De gamla stationära telefonerna är numera mestadels utbytta mot mobiltelefoner, som blivit alltmer avancerade. Dessa moderna tingestar har allt, kan allt och dessutom går de än så länge att ringa på. På serveringar, på parkbänkar, i affärer ser man folk djupt upptagna i grubbel eller lek med sina kära mobiler.
Men vad händer när alla äger och använder modern teknologi. Det här har är vad jag sett och upplevt denna vecka.
Jag går min motionsrunda. En karl kommer cyklande och ropar glatt: "Ha en bra dag." "Detsamma", tjoar jag tillbaka, men inser i samma ögonblick att den mannen inte var ett dugg intresserad av om tanten han mötte hade en bra dag eller inte, han talade i telefon.
En gammal farbror sitter i sin rullstol i parken. Bredvid sitter hans assistent och har ett trevligt och långt samtal med någon i sin mobil. Vad den gamle mannen tycker om detta kan jag inte veta. De två hade måhända inte så mycket att säga till varann. Han kanske gillade att lyssna på hennes glada pladder.
Äkta hälften och jag sitter på balkongen. Han leker med sin nya mobil som plingar högt när han sätter på den. Han har inte ännu lyckats komma på hur man sätter på mobilen utan att det uppstår ett högt ljud. Nu studerar han mobilens GPS och konstaterar förundrat att vi inte bor, där telefonen säger att vi bor. Inte konstigt alls, tycker jag, det är sådana fel som uppstår när man inte köper en svensk mobil. Så de så!
Ack du moderna tid. Varför lämnade du mig hopplöst efter?
Ha det!
11 kommentarer:
Jag bor i alla fall på rätt ställe trots att jag har en likadan telefon.
Tack och lov så behöver jag vid det flesta tillfällena inte någon telefon för att hitta hem.
Lasse: Vi bor alldeles fel. Nisse påstår att vi borde ha husbåt.
Anders: Innan Nisse köpte ny telefon, visste vi också var vi bodde.
Om det nu är så att ni verkligen glömmer var ni bor kan ni ju alltid använda telefonen till att ringa nån närstående och fråga. Jag kommer i alla fall ihåg var ni bor, och tom dörrkoden.
Så blir din framtid Lasse. Du kommer att få hjälpa oss att hitta hem.
Nisses mobil kanske bara visar var ni bor när ni inte är där ni bor. Ni måste ut och virra bort er.
Annica du har rätt. Från The Poodles hem till oss är det 530 meter och mobilen visade vägen korrekt.
Hurra, jag är ett GPS-geni! Utan att veta om det. Men egentligen är det logiskt: Söker man vägen till den plats man redan är på så tycker GPS:en att man är alldeles för vimsig för att handha en GPS.
Obs! Jag gick hem före maken och hittade vägen alldeles själv utan GPS. Det tyder på gammaldags begåvning.
Det kanske finns en anledning till den finska mobiltillverkarens ras på världens börser. Kan det vara så att de använder ett operativsystem uppfunnet av Staffan Westerberg som heter "vilse i pannkakan"?
I alla nya operativsystem känner jag mig som "vilse i pannkakan."
Skicka en kommentar