna gamla kajen. Uppstickande och ruttnande bräder gör den farlig för promenerande. Men nu ska den rustas, bli bredare och längre och snyggare. En populär plats för många Lulebor som sommartid sitter på kajen och  filosoferar över livet, sina relationer,  vad man ska äta till middag och kanske en önskan om att det alltid vore sommar.

 

Ska jag verkligen berätta det här?

Tänk dig att du sitter vid rumsbordet och fikar. Det bankar ilsket på dörren och du går och öppnar. Där står delgivningsmannen från kronofogden och begär din namnunderskrift. Du arma skurk har inte betalat vård och omsorg för januari månad.

Det var vad som hände oss förra söndagen. Vi protesterade vilt, vi har för sjutton ingen vård och omsorg alls. Vi fick en blankett för bestridande av avgiften.

Men tyvärr var det riktigt. Vård och omsorg var det armstöd vi fått till badrummet i januari och som vi totalt glömt bort. Men vi hade ju inte heller fått någon räkning.

Ringde kommunen och frågade trevlig dam varför vi inte fått någon  räkning. "Den har gått till Kivra", svarade hon och beklagade oss att vi hamnat hos kronofogden.

Både äkta mannen och jag har Kivra, men inte som synlig app på våra mobiler. Vet inte hur Kivra har kommit in i mitt liv. För mig är Kivra någonting som sväljer kvitton från apoteket och ICA. Ingenting som jag bryr mig om överhuvudtaget.

Men när vi loggade in på Kivra hittade vi räkning och påminnelse från kommunen, flera brev från inkasso och brev från Kronofogden. Ganska skrämmande för någon som alltid betalat sin räkningar i tid.

Naturligtvis får vi skylla oss själva som glömt armstödet för 600 kronor, men vi har ju inte fått någon räkning. Hade heller ingen aning om att räkningar kan gå via Kivra. Väldigt vanligt idag säger de jag talat med.

Men jag har ett medborgarförslag till Luleå kommun. Om kommunen inte får betalt från medborgare mellan 85 år och döden, skicka då påminnelsen i ett alldeles vanligt vitt kuvert och pengarna kommer på stört. Nu fick vi betala 1520 i stället för 600 kronor. Det kostar att vara kund hos kronofogden.

Sju centimeter saknas

Batterierna vi beställt under många år kom inte till brevlådan som vanligt. Av någon outgrundlig anledning hade brevet hamnat på Kioskpiraten där vi förväntades hämta det. Inte riktigt nära för den som inte har bil. Men denna lördagsmorgon när jag knatade iväg mot kiosken var vädret helt strålande. Sol, vindstilla, 17 grader och inga ord kan uttrycka hur bra det kändes att vara en liten figur som vandrade omkring i allt det vackra runt den plats där jag bor.

På tal om en liten figur.  Med åren har jag minskat något i längd och den här sommaren upptäckte mitt barnbarn Linnea att vi är nästan lika långa. Hon är knappa 160 centimeter. Jag har alltså gått från att vara en medellång kvinna på nästan 167 centimeter till att bli en liten gumma på knappa 160 centimeter. Det är slitna diskar och försvagade muskler som inte längre orkar bära upp en äldre kropp. Den blir krum och krokig och där någonstans i krokarna gömmer sig en och annan borttappad centimeter. Saknad? Javisst när man ska hämta något från översta hyllan i köksskåpet.

Uranbröllop och besök från Bureå

Äktenskapet är inte bara själarnas harmoni och passionerade famntag. Det är också att gå ut med soporna.

/Joyce Brothers/

Äktenskapet är av Gud stiftat för att man ska ha någon att skylla på.

/Anders Hermansson/

Visst ligger det en hel del sanning i citaten. Så här kunde det låta hos oss: "Vars ha du lagt mina nycklar, dom låg här för en stund sen." Skylla på någon annan är vanligt och som vi under ett valår kommer att märka väldigt mycket av.

 

Vi firade uranbröllop igår. 66 år sedan vi gifte oss i Bureå kyrka och som bilden visar, så bjöd värdfolket gästerna på cigaretter. Rökning var inte farligt på den tiden, bara häftigt.

Bröllopsdagen firades med våfflor, grädde, blåbärssylt och besök av min mans äldsta syster. Syskonen har inte träffats på flera år och hade  mycket att prata om. Båda är födda i USA och hade minnen från den tiden och från båtresan över till Sverige 1947. Det var på den tiden USA var ett aktat land som hade räddat Europa från Hitler. USA är inte lika aktat idag när man valt en clown till president.

Allt för idag, hoppas på en regnfri morgondag när  Luleå bjuder på "Konst i det gröna."

 

Tandläkaren har tagit semester

Museet som aldrig öppnar.

Den som har ont i en tand

glömmer i samma sekund

konung och fädernesland

frihet och folk och förbund.

Stordåd och föregångsmän

världsalltets gång eller brand 

angår tyvärr inte den

som har fått ont i en tand.

/Alf Henrikson/

En fredagskväll för två veckor sedan hände det. En rejäl flisa ur en tand lossnade. Typiskt att det händer en fredagskväll tänkte jag och kollade hur tidigt jag kunde ringa tandkliniken kommande måndag. Men till min förskräckelse hade min tandläkare gått på semester och kliniken öppnar inte förrän 27 juli. "Vid kris kan man ringa 1177", sa den väna telefonrösten. Kris är det inte, men jag äter med största försiktighet. Turligt nog är flisan på tandens baksida och syns inte utåt och tanden smärtar inte. Tandgluggar är gulliga på 6-åringar och alla mina barnbarnsbarn stoltserar med olika varianter av gluggar och vickande tänder. Ingen tycker att det är lika gulligt med glugg i tandraden på en gammal tant, hon är bara sorglig att skåda.

Svårt att se men här blommar Norra hamns enda näckros

På 70-talet var vi på semester i södra Sverige och helt plötsligt kommer jag på att i denna stund och denna dag har jag tid hos min tandläkare. Jag skrev ett vykort till kliniken med en massa förlåt och att jag skäms och att jag ska betala för förlorad tid. Jag behövde aldrig betala för slarvet, men vykortet låg länge i min mapp.

Att inte passa tid är att stjäla andras tid. Det är respektlöst nästan oförlåtligt. Visst kan man bryta benet eller fastna i hissen, men det sker väldigt sällan. Lita på att jag nästa vecka kommer att vara i god tid hos min tandläkare, hon behöver inte vänta.

Scener ur ett enahanda liv.

Blomsterprakt i Norra hamn

Den nya dagen randas

vad gör vi nu med den.

Vi lever och vi andas

tills det blir kväll igen.

/Alf Henrikson/

Jag vaknar. Startar dagen med mina vanliga morgonrutiner. Lagar mat, småstädar och tar en promenad i omgivningarna. Flummar omkring i min lägenhet, lyssnar på en ljudbok, pratar i telefon eller löser ett korsord. Ungefär samma varje dag och när kvällen kommer och jag plockar fram min dagbok har jag just ingenting att skriva om. Det hände ingenting den här dagen heller.

Ibland blåser det i Norra hamn.

Men ändå plockar jag fram dagboken varje kväll och följande  är från den 5:e varje månad i årets dagbok:

5/1 2026.Kallt! Vi är inne hela dagen. Bakad potatis och räkröra till middag.

5/2 2026. Ont i ryggen. Sover i fåtöljen. Luleå hockey vinner över Örebro.

5/3 2026. Får trevligt besök av barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

5/4 2026. Sonen klipper sin far och ordnar ljus i vårt mörker. Byter trasiga lampor.

5/5 2026. Ringer och ringer men ingen svarar. Bakar hallongrottor.

5/6 2026. Köper bagetter hos Gastronomen. Yngsta barnbarnet tar studenten och vi är inte där.

Mina dagar är rätt enahanda och den som i framtiden kanske läser en och annan sida i min dagbok skulle nog tycka att här hände det verkligen ingenting.

Men tråkigt har jag aldrig och har aldrig haft. Tråkigt är inte min grej. Jag gillar min vardag och mitt ganska händelsefattiga liv. Det känns tryggt.

Det här känns också tryggt. Högste chefen håller ställningarna när domkyrkan renoveras.

 

Vi ska ha roligt säger doktorn

Små grodorna

En regnig midsommarafton 2014 i Tyresta.

året

Vi firade årets midsommarafton med en stillsam promenad till ankdammen. Sen såg vi en gammal svensk film om lille Fridolf. En stackars toffelhjälte plågad av sin fru som trots sitt barska yttre har ett varmt hjärta. Lite rolig var den, vilket är viktigt för min man som enligt doktorns order ska se till att ha roligt.

Äkta hälftens alla hälsoproblem beror på långvarig medicinering och hög ålder. Det kan man inte göra något åt och därför rekommenderar doktorn "humorkuren" som betyder att man ska se till att ha trevligt varje dag.

Ingen dum rekommendation och därför slutar jag med en "rolig" historia från 50-talet som berättar om Västerbotten, ett län där de flesta var småreligiösa och röstade på Folkpartiet. Men man var öppen och fri och homofober och andra hatare fanns inte. Men ändå fanns det gränser för vad man klarade av.

Utanför Skellefteå bodde bonden Gustav med sin son Erik som var 48 år. Gustav var så less på sonen som aldrig flyttade hemifrån och tjatade om att han borde skaffa sig någon att bli kär i. Men Erik trivdes så bra hos sin pappa och ville absolut inte flytta.

Men en dag året därpå kom Erik hem, alldeles jättelycklig och sa till sin far:

"Nu du pappa, har jag blive så kär så nu ska jag flytt ihop."

"Men vem ha du blive kär i? sa Gustav glatt.

"Än Sven-Allan borti granngårn",sa Erik tjoande.

"Men du är int klok pojk, hä gå int, han är ju socialdemokrat."