Födelsedagar och lite flumprat

Det har varit en fin vecka vädermässigt med sol och vackra moln som gett en och annan regnskur.

För 60 år sedan, en tidig och vacker lördagsmorgon åkte maken och jag in till Luleå lasarett och några timmar senare var vi föräldrar. Det märkliga är att jag idag minns den tidiga morgonen så väl, medan min man hävdar att vi åkte in kvällen före. Karln har förstås fel, men som vi alla vet, karlar har rätt att ha fel.

Bilden av sonen och hans döttrar är 10 år gammal och från den dag han firade 50. Idag går äldsta dottern på universitet och har flyttat hemifrån till en dyr studentlägenhet, hon måste jobba intensivt på sin "lediga" tid för att betala hyran. Den yngsta dottern går första året på gymnasiet. Sonens 60-årsdag firas i Prag. Om 5 år är han 70, så snabbt går tiden när man blir äldre.

I mitt nästa liv ska jag satsa på politiken. Kämpa för att unga människor ska ha råd att flytta hemifrån innan de fyllt 30 och att föräldrar till förskolebarn ska ha möjlighet att jobba 75 % med full lön. Det är frågor som dagens politiker inte ägnar många tankar åt, så fullt upp som de har med försvar och annat superviktigt.

Tyvärr faller det hela på att jag inte tror överhuvudtaget. Varken på ett nytt liv eller någon Gud. När livet är slut hamnar man i jorden och sen är det över för alltid. Men det är förstås också bara en tro.

 

Är du farlig i trafiken?

Tyngd av blomning

Ur engelsk körkortsbok från 1920:

"Det som vållar det största bekymret är dock lekande barn och nervösa kvinnor. Damer är lika svåra som barn, ty vid hornsignal tappa de helt koncepterna. Att de efter tre fjärdedelar av gatan utan vidare vända för att nå den gångbana de nyss lämnade är inte sällsynt. Ja flera gånger kunna de springa fram och tillbaka framför bilen. Stanna då, och se till att de komma upp på gångbanan! Handla i övrigt som vid möte av spårvagnar."

Mina rader på facebook 2013:

"Det är inte riskfritt att befinna sig på gatorna runt Luleå just nu. Jag ska för första gången testa nya bilen med automatväxel."

Men det kändes inte alls bra att köra nya bilen och co-drivern var snål med beröm, så där och då bestämde jag mig för att sluta köra bil. En annan orsak var hyreshusets garage med sina många stolpar och trånga bilplatser.

Senare i år ska både min hälft och jag förnya våra körkort. Jag kommer att skicka tillbaka mitt, det duger inte ens som legitimation längre.

Min man 87 år gammal kommer att förnya sitt körkort som då gäller i 10 år, ifall han inte blir sjuk och läkare säger något annat. Idag har han god syn och hörsel och ett gott förstånd i behåll. Han är en säker chaufför och väl medveten om att åldern gör att ens reflexer försämras.

Ledsen fågel frågar sig varför ingen vårdar ankdammen.

Man blir lite förvånad över att Trafiksäkerhetsverket inte ställer högre krav på den som får tillstånd att köra bil. Till exempel borde man efter en viss ålder behöva förnya sitt tillstånd att köra bil vartannat år och dessutom kolla upp hälsan. Det är ingen åldersdiskriminering utan helt nödvändigt. En gammal person vill inte alltid förstå när det är dags att lämna över ratten.

Men, som vi alla vet är det inte gubbarna och tanterna som orsakar flest olyckor. Det är grabbarna, de unga och odödliga, som ännu inte fått hjärnan att fungera optimalt som är farligast i trafiken.

 

Visste inte vad hon skulle skriva

"Rulle Grönmossa visstade inte vad han skulle säga. Då sade han..."

Ordet "visstade" kommer från bror Lennart när han var ett litet barn och själv läste ur sin sagobok. Det har gått över 70 år sedan dess men den meningen glömmer jag aldrig. Jag som glömt vad jag gjorde igår.

Bloggerskan "visstade" inte heller vad hon skulle skriva om, men fortsätter på ämnet Gültzauudden, platsen som i går fick kändisstatus. Mikael Persbrandt var i Luleå och badade näck på klipporna enligt Kuriren. Persbrandt, Lena Endre och någon fler är på turné för att spela i "Dödsdansen" på Norrbottensteatern och då passade den berömde på att bada i vattnet som nyss var is. Friskt, enligt honom.

Själv har jag namnsdag idag och det borde firas. Kanske blir det en tur till apoteket för att köpa blåbärspiller. Tabletten ska vara så bra för synen bland annat. Jag bestämde mig för många år sedan att tro på pillren och har köpt dem sen dess. Om de har någon som helst verkan vet jag inte, men de är dyrköpta. Precis som så mycket annat vi "luras" att tro på. Irriterar mig ofta på reklamen för Vitae-Pro där kända och okända berättar om hur fantastiskt deras liv blivit med den undergörande tabletten. Det kan inte Stig Strand och hans kompisar veta, livet hade kanske varit lika underbart utan pillret.

Har klippt mig den här veckan och Linneas ord får bli slutkläm.

Linnea 4 år säger till sin mamma:

"Är farmor en pojke?"

"Nej, varför tror du det?"

"Hon har ju så kort hår."

 

Vem ska man tro på?

I veckan fick jag mitt röstkort som visar att jag är nummer 19 i valdistriktet Gültzauudden-Norra hamn, vilket betyder att det endast är 18 personer som

 är äldre än mig inom distriktet. En av de äldre är min man som bara har 14 gamlingar före sig.

Gültzauudden är ett så svårstavat ord att inte ens Valmyndigheten klarar av det. Namnet kommer från herr Gültzau, vars företag byggde segelskutor på området i början av 1800-talet. Numera är udden en naturpark med motionsslingor, gammelskog och badplats. Där kan man löga sig i Luleälvens klarblå iskalla vatten som lugnat ner sig efter att på sin färd från fjället fixat cirka 10 procent av Svea rikes elproduktion. 

På väg in bland gammeltallarna.

Kvällsdopp vid badstranden.

Enligt de valkompasser som jag testat är jag Socialdemokrat eller Moderat vad gäller EU. Jag har troget röstat i vartenda val sen jag var 21 år. Sällan bytt parti, vilket betyder att jag hade rätt redan från början eller att jag är en gammal tjurskalle som ingen eller inget rubbar på.

Idag skiner solen och på min väg från frissan såg jag glada soldyrkare lite varstans och när jag passerade Bistron kom en ljuvlig doft av nybakade bullar. Livet har sina ljusa stunder.

 

Vad pratar vi om?

Från ett lummigt Stockholm

Lyssnar på ""Ring P1" en morgon, programmet där Svensson får göra sin röst hörd under några minuter.

Den här morgonen är det samtal om trollkonton, katter och Stefan Holm. Den gamle höjdhoppsmästaren vikarierade som lärare för en dag och blev polisanmäld för att han tagit ett grepp på en stökig elev. Vi som inte var där kan knappast döma, men en polisanmälan låter som en överdrift när eleven inte hade en skråma att visa upp. Samtal mellan elev, lärare, rektor och förälder borde räcka. Vem vill bli lärare idag? Inte Stefan Holm i alla fall. Man ska inte ha häftigt temperament om man väljer det yrket. Lågaffektivt bemötande ska det vara säger de som vet.

På stan träffar jag en gammal bekant som jag inte sett på länge. Hon har blivit änka. Hennes man dog knall och fall under ett möte i PRO. Vi pratade länge om död och begravning, jobb, barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Under tiden hade min man träffat grannen. Den ene pratade om hockey, jobb och barn, den andre om hockey, barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Och inte ett ord blev sagt om att drottningen av pop, den sköna Taylor Swift hade kommit till Sverige.

 

Liten by i stort landskap

Uppklädda för fotografering. Bilden föreställer mina farföräldrar Eva och Herman Olofsson och fotot är antagligen från Hermans 50-årsdag. När herrn i huset fyllde 50 år tog man och hustru på sig finkläderna och åkte till fotografen. Man log inte på bilder på den tiden, fotografering var på allvar. Kanske hade det också med fototeknik att göra.

På det här fotot är mina farföräldrar närmare 80 år. Farfars skägg har vitnat och farmors hår har grånat.  Äldste sonen fick också hänga med på den här bilden. Farbror Rickard bodde på övervåningen i huset man ser på bilden. Längan bakom huset är en bagarstuga som hela familjen flyttade till på sommaren, medan man storstädade boningshuset. Farmor Eva var född 1864, en rivig dam, gladlynt, pratsam och byns jordemor. Farfar Herman född 1866 var allvarlig och religiös. Allt detta enligt min far.

2018 hade vi, de kvarvarande barnbarnen till Herman och Eva, en kusinträff i Mörttjärn som är en liten by utanför Malå. Här står vi utanför det som en gång var farföräldrarnas hus. Under några år på 50-talet var det skola, idag står det tomt.

Så här ser bagarstugan ut idag. Den gamla björken ser likadan ut som förr men bagarstugan har förfallit.

Från farföräldrarnas gamla hus kan man vända blicken åt ett annat håll och där hitta mitt barndomshem i vars kammare jag är född. Då var kåken röd och timrad, idag är den gul och där bor en av mina kusiner.

Klicka gärna på bilderna.

Starroperationen gick bra. Jag ser nästan för bra. Tavlorna härhemma har fått nya klarare färger, Min man har åldrats och det har även jag.. Önskar att man kunde byta ut skröpliga delar på sin kropp lika enkelt som man byter lins. Ny hörselnerv vore inte helt fel.

 

Ett hopkok från veckan som gick

Årets första solnedgång över Norra hamn

Solnedgångarnas tid är här och snart har vi öppet vatten. Nu och några månader framåt har vi en fantastiskt vacker utsikt som vi verkligen njuter av.

Satt härhemma vid köksbordet och funderade på hur jag skulle göra med min starroperation. Låta Regionen betala en Stockholmsresa med flyg, taxi, hotellrum och medföljande karl, eller själv bekosta en starroperation hemma i stan hos privat läkare. Kostsamt naturligtvis, men tryggare med hemmaplan. Det hela löste sig plötsligt när mobilen ringde. Det var från Sunderby sjukhus och jag fick en tid för operation redan kommande vecka, på onsdag. Man hade lyckats få tag på en "operatör." Det meddelandet kom i rättan tid,  men visst känner jag en viss oro för rotandet i mitt enda fungerande öga.

Min man fick ett mobilsamtal i veckan där någon okänd sa ungefär så här: "Det är från Apotea. Du måste komplettera din beställning hos oss på 24.000 kronor." Min man tryckte omedelbart bort samtalet. Han har aldrig beställt något hos Apotea och vi kan bara gissa vad resten av samtalet skulle handla om. Men vi misstänker medveten ondska och "lurendrejeri" bakom samtalet.

Det är fredag och vi hade en tanke om att gå på Ebeneser och lyssna till musik, men nu isolerar vi oss i lägenheten för inget virus får komma i min väg förrän efter nästa onsdag.