torsdag 10 januari 2019

Sammanställning


Varje nyårsdag gör jag en sammanställning över det viktigaste som hänt mig föregående år. 2018 var året då jag fyllde "åldring", då jag fick ett barnbarnsbarn och då jag åkte till min barndomsby och träffade kusiner och släktingar som jag inte sett på 45 år.

Förra året lyssnade jag mycket. Slog mitt eget rekord och lyssnade på 87 ljudböcker. Att lyssna på en bok tar mellan 10 och 15 timmar, vilket betyder att jag förra året gick med proppar i öronen i ungefär 1000 timmar och  då icke var kontaktbar för samtal. Maken med hörselslinga sitter också väldigt ofta med proppar i öronen. Samtal mellan oss koncentreras till lunchen.


Vilka böcker lyssnar jag till? Det blir mest kvinnliga deckare och en och annan biografi. Kanske borde jag göra 2019 till mitt kulturår och ge de stora romanerna en chans. Men risken är stor att jag somnar.

Godnatt!



torsdag 3 januari 2019

Hur långt är det till strax?


08.04
Det är många som ringer just nu. Det är strax din tur.
Det är många som ringer just nu. Det är strax din tur.
Det är många som ringer just nu. Det är strax din tur.
osv

Vid det här laget har jag glömt vad jag skulle säga om någon helt plötsligt svarar. Jag funderar över ordet strax. När är strax?

Malandet fortsätter till 08.28 när telefonrösten för sista gången säger:
Det är många som ringer just nu. Det är strax din tur.

08.29
Det är ingen som svarar på det nummer du ringer. Tryck 2 och berätta vad du vill.

Jag trycker på 2:an och säger: Hur långt är det till strax?


Godkväll!

söndag 30 december 2018

Hänt i veckan


Julen gick snabbt förbi och nu sitter vi här som två gamla dinosaurier och ugglar framför teven. Det är den näst sista dagen på 2018, ett år som i Sverige präglades av talmansrundor och kulturprofiler.


På det privata planet gav året oss vårt första barnbarnsbarn. Vi blev gammalfarmor och gammelfarfar till en ljuvlig lite kille som heter Levi och som föddes fyra dagar före julafton.


Just nu sitter jag framför datorn med hosta feber och huvudvärk. Jag har fått "krimmen." I natt har jag legat på uppblåsbar dyna i eget rum för att inte störa maken med mitt kraxande.

------------------

Nu tar jag det modiga språnget från 2018 till 2019 och önskar oss alla ett:


GOTT NYTT ÅR!



fredag 21 december 2018

Decemberbilder


Igår blev jag morfarsmor eller gammelfarmor. Det känns fantastiskt. Lille Levi kom till världen som en gåva till sina föräldrar och resten av släkten. Grattis Emma och Marcus till det efterlängtade nytillskottet på familjeträdet.




Månen vilar mellan molnen.

GOD JUL!

tisdag 18 december 2018

Ännu en bekännelse


Mina föräldrar var hängivna socialdemokrater. De hörde till den gamla stammen av arbetsamma och hederliga människor vars politiska hemvist var självklar, det fanns inget annat man kunde rösta på.


Självklart följde jag i deras spår. Dock inte lika hängivet. Men på min valsedel stod det ändå alltid Arbetarpartiet - Socialdemokraterna

Men så till bekännelsen. En gång på 70-talet var jag så förb-d på kommunledningen att jag röstade på Folkpartiet och då förstår ju alla att jag var synnerligen förtretad.

Det var väl inte mycket till bekännelse säger du som vinglat runt bland de flesta partier. Men det är inte färdigt än. Här fortsätter min bekännelse.


Mitt intresse för EU är svagt och i det senaste valet till EU-parlamentet röstade jag inte med rosornas parti. Jag kände behov av att protestera mot detta svulstiga och penningslukande parlament. Kände mig trotsig när jag stoppade valsedeln i kuvertet, en valsedel som det stod Feministiskt initiativ på. Kolossen EU behöver mer arga käringar, men jag var troligen ensam  om mitt val för parlamentet är lika gubbigt som det alltid har varit.

Godnatt!

torsdag 13 december 2018

Bara tärning


På mitt första jobb var vi fyra tjejer som lussade för cheferna. Ingen av oss ville vara Lucia, men söta Saga tog till slut på sig uppdraget. Hon var lite tveksam förstås eftersom hon hade pojkvän och inte längre var oskuld. Detta hände sig på den tiden då det ordet fanns och Lucia skulle vara blond och jungfrulig. På 50-talet skulle flickor vara oskulder. Det var inte riktigt lika viktigt med pojkars kyskhet.


Från den Luciamorgonen finns en bild av ett 20-tal allvarliga chefer på det mäktiga gruvbolaget som tittade på de skönsjungande skönheterna. Här skulle jag ha visat den bilden men jag hittar den inte.

Vid 91 års ålder blev min svärmor Lucia, så det är aldrig för sent.

För cirka 8 år sedan fick mitt barnbarn Amanda åka till Kanarieöarna och lussa.

Ha en fin Luciadag!

torsdag 6 december 2018

Dåligt omdöme


Den här rosen fick jag efter mitt förra blogginlägg. Det betyder att min äkte vill ha mig kvar ett tag till. Ett gott val som gynnar familjefriden.


På ett äldreboende i vår kommun har två chefer betygsatt de som jobbar där. Ingenting konstigt i det, ganska vanligt bland chefer skulle jag tro. Av misstag råkade arbetsledarnas åsikter om personalen skickas ut som e-mail. Någon stackars anställd fick läsa om sig själv att han/hon var "lat och opålitlig", en annan "orolig." Man kan inte låta bli att undra hur första mötet mellan chefen och  den "opålitlige" gick. Här räcker nog inte med ett ynka "förlåt, jag menade inte..."

Undrar vilka hemliga omdömen man själv har fått under sitt arbetsliv. "Introvert och konstig" eller "god och glad." Skulle vara intressant att veta så här efteråt.


Chefer drabbas ofta av omdömen som inte är så kärleksfulla. Själv har jag haft hyfsat bra chefer med något undantag. Om det undantaget till chef skulle få mitt omdöme om honom hemskickat på nätet skulle det stå "elak och småsint" eller "odräglig översittare." Men det är nästan 100 år sedan, chefen har lämnat jordelivet och jag har nästan glömt honom. Men bara nästan.

Godkväll!