onsdag 11 januari 2012

När jag sabbade prinsessans gåva


Några år efter andra världskriget samlades det in pengar för att köpa skidor till fattiga barn i Norrland. Nuvarande kungens mamma, prinsessan Sibylla stod som initiativtagare. På min skola i Springliden hade man fått ett par skidor som stod i ett uthus och aldrig användes. Vi har inte så fattiga att vi inte hade råd med egna skidor.


Jag bodde i en annan by och fick låna dessa skidor vid ett tillfälle när vi hade friluftsdag i skolan. Jag var i 12-årsåldern, föga graciös, något överviktig och utan större kunskap i skidåkning. Modigt åkte jag utför backen, kunde inte svänga och körde rakt på ett staket som stoppade hela ekipaget. Jag föll som en fura i snön, men var hel och obruten, men prinsessans skidor gick tvärt av på sin jungfrufärd i de små backarna, någonstans i de djupa skogarna bland de fattiga barnen i Norrland.


Det var vad som hände den gången för länge sedan, när jag blev "Kunglig hovsabotör."

Godkväll!

11 kommentarer:

Peter sa...

Det är bara att vända blad.

Anders sa...

Speglar bara en av mina övertygelser. I kunglig välgörenhet vill man bara ha publicitet, kontinuiteten saknas alltid. Som när drottning Silvia solade sig ett år i slutet av 80-talet i glansen av nöden hos barnhemsbarnen i Rumänien. Vad blev det av kontinuiteten där?

Gunnel sa...

Peter: Då för länge sen när det här hände hade vår kung blott en liten pys som bara vände blad i sagoboken.

Anders: Rika människor kan vara genuint goda. Se bara på mig! (Hi-hi.) Och vissa övertygelser måste man bara skrota, dyre broder.

Yvonne sa...

Ett liknande missöde drabbade mig i den åldern.Skidorna var inte "kungliga"men väldigt pinsamt var det.

Annica sa...

Det där hade kunnat vara jag! Medan min ålder ännu bara bestod av en enda siffra, så fick jag ett par skidor till julklapp. Något mer oanvänt har aldrig funnits i mitt liv.

Skidor/skridskor och jag var, är, kommer aldrig att bli kompatibla.

Vid skidåkning så slutade en upphöjning i snön på si-så-där 5-10 cm med ett platt fall. Konstigt nog höll både jag och skidorna. Men sedan var min skidkarriär över.

Med skridskor på fötterna behövde jag en spark att hålla mig i. Efter den osäkra och vingliga upplevelsen föredrog jag enbart sparken.

Maria sa...

haha, det var roligt att läsa :)

Gunnel sa...

Yvonne och Annica: Vi var tydligen ganska misslyckade i skidbacken alla tre. Men vi är väl bra på något annat. Skridskor har jag även ett kungligt minne av. Jag och min kusin åkte skridskor på Mörttjärns is samma söndag som Gustav V dog.

Maria: Det är faktiskt ett väldigt roligt minne så här efteråt, men inte just då.

Anders sa...

Såg att Calle Ph har lånat 1,4 mille av nån anledning. Skulle han förmodligen inte ha behövt om inte hans farmor slösat bort alla sina pengar på skidor till otacksamma Lapplandsungar. Kanske nåt att ta lärdom av för andra farmödrar?

Gunnel sa...

1949 köptes 475 par skidor för 5000 kronor till de stackars fattiga barnen ur den generösa farmoderns fond. Tror inte att Calle kommit så långt med de pengarna. Men det skulle vara roligt att veta vad 5000 kronor år 1949 skulle ha vuxit till idag.

Peter sa...

5 000 kronor år 1949 (Årsmedeltal) motsvarar 88 867,19 kronor år 2011 (Årsmedeltal).
Detta innebär en förändring med 1677,34%

Enligt prisomräknaren på scb:s hemsida.

Jag sa...

Där ser man! Lille prinsen måste låna i alla fall även om farmodern behållit pengarna och inte slösat dem på ungar i Norrland.