torsdag 6 maj 2010

En stjärna föll


Den här dikten är från den tid då Anta och jag överöste varandra med vykortspoesi. Dikten illustreras med en bild av Melanie Griffith efter en glad kväll. Jag sände förresten dikten till tidningen Femina 1979 och fick hela 350 kronor för dessa ynka tre verser. Det var verkligen bra betalt för lite jobb.
-
Vill du se en stjärna,
titta då på mig,
mycket, mycket sminkad,
småler jag mot dig.
-
Mina medelålders linjer,
döljer jag i färg,
min tro på kosmetiken,
kan förflytta berg.
-
När inget mer kan dölja
de rynkor livet ger,
då kliver jag åt sidan,
ni ser mig aldrig mer.
-
Det var allt för i dag. Ha det!

4 kommentarer:

Annica sa...

Nog är det väl tur att man aldrig varit en underbar skönhet? Jag menar, skillnaden blir inte så enormt stor nu när man börjar bli gammal och gummig. Det måste vara mycket värre att åldras för det s k vackra folket.

Lennart sa...

Jag såg just gör om mej på TV. Ska jag anmäla dej så får du läsa upp dikten i TV samtidigt som dom slätar ut de obefintliga rynkorna och färgar håret rött ?

Yvonne sa...

Inte illa att få betalt för författandet!Duktigt!

Gunnel sa...

Annica: Det är säkert inte lätt att vara Melanie Griffith.
Lennart: Jag hörde av den som leder Godkväll att de sökte manliga aspiranter till "gör om mej."
Yvonne: Det är enda gången jag fått betalt för någonting jag skrivit. Tidningen upphörde sedan. Kan det bero på mitt gage?