Våra ständiga problem

 

Snart är det jullov och dags för den återkommande diskussionen om skolavslutningen ska ske i kyrkan eller någon annanstans. Skolverket har sagt att det går bra med kyrkan, men det får inte finnas några religiösa inslag.

 

Om detta ska vi alla ha en åsikt. Jag tycker att man ska fira sin avslutning där det är mest praktiskt för alla och skulle det råka finnas en kyrka i närheten så är det bara fint om den kommer till användning. Kyrkor används ofta för musik och underhållning som inte har någon kristen prägel.

 



 

Efter att ha tillbringat barndomens söndagar i pingstförsamlingen kan jag intyga att präster och predikningar inte har gjort det minsta avtryck i mitt liv. Att jag blivit konstig, beror på helt andra saker.

 

Barn vill ha jullov och sommarlov och bryr sig inte ett skvatt om var avslutningsdagen firas. Det är de vuxnas problem och att skapa sådana är vi duktiga på.

 

Ha det!

70-talet och maten

 

Programmet "Historieätarna" handlade förra veckan om 70-talet. På den tiden tog maten en stor del av vår inkomst, mycket större än vad den gör idag. Aladåber och tunga åt vi gärna, men vi brydde oss inte så mycket om grönsaker. Allt detta enligt programmet.

 

På 70-talet förde familjerna kassabok och jag har plockat fram min gröna bok från 1970 där det ser ut som följer:

Familjefaderns nettoinkomst 1.972 kronor, mat för en månad 500 kronor, månadshyra 600 kronor. Familjens avbetalningsskuld på bil 3.150 kronor och förmögenheten på Handelsbanken 1.700 kronor.

 



 

Jag har en känsla av att någon av sönerna vågat antyda att föräldrarnas kompetens vid grytorna inte riktigt var till full belåtenhet. Det bjöds mest på korv och potatismos. Det kan jag nu motbevisa, när jag hittat en veckomatsedel från 1978.

 

Måndag: Strömming

Tisdag: Palt

Onsdag: Köttbullar, spagetti

Torsdag: Blodpudding

Fredag: Korvrisotto

Lördag: Lasagne

Söndag: Kassler

 

Här finns ingenting att klaga på. Ingen aladåb eller tunga drabbade barnen. 70-talets mat hos familjen fyllde alla anspråk på variation och jag tror bestämt att det serverades ett och annat salladsblad också.

 

Hej!

 

 

 



Klyschor

 

"Det är en sanning med modifikation", avslutar jag en mening med, och börjar samtidigt fundera på vad jag egentligen säger. En sanning med modifikation hör till avdelningen klyschor, som man så ofta plockar in i en mening utan att egentligen veta vad man pratar om.

 

"Tänk vad du hade kunnat göra för de pengarna", kan man lite syrligt påpeka till den som köpt ett årskort på hockeyn eller dyrt betalat för något som man själv inte är intresserad av.

 

"Allting är relativt", "Det var bättre förr", "Bollen är rund", "Solen har också fläckar", "Hälsan tiger still", är utmärkta klyschor att använda när man inte har något annat att säga.

 

"Man ska sluta när det är som roligast" är en klyscha som jag tar till just nu.



 

Förresten, en sak till innan jag slutar. 8-1 är en vacker sifferkombination, som både är mitt födelsedatum och Luleå Hockeys målorgie under lördagskvällen. Det är kanske inte så dumt med ett årskort på hockeyn.

 

 

Hej!

Dessa fruntimmer

 

Ur Norrbottenskuriren 1876.

 

En maskin att diska tallrikar är den senaste uppfinningen i Amerika. Amerikanarna uppfinna så mycket tvätt-, vrid-, stryk-, och symaskiner, att qvinnorna snart icke är värda 25 öre dussinet.

 



 

Ur Saxons levnadsskola 1911.

 

En dam får icke utan tvingade skäl gå fort på gatan. Det kvinnliga väsendets högsta charme är mjukhet och behag och kvinnans hela dräkt är lämpad för lugna rörelser. Vilket otrevligt intryck av manhaftighet ger ej den dam, som tar långa steg och slänger med armarne! Hon ska inte skrika och skratta bullersamt. Högljuddhet, skrattsalvor, slampiga rörelser osv ge anledning till misstydningar.

 



 

Tysk professor 1914.

 

Tankearbete kommer att leda till att kvinnan blir flintskallig, samtidigt som hennes ökade manlighet och förakt för skönhet gör att det växer hår i hennes ansikte. I framtiden kommer alltså kvinnorna att vara flintskalliga och ha långa mustascher och skägg som patriarker.

 

Slut på citaten. Vid en titt i spegeln kan jag konstatera att jag nog tänkt lite för mycket.

 

Hej!

Katastrof, ångest och feber

Så rätt du tänkt, så fel det blev.

 

Katastrof: Vaknade upp i morse till klockradion där någon berättar att jordens medeltemperatur kommer att stiga med fyra grader de närmaste 50 åren, och att detta faktum kommer att leda till hemska naturkatastrofer som vi inte på långa vägar kan förutse. Den rika världen och vi som lever i den är bovar i sammanhanget och vårt eftermäle blir inte det bästa. Om det nu finns någon kvar som kan ge oss ett eftermäle.

 



 

Ångest: Det glittrar och glimmar i affärerna. Nya varianter av ljusstakar och lysande figurer trängs på hyllorna. Vem har bestämt att julen ska börja omedelbart efter Halloween? Julkommersen startar alldeles för tidigt och jag vill bara gömma mig under tomtemasken.

 

Feber: Zlatanfeber förstås! Denne fantastiske man som fått hela Europa att förundras. Till och med Åkesson och hans bröder måste väl älska denna nye svensk.

 

För övrigt skiner solen i Luleå!

 

Godafton!

Vecka 46

 

Det är egentligen otroligt dumt att skriva vecka 46 istället för att hålla sig till exakta datum. Veckonumren är bara förvillande och man vet bara på ett ungefär när de infaller.

 

Till denna vecka 46 hade jag köpt biljetter till Bo Kaspers orkester som hade en spelning i Kulturens Hus. Det var fullsatt, mest folk över 45, men även en del yngre. Bo Kaspers är en bra orkester med många fina låtar. Deras högdecibelmusik passar också alldeles utmärkt till en medelålders och äldre publik. Dessa människor har ju redan tinnitus, så där är ingen skada skedd.

 

Tinnitus är den musik som spelas i huvudet när det för övrigt kan vara alldeles tyst och för den som har tinnitus existerar inte tystnad längre. Att utsättas för höga ljud och buller kan vara en orsak till det ständiga öronsuset.

 



 

Till denna vecka 46 har gubben och jag också hämtat hem vår nya dator som vi döpt efter den dag den fick plats hemma hos oss. Det blev en "Leopold", som vi hoppas ger oss mycken glädje och få problem.

 

Trevlig  söndag!

Ett färgstarkt namn

 

Zlatan är namnet för dagen. När det uttalas "Schlaatan" sjunger namnet av styrka och manlighet.

 

Våra namn borde säga mer om oss än vad de gör, men namn följer trender och vi är alltför många som heter vad som var modernt det år vi föddes.

 

Någonstans i vår gamla historia fanns en regent som hette Erik den läspe och halte och en drottning med namnet Gumsehuvud. Bara av deras färgstarka namn kan man se dem framför sig. Den halte kungen som talade lustigt och drottningen med det fåraktiga utseendet.



 

Min egen farmor ville att jag skulle heta Claudia Albana Maxmiliana. Det tyckte inte mina föräldrar som gav mig ett alldeles vanligt namn.

 

Man ska alltid lyssna på farmor!

 

Hej!