25 grader plus i skuggan och noll inspiration. Därför blir det egen vykortspoesi från 1980.-
Har du hört om Manuelo,
en närsynt trubadur,
som ville bli en hjälte
och fäktas mot en tjur.
-
Men om man är så närsynt
och ej kan skilja på,
en älg som fredligt betar
och tjur, vad händer då.
-
Manuelo vänder skynket,
mot älg som bligar rart,
och bakom Manuelo,
ses tjur i väldig fart.
-
På vassa horn han lyfter,
en vitblek trubadur,
vars bakdel smärtar illa,
av hornen från vår tjur.
-
Av djurets starka krafter,
han flyger upp i skyn,
så långt från jordelivet,
och kärleken i byn.
-
Manuelo flög till himlen,
till sång och harpospel,
och änglarna däruppe,
pysslar om hans akterdel.
Aj-aj-aj!-
Så får det bli!
1 kommentar:
Detta oerhörda drama minns jag att jag fick mig tillsänt någon gång det nämnda året 1980. Det är lika gastkramande och bra i dag som då.
Stackars Manuelo! Det är endast p g a detta poem - och min närsynthet - som jag aldrig blev Manuela, "the female bullfighter".
Skicka en kommentar