På tal om löss

Här sätter jag in en vacker bild som motvikt mot det jag tänker skriva om.

På min gata i stan har ett hyreshus fått vägglöss. Ett flertal lägenheter har drabbats och hyresgästerna är förtvivlade. Dålig information från bostadsbolag och saneringsfirma gör de boende ilskna. Vägglössen isolerar folk på samma sätt som covid-19 säger en hyresgäst som bor i drabbat hyreshus. Man vill inte åka bort och smitta sina vänner med lössen.

Man hurves!

Nya kuststad. Ej drabbat av ohyra.

Av vägglöss kan man enligt Wikipedia få psykiska besvär. Man drabbas av sömnlöshet och stress. Det kliar i kroppen långt efter att de vidriga krypen är bortsanerade.

Man hurves ännu mer!

Lössen sprids numera oftast av folk som rest utomlands och tagit med eländet hem. Även saker som säljs i andrahand ska kollas med superögat. Tillsammans med stoppade möbler, kläder och tavelramar kan även en liten lus slinka med.

Jag känner hur det kliar i kroppen bara för att jag bloggat om dessa vidriga kryp som nu på 2020-talet ökar i en takt som skrämmer den modigaste.

 

Mat för mig

Efter dryga 10 år som bloggare och med snart 1200 blogginlägg är det dags för mig att skriva en blogg om mat.

Mysmat för fredagar. Här följer receptet:

2 dl vetemjöl

2 dl riven ost, gärna lagrad

75 gram margarin

3 msk kallt vatten

Platta ut degen till en rund botten.

Grädda i 200 grader 15-20 minuter.

När botten kallnat kletar du på

1 burk creme fraiche blandad med 1/2 tsk italiensk salladskrydda

Ovanpå detta ett rejält lager räkor, ca 300 gram.

Dekorera med vad du har. Har du löjrom? Perfekt! Annars dill, gurka, citron, eller som i mitt fall mango.

Till detta en snygg och god sallad.

Smaklig måltid!

 

Prasslande plånbok

Bakom mig har jag min barndom, min ungdom, mitt vuxenliv och mitt arbetsliv. Framför mig har jag ett okänt antal år och sedan kommer döden.

Det här är inget pessimistiskt prat, det är bara fakta. Livet slutar med döden, något som man bör se på med en smula humor, annars blir det resterande livet inte roligt.

Men aldrig har något år varit så märkligt som just 2020. Detta speciella år med coronarädsla, rena händer och avståndstagande.

Det som är en ekonomisk katastrof för många, har för oss som är garanterade lön av staten och som lever efter Tegnells rekommendationer blivit ett rejält tvångssparande. Varken frissan eller tandläkaren får våra pengar, inget spontant pryl- eller godisköp, inga besök på teatrar eller andra arenor. Pengarna stannar i spargrisen som blir allt tjockare.

Med långt hår och gluggar i tandraden kommer vi seniorer att möta världen om inte ett vaccin mot covid-19 kommer inom kort. Vår enda tröst är prasslet från vår välfyllda plånbok.

Godkväll!

 

Diverse tolkningar

"Nej, det kan du inte göra, det är inte ens förhandlingsbart. Du som är en 80-plussare ska inte umgås med andra än familjen", säger jag till äkta hälften som fått för sig att han ska gå på en träff som sker inomhus och där deltagarna sitter med armlängds avstånd.

FHM säger till 70-plussare: Vi rekommenderar att du begränsar dina nära kontakter och håller fysiskt avstånd till de personer du inte bor med. Detta gäller särskilt inomhus.

I den här familjen har vi en rigid och en generös tolkare av FHM:s rekommendationer. Vad betyder exempelvis nära kontakter? Är det bara närmaste familjen eller kan man inkludera grannarna på loftgången eller kanske styrelsemedlemmarna i den förening där man själv är medlem..

Var och en må ha sin egen tolkning av rekommendationerna, men när man är två i samma familj och tolkningarna skiljer sig åt, då behöver man medlare.

I det här fallet vann den rigida tolkningen. Äkta hälften satt sorgsen hemma och längtade efter nära kontakter.

Trevlig onsdag.

 

Nej, Blogger!

 

Det här är en test av nya Blogger. Jag är inte imponerad! Andra bloggare är heller inte imponerade. Gör om och gör rätt.

Det är moln på vår himmel

En 12 år gammal tjej har blivit skjuten. En liten flicka som inte ens fick bli tonåring på grund av att någon tog sig rätten att förkorta hennes liv. Det var många som frågade sig varför flickan var ute mitt i natten när unga flickor normalt ska sova sött.

Men lyssna, hon är ett offer!

Man ska istället fråga sig varför gängkriminella är ute och skjuter mitt i natten. Borde de inte sova bakom galler och låsta dörrar.

I det trygga samhället (folkhemmet) ska vem som helst kunna gå ut när som helst utan att bli skjuten eller våldtagen. Unga flickor, gamla tanter, transpersoner, uteliggare, ungdomar, ja alla ska kunna känna trygghet även om de får lust att gå ut "mittinatta" för att käka hamburgare.

Så vill jag att mitt samhälle ska vara.

Dubbelklicka på bilderna. De är tagna under juli månad när molnen ständigt var närvarande.

Det är dimmigt däruppe

Sätter mig vid frukostbordet. Lägger dagstidningen bredvid mig. Hämtar ett förstoringsglas eftersom jag inte längre kan läsa det finstilta i tidningen. Jag får en chock. Jag kan inte läsa alls. Bokstäverna är dimmigare än vanligt och i en fasansfull sekund känner jag skräck. Vad har hänt med mina ögon?

Lyckligtvis upptäcker jag ganska snabbt att i stället för det tänkta förstoringsglaset har jag plockat upp mina solglasögon och satt dem på mig. Därav mina synproblem. Jag blir synnerligen lättad och skrattar småhysteriskt åt mig själv.

Ofokuserad och okoncentrerad vandrar jag genom livet. Nu och då händer saker liknande det jag berättat ovan. Det är komiskt efteråt men i stunden inte lika kul. Ganska pinsamt faktiskt. Men alltid roar det någon, åtminstone roar det den som sitter på andra sidan bordet.