Uranbröllop och besök från Bureå

Äktenskapet är inte bara själarnas harmoni och passionerade famntag. Det är också att gå ut med soporna.

/Joyce Brothers/

Äktenskapet är av Gud stiftat för att man ska ha någon att skylla på.

/Anders Hermansson/

Visst ligger det en hel del sanning i citaten. Så här kunde det låta hos oss: "Vars ha du lagt mina nycklar, dom låg här för en stund sen." Skylla på någon annan är vanligt och som vi under ett valår kommer att märka väldigt mycket av.

 

Vi firade uranbröllop igår. 66 år sedan vi gifte oss i Bureå kyrka och som bilden visar, så bjöd värdfolket gästerna på cigaretter. Rökning var inte farligt på den tiden, bara häftigt.

Bröllopsdagen firades med våfflor, grädde, blåbärssylt och besök av min mans äldsta syster. Syskonen har inte träffats på flera år och hade  mycket att prata om. Båda är födda i USA och hade minnen från den tiden och från båtresan över till Sverige 1947. Det var på den tiden USA var ett aktat land som hade räddat Europa från Hitler. USA är inte lika aktat idag när man valt en clown till president.

Allt för idag, hoppas på en regnfri morgondag när  Luleå bjuder på "Konst i det gröna."

 

Tandläkaren har tagit semester

Museet som aldrig öppnar.

Den som har ont i en tand

glömmer i samma sekund

konung och fädernesland

frihet och folk och förbund.

Stordåd och föregångsmän

världsalltets gång eller brand 

angår tyvärr inte den

som har fått ont i en tand.

/Alf Henrikson/

En fredagskväll för två veckor sedan hände det. En rejäl flisa ur en tand lossnade. Typiskt att det händer en fredagskväll tänkte jag och kollade hur tidigt jag kunde ringa tandkliniken kommande måndag. Men till min förskräckelse hade min tandläkare gått på semester och kliniken öppnar inte förrän 27 juli. "Vid kris kan man ringa 1177", sa den väna telefonrösten. Kris är det inte, men jag äter med största försiktighet. Turligt nog är flisan på tandens baksida och syns inte utåt och tanden smärtar inte. Tandgluggar är gulliga på 6-åringar och alla mina barnbarnsbarn stoltserar med olika varianter av gluggar och vickande tänder. Ingen tycker att det är lika gulligt med glugg i tandraden på en gammal tant, hon är bara sorglig att skåda.

Svårt att se men här blommar Norra hamns enda näckros

På 70-talet var vi på semester i södra Sverige och helt plötsligt kommer jag på att i denna stund och denna dag har jag tid hos min tandläkare. Jag skrev ett vykort till kliniken med en massa förlåt och att jag skäms och att jag ska betala för förlorad tid. Jag behövde aldrig betala för slarvet, men vykortet låg länge i min mapp.

Att inte passa tid är att stjäla andras tid. Det är respektlöst nästan oförlåtligt. Visst kan man bryta benet eller fastna i hissen, men det sker väldigt sällan. Lita på att jag nästa vecka kommer att vara i god tid hos min tandläkare, hon behöver inte vänta.

Scener ur ett enahanda liv.

Blomsterprakt i Norra hamn

Den nya dagen randas

vad gör vi nu med den.

Vi lever och vi andas

tills det blir kväll igen.

/Alf Henrikson/

Jag vaknar. Startar dagen med mina vanliga morgonrutiner. Lagar mat, småstädar och tar en promenad i omgivningarna. Flummar omkring i min lägenhet, lyssnar på en ljudbok, pratar i telefon eller löser ett korsord. Ungefär samma varje dag och när kvällen kommer och jag plockar fram min dagbok har jag just ingenting att skriva om. Det hände ingenting den här dagen heller.

Ibland blåser det i Norra hamn.

Men ändå plockar jag fram dagboken varje kväll och följande  är från den 5:e varje månad i årets dagbok:

5/1 2026.Kallt! Vi är inne hela dagen. Bakad potatis och räkröra till middag.

5/2 2026. Ont i ryggen. Sover i fåtöljen. Luleå hockey vinner över Örebro.

5/3 2026. Får trevligt besök av barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

5/4 2026. Sonen klipper sin far och ordnar ljus i vårt mörker. Byter trasiga lampor.

5/5 2026. Ringer och ringer men ingen svarar. Bakar hallongrottor.

5/6 2026. Köper bagetter hos Gastronomen. Yngsta barnbarnet tar studenten och vi är inte där.

Mina dagar är rätt enahanda och den som i framtiden kanske läser en och annan sida i min dagbok skulle nog tycka att här hände det verkligen ingenting.

Men tråkigt har jag aldrig och har aldrig haft. Tråkigt är inte min grej. Jag gillar min vardag och mitt ganska händelsefattiga liv. Det känns tryggt.

Det här känns också tryggt. Högste chefen håller ställningarna när domkyrkan renoveras.

 

Vi ska ha roligt säger doktorn

Små grodorna

En regnig midsommarafton 2014 i Tyresta.

året

Vi firade årets midsommarafton med en stillsam promenad till ankdammen. Sen såg vi en gammal svensk film om lille Fridolf. En stackars toffelhjälte plågad av sin fru som trots sitt barska yttre har ett varmt hjärta. Lite rolig var den, vilket är viktigt för min man som enligt doktorns order ska se till att ha roligt.

Äkta hälftens alla hälsoproblem beror på långvarig medicinering och hög ålder. Det kan man inte göra något åt och därför rekommenderar doktorn "humorkuren" som betyder att man ska se till att ha trevligt varje dag.

Ingen dum rekommendation och därför slutar jag med en "rolig" historia från 50-talet som berättar om Västerbotten, ett län där de flesta var småreligiösa och röstade på Folkpartiet. Men man var öppen och fri och homofober och andra hatare fanns inte. Men ändå fanns det gränser för vad man klarade av.

Utanför Skellefteå bodde bonden Gustav med sin son Erik som var 48 år. Gustav var så less på sonen som aldrig flyttade hemifrån och tjatade om att han borde skaffa sig någon att bli kär i. Men Erik trivdes så bra hos sin pappa och ville absolut inte flytta.

Men en dag året därpå kom Erik hem, alldeles jättelycklig och sa till sin far:

"Nu du pappa, har jag blive så kär så nu ska jag flytt ihop."

"Men vem ha du blive kär i? sa Gustav glatt.

"Än Sven-Allan borti granngårn",sa Erik tjoande.

"Men du är int klok pojk, hä gå int, han är ju socialdemokrat."

Jag bor i det bästa landet.

Vilken tur jag hade som föddes i en liten by i norr i det trygga landet Sverige. Vårt hus var byggt ungefär 1900, hade liggande timmerstockar utanpå och var rödfärgat. Inomhus fanns 3 vedspisar och utomhus en ladugård med utedass. I det trygga landet Sverige fanns ändå en oroshärd. En skrikande tysk rikskansler skapade oro i hela Europa.

15 år senare var tysken död och besegrad och hemma hos oss hade vi fått både elspis och innetoa. Det moderna Sverige var här och vi fick det bara bättre och bättre.

Idag firas Sverige. Med pompa och ståt och med kungaparet i kortege. Just idag behöver vi inte bry oss om tjafs och bråk och politik. Vi bara säger GRATTIS till oss själva som får bo här.

Grattis också till barnbarnet Olivia som klarat Stockholm maraton.

Grattis också till barnbarnet Linnea som tagit studenten.

 

Utsikt från en balkong

Dagen innan isen försvann

Det hänsynslösa ljuset 

som forsar fram

visar att huset 

är fullt av damm.

Och själv är man föga vackrare

ruggig och grå

någonting som andra stackare

ska titta på.

/Jakobs dagsvers/

Denna dagsvers har jag nu för fjärde gången på min blogg. Den är särskilt aktuell den här årstiden när solen i tidig morgon obarmhärtigt visar damm och skräp som ingen såg under den mörka årstiden.

Dagen innan lövsprickningen.

Hänryckningens tid är här och under morgonens promenad runt udden njöt jag intensivt av det fina vädret, solen och de gula kabblekorna som lyste så grant. Det är fint att kunna vara hänryckt i min ålder när man egentligen är närmare att bli hädanryckt. 

,

 

Klart.

Hänryckningens religion, pingströrelsen, var en del av min barndom, med tungomålstalande, andedop och osande predikningar, Det skrämde mig aldrig tack vare mina föräldrar som var pingstvänner men som praktiserade sin religion med sunt förnuft.

Tre gånger Grattis

Grattis till barnbarnet Olivia som fyller 23 idag.

Grattis till svägerskan Sylvia som fyller 78.

Grattis till mig och min äkta hälft som just idag varit förlovade i 67 långa år. 

Ungefär så här såg vår första teve ut.

Den högtidliga förlovningen skedde i en svart-vit Opel Rekord av 1959 års modell utanför Folkets hus i Adak. Ringarna inköpta i Norsjö för 69 kronor/styck.

För 67 år sedan kunde man inte se teve i våra nordliga trakter. Det var endast större städer och orter som hade den möjligheten. Vi såg verkligen fram emot den dagen då vi som bodde avsides i riket skulle få njuta av den omtalade nymodigheten.

Så här spännande kunde teve-programmet vara en söndag i slutet på 50-talet.

18.30 Ett halvsekel i kyrkans tid.

19.30 Nyheter.

20.00 Tysk underhållning.

21.00 Sportspegeln.

Vad vi avundades alla som hade möjlighet att se sport och underhållning. Till och med tysk sådan. Allt var av intresse.

67 år senare drunknar vi i teveprogram och ändå klagar vi  på avsaknaden av bra program. Vi har hur många kanaler som helst som bjuder på kärlek, mat, sport, lekar, flams och givetvis en del godbitar. Vår 67:e förlovningsdag firar vi tillsammans med "Mästarnas mästare" och "Den stora älgvandringen" och unnar oss kanske ett glas champagne.