söndag 31 januari 2010

Modigt


Idrottsresultat är till den enes glädje och till den andres sorg och det är vi så väl medvetna om.
-
Maken och jag blir sittande alldeles för många timmar framför teven och tittar på sporter, där vi blir grymt imponerade av många idrottsutövares mod.
-
I störtlopp åker idrottaren utför ett brant stup i 130 km/tim för att två minuter senare stå i målfållan och se glad ut. Att han eller hon är glad för att ha kommit ner kan man väl förstå, men att de överhuvudtaget vågade starta är för mig obegripligt.
-
Backhoppning är ännu mer skrämmande. Man startar nära himlen och åker nedför hopptornets branta backe och när backen tar slut gör man en luftfärd på ca 100 meter, medan domare poängsätter hur tjusigt man rörde sig under luftfärden.
-
Idrottsmän är ju vältränade men visst måste de i grenar som backhoppning och störtlopp vara lite extra modiga. Faller de, så blir fallet stort.
-
Ibland får alldeles vanlige Svensson för sig att bungyjumpa eller fallskärmshoppa. Då talar vi inte längre om mod, då har vi att göra med dumdristighet.
-
Hej svejs!

fredag 29 januari 2010

Kära Hockeylaget


Kära Hockeylaget!
-
Det är dags nu! Er trognaste tillskyndare börjar bli nervös. Lagen under har börjat leva och nu behöver även våra hjältar vakna till liv. I 25 år har laget funnits i högsta serien och under 20 av dessa har jag fått vara orolig. Jag glömmer aldrig 2007, då infarkten var nära. Förra året var rena katastofen till en början, men sen gjorde ni livet lätt för era fans.
-
Jag är inte intresserad av att se matcher. Jag är bara intresserad av tabellen. Men jag lovar och svär att om ni vinner två av de återstående fyra matcherna före upphållet, ska jag köpa biljett och gå på Coop och se en match på plats.
-
Så kära hockeylaget! Varför inte börja med en vinst redan i morgon. Och skulle inte det vara möjligt, så vet ni att jag älskar er ändå.
-
Er trogna fan
Bloggerskan
-
Och nu är det fredag!

torsdag 28 januari 2010

Gott om goda män


Tänk vilka förändringar män har genomgått från äldre tid till i dag. Våra nya män är jämlikar och talar gott om sina kvinnor för det mesta. Dagens man skulle aldrig vräka ur sig de dumheter som de gamla gubbarna gjort i tidernas begynnelse fram till nutid. Följande exempel på vad de gamle sagt är så korkat, så att om de levde i dag skulle kunna bli ett fall för diskrimineringsombudsmannen.
-
Mitt kvinnohat är utan gräns. Förbättra kvinnan eller låt mig fritt få trampa hennes huvud under min häl.
(Kyrkofader Klemens av Alexandria 200 e kr)
-
Lovad vare Herren Gud, härskare över alla länder, som icke skapat mig som kvinna.
(Judisk morgonbön)
-
Quinnan är skapad för mandzens skul och icke för quinnones skul.
(Ur svenska kyrkans vigselformulär 1548)
-
Kvinnans hela uppfostran borde inriktas på mannen - att behaga honom, göra livet ljust och behagligt för honom. Dessa kvinnans plikter borde inläras från tidig barndom.
(Rousseau)
-
Vilken olycka att vara kvinna, och ändå är olyckan den, att när man är kvinna så fattar man det inte.
(Sören Kierkegaard)
-
Alla kvinnor, oavsett ålder, rang, ställning eller stånd, som gör närmanden, förför eller begår äktenskapsbrott mot någon av Hans Majestäts undersåtar med hjälp av dofter, lösbröst, kosmetiska vätskor, konstgjorda tänder eller hår, skall bestraffas enligt lagen om häxeri.
(Engelskt lagförslag från 1770)
-
Då kvinnan skapades at ett krokigt revben, blev kvinnans själ krokig och böjer sig hellre mot det onda.
(Grekiske kyrkofadern Johannes C)
-
Slut på citaten.
-
Slut för idag.

onsdag 27 januari 2010

Erfarenhet


Erfarenhet är det namn man ger sina misstag, har någon okänd tänkare sagt.
-
Anta och jag talar ofta om vad vi skulle ändra på om vi fick leva om våra liv och få ta med oss de erfarenheter vi har idag.
-
Vi är eniga om att vi skulle ändra på en del saker och samtidigt säkert göra nya oanade dumheter.
-
Personligen skulle jag satsa mer på utbildning för att få ett intressant jobb. Mina flummiga drömmar var ganska ouppnåeliga när jag var ung. Man formas av den tid och miljö man växer upp i, så det fick duga med en kontorsutbildning.
-
När det gäller familj, så skulle jag inte vilja ändra någonting. Familjen är det bästa i mitt liv och den är jag väldigt glad över.
-
Både mannen och jag tycker att vi gjort en del fega val i livet. Vi borde ha vågat mer, men äventyrlig är ingen av oss.
-
Det är inte av erfarenhet jag låter bli att gå ut i dagens snöstorm. Det är bara för att jag inte behöver.
-
Till sist:
Till den som firar födelsedag i dag. Grattis och var rädd om dig. Du behövs!!
-
Hej då!
-

tisdag 26 januari 2010

Hon som klipper


Jag besökte frissan i dag igen. Nu parkerade jag bilen utanför gamla Konsum. Sedan gjorde jag några extrasvängar med bilen och kände mig säker och tuff.
-
"Du kör som en taxichaufför - som är på fyllan", sa min körskollärare och kompis Egron till mig en gång i tiden. Men körkort fick jag i alla fall vid första uppkörningstillfället.
-
Min frissa är en trevlig dam som pratar glatt om allt. Jag är imponerad av henne och hennes gelikar. De pratar med folk hela dagarna och har samma åsikt som den de talar med. Frissan är för kungahuset, hon är mot monarki, hon tycker att den här regeringen är bra, men alldeles förfärligt dålig. Hon är emot och för samma sak ett flertal gånger under dagen, beroende av vad hennes kunder tycker. Så är nog tillvaron för de som jobbar i serviceyrken. Deras inomster är beroende av att kunderna är nöjda och kommer tillbaka.
-
Kanske är det från den här, och liknande yrkesgrupper vi hittar de prestigelösa människor som kan lösa konflikterna i vår värld.
-
Godmiddag!


måndag 25 januari 2010

Björkarnas stad


Jag slutade den sjuåriga folkskolan som 13-åring. Hade olika ströjobb som skogsplanterare, skolstäderska och bondpiga till dess jag var 16, då mina föräldrar tyckte att det borde bli någonting av mig. Pappa lånade 1000 kronor av en farbror för att finansiera en hösttermin vid Fitinghoffs Handelsinstitut.
-
Jag åkte med en klasskompis, som också skulle gå samma utbildning. Vi som tyckte att Malå var spännande skulle nu få åka till storstaden Umeå.
-
Vi var inneboende hos en kvinna på Grisbacka och skolan låg mitt i stan. Där undervisades vi i bokföring, maskinskrivning och stenografi. Fru eller fröken Fitinghoff var en äldre stadig dam i strikta kläder. Hon var en hygglig person tror jag mig minnas.
-
Vi var ju två tjejer från bondlandet och kände oss rätt bortkomna i början. Vi åkte hem en enda gång på hela terminen, så de flesta helger tillbringade vi i Umeå. Jag tror tyvärr inte att vi gjorde någon större succé hos grabbarna i staden, i annat fall skulle jag nog kommit ihåg det.
-
Så började mitt vuxenliv. När jag åkte till Umeå, lämnade jag också mitt barndomshem. Efter utbildningen fick jag jobb på annan ort och Mörttjärn blev en plats som man besökte för att få lite omtanke av modern och för att kolla hur syskonen skötte sig.
-
God eftermiddag!

söndag 24 januari 2010

Mexikanska rötter


Min egen familj kommer från Västerbottens inland sedan generationer tillbaka. Min man har på morssidan en helt annan och betydligt mera spännande bakgrund. Allt som kommer långt bort från vår egen värld känns mera exotiskt och främmande.
-
Jag har tidigare skrivit om min mans mormor Berta som utvandrade från Tyskland till USA och gifte sig med Henry. Nu är det hans tur att bli omnämnd.
-
Nisses morfar, Henry Montes är frukten av en förbindelse mellan den mexikansk-spanske godsägarens dotter och drängen som arbetade på haciendan. Denna mesallians ledde till att dottern försköts och ströks ur kyrkböckerna och Henrys föräldrar åkte till Texas, där deras son föddes.
-
Det är tråkigt att vi vet så lite om Henrys uppväxt. Han flyttade så småningom till Detroit, där han gifte sig med tyska Berta.
-
Nisses morföräldrar kom till Sverige 1966 för att träffa dottern och barnbarnen. Henry var då 78 år, en snäll och timid man, som inte sa så mycket men som fotograferade precis allt han såg. Han blev liksom sin hustru 92 år gammal och dog 1981. Henrys och Bertas barn har ärvt deras friska och långlivade gener. Svärmor är 97 år, hennes lillasyster 95 och lillebror blir 90 i år.
-
Det var allt för denna gång.