Nu är lägenheten överfull av möbler och tiden är kommen för oss att sätta upp våra tavlor.
Stramaljen? När ska den få kultstatus? Förspilld kvinnomöda, kallas det visst. Nu är det inte min kvinnomöda utan ett auktionsinrop för 40 kronor. Klart att det ska sitta uppe hos en feminist.
Till sist ger vi upp. Hälften av tavlorna får vila i något lämpligt utrymme till en annan gång, till ett annat år eller till ett annat liv.
Trevlig helg!
5 kommentarer:
Hänga konst är en konst. Du minns väl kurskvällen vi var på som skulle ge oss tips i tavelhängningens mysterier?
Kan inte någon hitta på ett fiffigt sätt att projicera tavlan på väggen så man ser hur den ser ut, just där? Innan man slagit in spiken.
Jag har glömt allt man fick lära sig på den där kursen. Minns bara den goda soppan.
Jag kan inte erinra mig att jag har kommit in i ett hem dät jag har haft något emot hur tavlorna har hängt.
Det brukar tyvärr bli många spikhål på väggen innan jag är nöjd.
I ett rum är en vägg som ett såll.Skulle behöva bredspackla hela väggen.
Anders: Inte jag heller. Ser inga fel i hur andra hänger sina tavlor Det är bara här hemma hos mig som det blir galet.
Yvonne: Det är tur man kan dölja spikhålen med tavlor.
Skicka en kommentar