Till Legoland vill jag fara

Västerbottningar får utan restriktioner eller intyg resa till Danmark. Västerbotten är den enda region som klarat de danska kraven om smittspridning och därför får regionens invånare semestra i det lilla landet i syd.

Med friheten att få resa till Danmark följer en del problem. Västerbottningen åker över 100 mil genom ett genomsmittat Sverige för att komma till den danska gränsen. Väl där måste han eller hon bevisa sin västerbottniska identitet.

Hur då?

Genom att tala som Ingemar Stenmark?

Genom en medhavd berömd ost?

Genom att citera Per-Olof Enquist?

Förmodligen är Per-Olof Enquist det bästa alternativet. Han var en gång gift med en dansk teaterchef och det kan räcka. Det platta landet Danmark kan ingenting om gamla alpinister och ost gör de själva.

En gång var även jag en västerbottning. Numera bor jag i Norrbotten, den region som ligger illa till i smittspridningen och där man enligt smittskyddsläkaren dunkar varann i ryggen och säger hö-hö. Sånt smittar!

Trevlig helg

Ljuvliga kvällar, svettiga nätter

Har jag skrutit över min utsikt förr? Nej, tänkte väl det, jag är ju så modest, ha-ha! Men av vatten och solnedgångar blir det oslagbara bilder och att sitta vid matbordet och titta på den här vyn över innerstadsfjärden är bara så lyxigt. Jag har 10 minuters promenad till vimlet på Storgatan och 10 minuters väg till badplatsen.  Kan det blir bättre?

Avslutar med en hoper klickbara sommarbilder.

Trevlig sommar!

Äntligen ett recept

Älskade sköna sommar

Här följer ett recept på den latas midsommartårta.

Köp en fryst dajmtårta på ICA. Coop går också bra.

Tina den.

Vispa grädde.

Bred grädden på den tinade dajmtårtan.

Dekorera med lite bär och flisad choklad.

Med den tårtan och ett glas gott päroncider önskar jag alla en

TREVLIG MIDSOMMAR!

Tidens snabba gång

Min man och hans syskon på en bild från 1967. Storebror längst till vänster, sedan syskonen i åldersordning.

50 år senare på min mans 80-årsdag. Syskonen sitter i samma ordning som på föregående bild, de flesta något gråare i håret och med en tilltalande mogenhet. Men lika snygga som 50 år tidigare.

Människans bästa tid är vid 37 års ålder, sägs det. Då har man lämnat ungdomsstressen och är ännu i bästa skick både mentalt och fysiskt. Sen går det bara utför. Långsamt lutande till en början, knappast ens märkbart, men efterhand går det allt snabbare. Den sista biten är som ett störtlopp in i evigheten.

Den gyllene väg som till himla bär, eventuellt.

Till sist en vers om tidens snabba gång. Okänd diktare.

Jag satte på mig skidorna

och så

stod jag i vitsippsbacken

och knöt en midsommarkrans

tuggade på ett nymoget äpple

samtidigt som jag tände adventsljusen.

Dagens tidning

I dagens NSD läser jag en insändare av någon som frågar sig om det viktigaste i livet just nu är att resa. När dagens tevesändning med Tegnell och compani är över kommer alltid journalister med frågan: När får vi börja resa? När kan vi åka utomlands? När...?

På den insändaren vill jag trycka ett "gilla." 2020 är året då man semestrar hemma. En liten biltur kanske för att undersöka närområdet. Hör man till riskgrupperna är det självklart att man bara tar bilen för kortare utflykter. Man lyder experterna. Det är inte tråkigt att stanna hemma. Det är mycket bättre än att riskera sin hälsa, ligga i blöjor och kippa efter andan i en respirator. Det kommer nya år och snällare virus  och då kan vi träffas och kanske till och med krama om varandra. Bara vänta och se!

Dagens NSD bjuder också på små roliga språkmisstag. Så här står det i en artikel: 

"Motivet, enligt åklagarna är att den huvudmisstänkte och mordoffret, som varit vänner, blivit ovänner och att det hela eklaterat...

Journalisten har antagligen rodnat hela dagen och eklaterat att han i framtiden endast kommer att använda ord som han förstår.