tisdag 3 november 2009

Ett dyrbart misstag.

Parkeringsmiss.
Den här dagen är jag inte populär.
Den här dagen kommer att kosta.
Den här dagen borde jag inte ha kört bil.
Den här dagen kommer jag att skratta åt i morgon.
-
Dagen började precis som vanligt i mitt enkla liv. Jag steg upp, åt min frukost, tog bilen till Örnäset, där frissan väntade.
-
Det var då det hände. Vid Coop Forum kör man in på en smal ramp för att komma till parkeringen. När jag skulle köra från rampen till höger på parkeringen tog jag en alltför snäv kurva, så bilens högra sida mötte stolpen vid infarten. Ett starkt metalliskt ljud hördes och det var med stor bävan jag klev ur bilen. Jag hoppades och bad men HAN däruppe bryr sig inte om småsaker så inga böner hjälpte.
-
Höger sida på bilen vid bakdörren var skrapad och hade en buckla. Stänkskärmen hade också diverse skador.
-
Maken brukar inte bli glad när hans ögonsten (dvs bilen) blir illa behandlad.
Med stor bävan gick jag in till honom och sa med skakig röst. "Jag har totalkvaddat bilen". Jag trodde att om jag riktigt tar i och överdriver, tycker han kanske att det inte är så farligt när han sedan ser skadan.
-
Han tyckte inte om vad han såg. Ansiktsuttrycket var djupt allvarligt. Han åkte genast till bilverkstaden och därifrån kom han just nu, så jag bör nog gå ner och lyssna till vad han har att säga.
-
I morgon är en annan dag.

12 kommentarer:

Annica sa...

Oj, då, det blev ett dyrt frissa-besök. :o( Så fort något händer med våra fordon så startar en orkan i plånboken - tusenlapparna flaxar iväg som skrämda sparvar. Men tyvärr är det sådant som kan hända när, var, hur och vem som helst. Det hade även kunnat hända mannen - även om män i allmänhet har svårt att tro det...

Lennart sa...

Det hände mej ifjol, jag skulle bogsera peugeoten upp till garaget, Anita vägrade att sätta sig bakom ratten, men efter övertalning så skulle hon styra. Jag backade och bogserade, det tog stopp mot en snövall för mej men peugeoten stannade inte. Jag berättar bara för att du inte ska känna dej ensam.
Det går över !

Yvonne sa...

Den där avfarten är så snäv,jag vet!Håller andan varje gång.
Jag kom för nära lykstolpen på våran parkering,när vi bodde på Knöppelåsen.Skrapade i ordentligt.Minns så väl "Gubbens"min när jag berättade och han fick se skadan.Uj!
Så du är inte ensam ska Du veta!

Gunnel sa...

Tack för alla tröstens ord. Jag är glad över att Yvonne också tycker att det är en jobbig avfart. Självrisken på 4000 kronor är vad jag får punga ut med.

Anders sa...

Inte ska man bli arg om gumman kommer hem med en liten buckla på bilen. Så länge hon kommer hem oskadad är ju allt frid och fröjd. Det finns ju gott om försäkringsbolag (t ex Folksam, Gunnel) och bilreparatörer.

Anders sa...

Är det f ö inte något av en genusfråga detta? Om kvinnan bucklar bilen blir hon förbannad på sig själv och rädd för vad gubben ska tycka. Om mannen bucklar bilen blir han förbannad på sig själv men inte särskilt rädd för vad gumman ska tycka.

Bibeln bör gälla: Den som är utan synd kaste första stenen.

Gunnel sa...

Anders: Tack för kloka kommentarer. Men efter den första chocken har gubben min återgått till sitt vanliga jag.

amanda sa...

Farmor, du är populär alla dagar!

Peter sa...

Visserligen svider det i plånboken, men tänk vilken möjlighet farsan får att påminna dig om denna incident varje gång han själv gör bort sig.

Hur gick det förresten för stolpen? Överlevde den?

Lasse... sa...

lilla mamma, Amanda har helt rätt, här är du populär alla dagar.
Nu är du väl i alla fall snygg i håret. För du lät väl inte en dylik småsak stoppa nåt så väsentligt?

Gunnel sa...

Tack än en gång för alla goa kommentarer. Stolpen är hel men svagt silverfärgad. Håret är nyklippt men grått.

Annica sa...

Min exfästman/sambo brukade säga: "Även om du kommer hem och meddelar att bilen är på skroten, så spelar det ingen roll, bara DU är hel." Rätt inställning! En bil är ju ändå bara en massa plåt!