Ett år har gått sedan jag skrev i min blogg för allra första gången. I dag har jag skrivit 300 inlägg om familj, politik, monarki, Luleå hockey och lite annat.-
Det har varit fantastiskt kul. Ibland har man bloggämnen för dagar framåt, ibland är skallen helt tom och ofta faller det som är bra tänkt till marken när det kommer på pränt.
-
Alla bloggare gillar kommentarer. Dels för att de ser att någon läst deras alster och dels för att kommentarerna ofta tillför bloggen mer än vad bloggaren själv gör.
Är det då dags för förnyelse efter ett år? Nej, jag är en gammal kvinna vars tankar och leder stelnat och som saknar förmåga till förnyelse. I fortsättningen blir det familj, politik, monarki, Luleå hockey och lite annat.-
God ny vecka!
5 kommentarer:
Kära Gunnel!!Fortsätt i samma anda som nu.Det är alltid så trevligt att läsa dina alster.
Själv har jag hållit på i drygt tre år nu,med varierande intensitet.Kommentarerna gör att man fortsätter tror jag.Man blir lite synlig,tror man iallafall!
Kör på!!
Kram!
Beträffande förra bloggen om avund så kom det in en gammal kollega och berättade att han vunnit en miljon. Samtidigt berättade han att han skulle jobba till 67. Jag är absolut inte avundsjuk men kan bara hoppas att han blir 68 och kan ha lite kul för pengarna.
Fortsätt blogga och retas lite lämpligt om hockey så du får igång Saik:arna.
Grattis. Fortsätt med bloggandet. Tyvärr Lennart så räcker inte bloggen för att få fart på Skaik. Det krävs nog att de vänder sig till högre makter.
Yvonne: Tre år, då har det blivit en del del med tiden. Du är ju nästan pionjär.
Beträffande ishockey så hindrar min ödmjukhet mig att skriva om ämnet just nu. Tror nämligen att att det går åt hell om jag börjar berömma Luleå.
Peter får sköta den detaljen. Det är han bra på.
Grattis till både ett och trehundra! Keep up the good work!
Angående hockeysnacket - undrar vilket lag som får anledning att säga:
"Varför ställa upp för att vinna, när man kan snubbla, falla och försvinna?"
Skicka en kommentar