Drömmen om Stefan

Jag stod mitt i rummet och tog emot blommor och gratulationer. Jag hade precis fått jobbet som Stefan Löfvens närmaste medarbetare. Kvinnorna runt omkring mig jublade. Stefan och jag skulle ut på turné i landet, men jag kände mig inte alls mogen inför uppgiften och bad att få slippa. Vädjade, bad och våndades.

- Jag vågar inte stå på en scen och prata inför folk.

- Men sjåpa dig inte människa, du är fånig.

- Jag vill inte, välj någon annan, snälla, snälla.

- Du har tre månaders uppsägningstid, det är bara att gilla läget.

Närmast hysterisk och på uruselt humör gick jag hem tillsammans med en släkting. Utanför mitt hyreshus satt Stefan Löfven på en spark. Han sov djupt.

Men jag vaknade! Allt var bara en dröm, men en riktig mardröm för mig som aldrig skulle vilja stå i centrum för folks uppmärksamhet.

Stammen på ett 400 år gammalt träd.

Lyssnar på lokal-tv som påstår att möjligheterna att bli 100 år är sämst i Norr- och Västerbotten. Män har en medelålder på knappa 80 år. Är det verkligen så illa? Skulle vi kärva norr- och västerbottningar som tränat våra muskler med vandringar på blötmyrarna i hjortronlandet vara ömtåligare än andra personer i riket? Vi som klarat av att vada i meterhöga drivor i 30-gradig kyla på väg till skola och jobb. Är vi de mest bräckliga i riket?

Den informationen förvånar mig. Jag säger till  min överlevare och äkta hälft som redan höjer männens medelålder:

"Du, vi måste nog flytta."

 

Är domherrarna riktigt nyktra?

Läser på nätet att hovrätten i Umeå sänker straffet med 6 år för en man som våldfört sig på barn. Hovrätten har, liksom tidigare en tingsrätt, väldigt konstiga motiveringar för straffsänkningen. Obegripliga för Svensson.

Jag fattar ju att man som tidningsläsare får ytlig information och inte alltid vet den rätta anledningen till att straffet sänks. Men jag tycker att de som skadar oskyldiga barn, kanske för livet, borde sitta inne till den dag de är absolut ofarliga.

Idag på Folknykterhetens dag hyllar jag alla nykterister som vi nog har för få av. Avslutar mitt blogginlägg med att hämta en kopp kaffe och en mazarin och hurrar för våren, grönskan och stabiliteten i benen hos alla nyktra.

SKÅL!

 

Äldre herrar är trendiga

Vi fick ett mejl från Hyresgästföreningen för några dagar sedan. HGF kunde inte komma överens med Lulebo om den årliga hyreshöjningen. Lulebo vill ha 7 procent och därmed basta. Nu blir det hyresmarknadskommittén som får bestämma vad som är skäligt.

Skulle 7 procent gå igenom höjs vår hyra med drygt 500 kronor. Det är mycket pengar men vi är två i stugan och klarar höjningen. Värre om jag vore ensamstående, då skulle hyran ta mer än 60 % av min pension. Jag skulle kanske tvingas flytta från både utsikt och klädkammare. 

Äldre herrar är trendiga. Nyss såg vi en 74-årig man äntligen få börja jobba med det han så länge längtat efter. Han såg trött ut och fick en rundsmörjning inför jobbet och den tunga kronan på hans hjässa gav honom en svag framåtlutning.

I USA vill två äldre herrar så gärna vinna presidentvalet 2025. Den ena är gapig och provokativ, den andre är "stappelfött" och 86 år gammal innan hans eventuella presidentperiod är över. USA förvånar, i ett så folkrikt land måste det finnas fler och något piggare farbröder att välja på. Damer göre sig icke besvär. De kan få sjunga eller läsa dikt vid installationen.

 Robert De Niro, snart 80 är nybliven pappa. Tänk att vid den åldern börja med nattvak, blöjor och barnskrik. Man måste ju tro att han är en jämställd man.

Som sista trendiga farbror tar jag min egen äkta hälft. Han som jag vårdar ömt för att ha någon att dela hyreskostnaden med. Han tycker att Coop Arena är Luleås finaste byggnad och besöker den ofta. Idag fyller han år och det ska vi fira.

 

Minns inte att jag fuskat

Maj 2020

Det räcker inte med att ha erfarenheter, man måste komma ihåg dem också.

(Okänd citatmakare)

Vi var ett antal gamla gubbar och tanter som åt laxsoppa och lyssnade på en man från LTU som talade om hjärnan och minnet. Ett alltid lika intressant ämne. Han berättade bl a om en forskning som visade att 80 % av de/dem (vilket är rätt?) som senare i livet berättar om sina skolbetyg, uppvärderar dem rejält. Antingen på grund av dåligt minne eller behov av att glänsa. Nu var det förstås en amerikansk forskning och vi vet ju hur amerikaner är. Men vi är knappast bättre, vi är precis lika duktiga på att skönmåla.

Inte bara minnet är uselt, vi är dessutom ett folk av fuskare läser jag på nätet. Vi har fått otroliga möjligheter till fusk genom modern teknik. Man kan t ex ladda hem en app för att enkelt kunna lösa Melodikrysset. Appen berättar vem den sjungande artisten är och har man ingen app så finns Melodikrysset färdiglöst på nätet i precis samma ögonblick som programmet slutar.

Fastnar man i ett jobbigt kryss, finns hjälp att få på nätet. Man kan kolla Webbkrysset, där personer ställer frågor om alla tänkbara tidningars kryss och får svar av någon som kan. Själv fuskar jag inte, vill känna stoltheten av att ha fixat krysset på egen hand, men möjligheten till fusk finns för den som så vill.

Jag har alltid gillat spel och frågetävlingar. I DN:s quiz har vi tävlat med min bror och svägerska i säkert 20 år. Numera gråter jag inte över förluster, men är odrägligt skrytsam de få gånger jag är bäst. Svägerskan är den som klarat 10 rätt flest gånger.

Dåligt minne kan man inte rå för, men fusk är bara fult och till och med i vissa fall straffbart. För bidragsfusk och skattefusk kan man hamna i kurran och att använda fusklapp på tentan är inte heller lämpligt för den framtida karriären. Åtminstone inte om man blir påkommen.