Problemen hopar sig

Detta är min uppfattning och jag delar den.

(Alf Svensson)

Cirka 20 minuter tar resan till Sunderby sjukhus. Lika lång tid tar det att betala sin parkeringsplats, åtminstone när man är äldre och saknar vana med parkeringsautomaterna. Bilden visar min man i ljusa brallor som fick hjälp av yngre dam i blå klänning. Hon hade god syn och kunde läsa vad som stod på displayen. Vid den andra automaten stod tre äldre personer som tryckte på allt som gick att trycka på utan att det kom någon biljett.

Superseniorer, med andra ord 80-plussare, hänger inte med i de hastiga svängarna. Nu generaliserar jag, det gäller förstås inte alla, men ny teknik har satt många av oss på efterkälken. Vi borde protestera, gå i demonstrationståg, banka med våra käppar och skrämma slag på beslutsfattarna. Lite mera hänsyn från samhället till oss som är "nära himmelriket" vore väl inte helt fel. 

En dag i förra veckan kunde jag inte betala mina räkningar. Mina konton var låsta, jag hade misskött mig och inte besvarat några frågor från banken. Jo, jag hade försökt, men mina svar godkändes inte. Tack och lov att den riktiga banken med levande personer fanns nära och kunde hjälpa mig direkt. Man blir faktiskt lycklig av att träffa en livs levande person som man kan prata med. Nästan kär!

Läste en insändare i tidningen där en kvinna berättade att hennes man blev utan fika på IKEA. Man måste både beställa och betala sitt fika med knapptryckningar på mobilen och det klarade mannen inte av.

Någon har roat sig.

Kom precis hem från stan. Mycket folk trots fotboll på teve. Men köerna vid "Bondens marknad" var långa och i stadsparken var många samlade eftersom det är Pridevecka. Vädret är på allas sida, sol och 20 grader. Kul också att fotbollstjejerna fick brons.

 

Åldersdiskriminerad?

Jag existerar inte. Jag är ingenting, bara en nolla i statistiken.

Jag svarar i telefonen och någon säger:

"Jag ringer från institutet "Blablabla" och vill ställa några frågor om trafiken. Jag vill tala med en person i hushållet som är mellan 15 och 30 år.

"Finns ingen sådan här."

"Då vill jag tala med en person som är mellan 30 och 75 år."

"Nej, det är omöjligt."

"Tack då och trevlig kväll. Överåriga är icke av intresse."

Damen var artig så den sista meningen är min egen reflexion. Jag börjar förstå att jag är väldigt gammal när jag inte ens är av intresse för statistiken om trafiken.

Och ändå finns jag!

------------------

Tro nu inte att jag på allvar är bitter, åldersdiskriminerad och kränkt. Tvärtom blir jag bara glad när något inträffar som jag kan göra ett blogginlägg av. Så ett hjärtligt tack till institutet "Blablabla."

Hej!

Kakburken

"Kakburk" heter en kurs i diskrimineringsfrågor som jag anmält mig till. I kakburken finns ett antal frågor som vi kursdeltagare ska ha åsikter om. Det ska med andra ord bli en diskussion. En sådan uppstår endast om folk har olika åsikter och att alla vågar framföra dem. Även de tyckanden som icke är politiskt korrekta.

Vi ska diskutera frågor som:

"Kan man skicka en hemvårdare som är homosexuell till tant Gunhild 79 år?"

eller

"Män kan inte göra två saker samtidigt."

eller

"Invandrarmän har en mer negativ kvinnosyn än svenska män."

plus

70 andra frågor rörande diskriminering.

Respekt för andras åsikter, diskussioner utan att kränka annan person och förmåga att lyssna till vad andra säger är en förutsättning för att en kurs av det här slaget ska bli trevlig.

Kursledaren är en sympatisk, trevlig och fördomsfri man i sina bästa år. Det har han bett mig säga och vem vågar protestera mot den person man delar köksbord med.

Trevlig ny vecka!

Korv och klurigheter

Även änder protesterar. Visar sina vackra ryggar och simmar från fotografen som inte hade minsta lilla kaksmula att bjuda på.

Igår hade vi våravslutning vid bagarstugan. Min äkta hälft och jag hade totat ihop tipsrundans 10 frågor. Som t ex:

Hur stavas följande ord:

Aggressiv

Aggresiv

Agressiv.

Vad heter Emil i Lönneberga i efternamn:

Nilsson

Svensson

Larsson

Vad är xenofobi:

Torgskräck

Främlingsrädsla

Inbillningssjuka

Var kan man se en kräkla:

I riksdagens plenisal

I biskopens hand

På ett äldreboende.

Någon påstod att den sista frågan innehöll en slamkrypare. En kräkla kan man se på ett äldreboende om biskopen är på besök.

Att Hertsöns PRO:are är ett intelligent släkte det visste vi redan. Samtliga hade väldigt många rätt.

God eftermiddag!

Brevbäraren kom med ett kuvert

"När man är, en glad pensionär,

så är man aldrig nånsin sur eller tvär."

Så sjöng Tore Skogman för länge sedan. Idag låter det så här:

"Ja, jag var, en glad pensionär

till dess jag fick mitt röd-oranga kuvert."

Kuvertet visade ett minusresultat, vilket det gjort för de allra flesta. Det betyder att pensionsmyndigheten ger mig lite mindre pengar att leva på varje månad. Staten behöver spara och har inte råd att sänka skatten för pensionärerna.

Min bror mailade följande till en moderat riksdagsman i Umeå:

"Jag får 190 kronor mindre i månaden i år, hur mycket mindre får du?"

Döm om min brors förvåning när riksdagsmannen ringer upp tidigt nästa morgon för att förklara den försämrade pensionen. På grund av brorsans välkända morgontrötthet, minns han inte riktigt vad mannen sa, men är ganska övertygad om att han inte svarade på den ursprungliga frågan. Min bror var ändå lite 

imponerad av riksdagsmannen som tog sig tid att ringa.

Det här blev en klagovisa över mitt försämrade resultat på 24 kronor i månaden. Du behöver alltså inte tycka synd om just mig, men pensionssystemet bör nog ses över så att framtida pensionärer verkligen får bli pensionärer och inte behöver jobba tills de stupar.

Trevlig helg!

Årets pingst

Det är små marginaler brukar idrottsexperterna säga, men när marginalerna är på rätt sida kan man bli världsmästare i hockey. Det gick Sveriges väg, tack vare bröderna Sedin och några till som fixade segern åt oss.  Men lite hjälp hade de av Loa Falkman.

Pensionen fyller 100 år idag. Det är något jag är glad och tacksam för, speciellt som den gett mig 5.389.017:e plats på inkomstlistan över Sveriges drygt 8 miljoner inkomsttagare. Sådan information kan man numera få på nätet, ingenting är hemligt längre.

Idag borde vi ha firat Annandag Pingst, men nu är det en alldeles vanlig måndag.

Hej!

Det är farligt att vara man

Fotosäsongen har börjat.

Idag är det Sveriges dag. Vi vinner Finlandsmatchen relativt enkelt och går till final i VM. Däremot går det inte lika bra för Sverige i Melodifestivalen, där Robin tyvärr kommer bland de 10 sämsta. Valan har talat! Ha-ha!

Igår var det en fantastiskt fin dag och mannen och jag njöt av årets första kulglass.

Män, detta intressanta ämne. Det är inte lätt att vara kvinna och över 65 år om man söker en man att dela köksbord med. Det finns 884.400 pensionerade damer och bara 649.200 herrar, dvs 0,7 karl per kvinna.

När vi var unga flickor och började intressera oss för pojkar var det helt annorlunda. Varje tjej hade 1,2 kille till sitt förfogande. Detta är statistiskt bevisat. Men någonting händer under vägen. Männen försvinner i större mängd. Behandlar vi dem inte på ett bra och varsamt sätt? Någonting att fundera på i solstolen.

Ha en trevlig pingst!

Men själv så är jag fördomsfri

När jag läste i tidningen att en ung kvinna stulit ett tåg och kört in i ett bostadshus blev jag förvånad. När något sådant händer tror man genast att det är en man eller att antal unga män. (Fördom?) Sådana dumheter gör inte en tjej.

Den unga kvinnan visade sig vara oskyldig. Det var SL som gav den stackars städerskan skulden för kraschen. Själv låg hon nedsövd efter att ha skadats vid olyckan. Hon hade inte stulit ett tåg. Tjejer stjäl inte tåg!

Så här skriver PRO på facebook:

"Riskerar din partner att få en låg pension på grund av liten eller ingen inkomst? Då kan du som jobbar och tjänar in premiepensionen ge bort den till HENOM."

HENOM! Vem trodde att en organisation för pensionärer skulle använda sig av sådana trender i språket, pensionärer som så ofta är språkpoliser och tycker illa om nymodigheter. (Ännu en fördom?) Efter viss kritik svarade PRO att det är smidigare att använda HENOM i den snabba facebookkommunikationen.

Själv så är jag fördomsfri. Åtminstone när jag sover!

Godkväll!

Äldre människor

 

När jag var ung tänkte jag självsäkert att så omodern i tanke och handling som många äldre är skulle jag aldrig bli när jag blev gammal, om jag eventuellt skulle bli gammal. Det var så långt borta att det var nästan osannolikt.

 

Äldre människor pratar gärna om det som hände förr och upprepar samma berättelse många gånger. Äldre människor hänger inte med i det moderna samhället och har en gammaldags moraluppfattning.

 

Så tyckte jag då! Idag är jag den äldre människan. Har alltså gått igenom alla stadier av åldrar och talar alltså som expert. (Ha-ha). Så här är det:

 

Äldre talar gärna om det som hände förr, eftersom allt som hände, hände förr.

 

Äldre hänger inte med i det som händer, därför att det händer så mycket, som det är onödigt att hänga med i.

 

Äldres moraluppfattning kan skilja sig åt, men denna bloggens ägare rodnar när hon läser Kamratposten av idag.

 

Det var annorlunda förr.

 

Trevlig helg!

En obehaglig känsla

Det är söndag förmiddag. Telefonen ringer.

-Hej! Är det Gunnel jag pratar med?-

-Ja!-

-Vilken tur, jag ringer från "telenånting", visst har du fast telefoni?

-Ja!-

-Då har jag någonting för dig. Vi kan sänka dina kostnader från 200 kronor i månaden till 145. Det blir väl bra?

-Vad sa du att du ringde från?-

-Grön Tele.-

-Hördudu! Min gubbe har jobbat åt Telia i alla sina år och han skulle aldrig byta leverantör.-

-Jaha! Tack då!-

Jag känner ett odefinierbart obehag efter samtalet och börjar googla för att kolla vad Grön Tele är för något och det jag läser om företaget gör mig inte mindre orolig.

Enligt vad som framgår på nätet ägnar sig Grön Tele åt att ringa pensionärer för att få dem att byta operatör och detta gör de på ett lömskt sätt. En person skriver att hans mamma svarat "Ja" på frågan om hon var nöjd med sin operatör och detta "Ja" blev till ett muntligt bindande avtal med Grön Tele, vars namn hon aldrig ens uppfattat.

Konsumentverket har enligt vad jag googlat mig till fått många klagomål på Grön Tele från äldre personer som känner sig lurade. Företaget har dessutom gett blanka den i Nix-registret.

Jag har förvisso också sagt "Ja" på frågan om jag har fast telefoni och därför kommer jag att ringa till Telia   och meddela att inget får komma mellan mig och min operatör. Det gör inget att de är lite dyrare, att jag förlorat pengar på Teleaktien, jag är i alla lägen deras trogna kund.

I´m yours forever, TELIA!

Godafton!

Lite hyfs, gamlingar!

Vi som är över 60 år tillhör den oartiga generationen. Det står i Dagens Nyheter och därför är det sant. Hanna, som skrivit artikeln, har dålig erfarenhet av seniorer, som bär sig åt som vildar. Vid ett tillfälle, när hon satt med ett gäng kompisar i en biosalong, fick en lång kille i sällskapet en käpp i ryggen av en liten tant, som krävde att han skulle flytta på sig för att han skymde sikten.

Kvinnan som skrivit artikeln har även tröstat en skräckslagen hipster (vad är det?) som blivit utskälld i rulltrappan av en sextioplussare som hojtat "stå till höger bonntölp."

Gamlingar som fortfarande finns i yrkeslivet presenterar sig inte när de möter nya personer, går inte på "after work" utan stressar bara för att hinna hem till Skavlan.

Så slutsatsen måste bli att vi dinosaurier måste skärpa oss och försöka bli goda föredömen. Hur det ska gå till vet jag inte, men nästa gång vi går på bio, kan vi åtminstone lämna käppen hemma.

Ha en bra dag!





Min lördag

Vad gör man en lördag i Luleå efter Melodikrysset och Svensktoppen. Jo, man går på stan och tittar på människorna. Trots det blåsiga vädret var det många som gjorde precis som vi.

Vi gick även till Kulturens Hus och tittade på konst. För en gångs skulle var det en ganska tittvänlig utställning. Vackert glas och en del roliga konstverk, som t ex figuren på bilden ovan.

Sen satte vi oss i en bekväm stol på biblioteket och läste tidningar och njöt  av utsikten över blått vatten och vit båt.

Och så förflöt den lördagen då ingenting hände och nu är det kväll.

Trevlig lördag!

Små, små problem

När man uppnår en hög ålder uppstår nya problem.
-
1. Man glömmer vad folk heter. Diskuterar med jämnåriga om vad den eller den skådespelaren heter, som var med i den filmen som vi också glömt namnet på.
Tur för oss att Google finns.
-
2. Man hör sämre. Alla samtal hemma hos oss inleds med att någon säger en mening, varpå den andre säger "va?" Alla samtal tar längre tid för att varje mening upprepas två gånger. Å andra sidan har vi varit gifta så länge att vi sagt det mesta.
-
3. Dödsannonserna är familjesidans intressantaste läsning.
-
4. Det är inte vinden som susar i träden, det är min tinnitus.
-
5. Man glömmer vad man skrivit i bloggen och därför skriver man det en gång till och hoppas att den som läser har lika dåligt minne.
-

För övrigt är livet gott.
-
Tjingeling!

Vi, som är så snälla

I en artikel i NSD för något år sedan, skrev en krönikör om hur han blev sparkad och knuffad av hysteriska människor när han skulle köpa kaffe under en paus på en konsert i Kulturens hus. Det var inte ungdomar som knuffades, utan deras mor- och farföräldrar som gapade och skrek och saknade köhyfs.

En bekant till mig berättade att han som nybliven pensionär åkte på en bussresa med PRO-folk för att se en lokalrevy. Stolarna i revylokalen var onumrerade och det var imponerande att se med vilken spänst och fart de normalt lätt ledbrutna folket svingade sig ur bussen, rusade in i lokalen och använde armbågarna för att få de bästa platserna längst fram.

-

Kan det vara möjligt att vi uppför oss på dette viset? Vi som är så snälla.

-

Slut för idag!