Samtal med Tomtefar.-
"Det är dags igen", sa Tomten
att skriva någon rad,
på gåvorna du skänker
och göra någon glad.
-
"Jaha, du Tomten", sa jag,
"ska jag verser komponera
medan du din late lurver
bara har att leverera.
-
Inte minsta lilla rim
har du skrivit genom åren.
Gåvor får jag hitta på
och slita gråa håren.
-
En enda dag på året
har du jobbat julegubbe.
Alla andra årets dagar
har du vilat på din stubbe.
-
Du är en liten lat en
som på min plånbok tär,
ditt jobb det sköter andra,
medan du blir populär.
-
En enda dag på året,
december tjugofjärde.
Den enda dag på året
då du har något värde".
-
"Men sluta nu", sa Tomten,
"jag orkar inte mer.
Låt mig nu få berätta,
och lyssna nu, jag ber.
-
Det är ej lätt förstår du
för hela nästa år,
så mår jag så förskräckligt,
av gröten som jag får.
-
Jag lider och jag våndas,
av klibbig mannagryn,
och havregröt sa iskall
på varenda bro i byn.
-
Det tar ett år förstår du,
att mildra min kolik,
att bota mina smärtor
och tysta mina skrik.
-
Så alla årets dagar
förutom just den här
är jag indisponerad,
jag har ju gallbesvär".
-
Så talte stackars Tomten,
jag honom helt förstår.
I år har får en Losec.
God Jul och Gott Nytt År.
-
Slut för denna gång! Samtalet i versform med tomtefar ägde rum 1986.
4 kommentarer:
För många år sedan fick jag ett julkort från dig där tomten var sjukskriven p g a utbrändhet. Och nu uppdagas det att han dessutom har mag- och gallbesvär. Känner du bara krassliga tomtar?
Du hr väl inte glömt din barndoms tomte som kom runt byn med häst och släde, tomtarna var två och hade vita pälsar med bl.a vispar runt midjan. Detta fortsatte tills jag var 13 år då
jag och Leif larsson var tomtar och körde traktor genom byn....förlåt, du kanske tror på tomten fortfarande ?
Tomten (modern version)
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Hä ä ba skoterspåra han sakern.
Min barndoms tomtar som kom i häst och släde glömmer jag aldrig. Man fick ofta vänta väldigt länge på ekipaget. Någon gång kom tomtarna i "jeppen" och då gick det lite snabbare. Det är klart jag tror på tomtar, det finns det många av.
Skicka en kommentar