Visar inlägg med etikett Panik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Panik. Visa alla inlägg

onsdag 24 november 2021

Hustruskolan och en krånglande hiss


"Lär dig så mycket du kan i Hustruskolan, du som står på språng för att ge ditt levande jag åt den du älskar."

Så tjusigt formulerade man sig i tidningen Femina 1958. Där fick den unga flickan lära sig att rätt behandla sin partner.

"Varje arbetsgivare kräver betyg. Undantaget är den blivande mannen som inte kräver husmorsegenskaper av sin blivande. Vi ska vara glada att släppas in i männens värld, men vi borde rasa över att vårt naturliga yrke, husmoderns, därmed blivit lidande. Idag kan ingen kvinna sy plattsöm eller kråksöm och inte eller kan de stryka en skjorta. Förunderligt att dagens män har så små pretentioner."


En man med små pretentioner

Jag missade rätt mycket av Hustruskolan och min stackars arbetsgivare härhemma lärde sig snabbt att strykfria skjortor är ett måste. Han har utan att klaga accepterat sin lagvigdas tillkortakommanden i kråk- och plattsöm. Han hade otur, den blivande makan var en usel elev i hustruskolan.

Världen har förändrats och alla hustruskolor har lagts ned. Dess huvudsakliga innehåll som innebar "vård av vuxen man" funkar inte enligt Skolverkets planer om en jämlik skola. Nu kanske inte Feminas hustruskola lydde under Skolverket, men även veckotidningar kan känna tidens vingslag.



Så till någonting helt annat. Jag är glad över att bo i hus med hiss men i förrgår blev jag inlåst i densamma. Dörren gick inte upp. Fast jag anser mig vara en lugn och sansad person kände jag ett krypande obehag av att vara instängd. Det hela varade i cirka 5 minuter, men det räckte. Att vara inlåst en längre tid i ett slutet utrymme måste vara rena mardrömmen. Men jag är fortfarande glad över att bo i hus med hiss.

 

söndag 19 november 2017

Sömnlös


Ur den sömnlöses nattanteckningar:

23.30 kryper den sömnlöse ner i bädden. Hittar ingen bra sovställning. Det gör ont i armen och höften, det kliar i håret, pirrar i benen och med en halvtimmes mellanrum slår den stora klockan sina mäktiga slag som förkunnar att vid den här tiden sover alla andra.



02.00 hämtar den sömnlöse sin cd-spelare och en ljudbok. Det blir Jonas Gardell som läser "Om Jesus." Just det här avsnittet handlar om Matteus och Lukas och deras skilda uppfattningar om jungfrufödsel.

03.00 hämtar den sömnlöse en ny cd-skiva som erbjuder avslappning med  "Smooth sailing" och "Water dance." Det skvalar, kvittrar och plingar och den sömnlöse blir alldeles klarvaken.


03.30 sitter den sömnlöse vid rumsbordet och löser Dagens Nyheters korsord.

04.00 dricker den sömnlöse te.

04.30 tar den sömnlöse sin kudde och sitt täcke och lägger sig på rumssoffan.

05.00 går den sömnlöse tillbaka till bädden.

05.30 slocknar äntligen den sömnlöse och vaknar två timmar senare till en ny spännande dag.


Hälsningar från en trött zoombie.

måndag 7 oktober 2013

Missmatch

Troligen inte min matchning

Mera trolig

Mycket oväntat kom ett mail från en "datingsajt" där det stod skrivet: "Vi har hittat en lämplig person som matchar dig. Svara inom ett dygn om du är intresserad."

Eftersom jag "dejtat" och fortfarande "dejtar" samma karl sen 55 år tillbaka har jag inte direkt känt behov av att pröva på något sällskapsforum. Det känns märkligt och aningen obehagligt. Just nu skyller jag på facebook, för på någon "datingsajt" har jag ALDRIG, jag upprepar, ALDRIG varit.

Mailets avsändare är placerad på skräppost. Igår kom ännu ett mail om en matchande karl. Jag kan bara önska att jag blir bortsorterad så fort som möjligt. HJÄLP!!

Trevlig vecka!

torsdag 6 december 2012

I skuggan av den tänkta katastrofen

 
När Hesa Fredrik larmar är det dags för oss Lulebor att snabbt packa väskan och åka till Västerbotten. Skulle Suorvadammen brista måste ví alla som bor utefter Luleälven fly, annars drunkar vi. Osannolikt att det ska hända säger de kloke, men för säkerhets skull har vi alla fått en "så-här-ska-du-göra-om-det-händer-skrivelse" hem i våra brevlådor.
 
Jag ringde genast min bror i Skellefteå och frågade om bäddsoffan var ledig ifall en katastrofdrabbad syster lite oväntat skulle komma på besök. "Det kan bli någon månad innan vi kan åka tillbaka", sa jag hurtfriskt och hörde i tystnaden efter mina ord, hur brodern våndades och bad till högre makter att denna eländiga damm skulle hålla i evighet, amen.
 

 
Vi som bor i riskzonen hoppas nog innerligt att dammen håller i evig tid. Men Mikael Niemi har skrämt oss lite extra genom att skriva boken "Fallvatten", som handlar om att dammen verkligen brister och panik bryter ut bland människorna. Den boken skall jag inte läsa.
 
Hej!
 


söndag 10 juni 2012

Panik!

Den förlorade väskan

Igår gick jag med min äkta hälft på marknad. Vi hade köpt bröd, slängt in varor i bilen, fikat på Folkets Hus och nu skulle vi åka hem.

Men ve och fasa!!! Panik!!! Insikten om att jag inte längre bär min väska slår mig med grym kraft. Väskan som innehåller nycklar till lägenhet, garage och bil, två plånböcker med ovanligt mycket pengar, körkort, bankkort och alla de andra korten som man numera bär med sig.

Jag springer till bilen, min man till Folkets Hus. I bilen finns inte väskan. Jag svär och låter illa på det sätt som ingen tror att jag kan, känner ilska över min egen dumhet, samt grubblar samtidigt över vem man först ska kontakta om vi inte hittar väskskrället.


Den lättnad jag känner när min hälft kommer dragande med väskan över axeln är närmast euforisk. Aldrig mer ska jag utsätta mig för detta. Hädanefter ska väskan vara fastlimmad vid min axel och aldrig lämna denna trygga plats. Ett löfte som jag ger mig själv i denna stund.

Solig söndag!