Kultur och kalas

Kulturnatten är ett trevligt arrangemang som pågått i Luleå i 13 år. Lokala artister, sångare och dansare uppträder gratis överallt där man kan uppträda. Skulle man boka "riktiga" artister i den mängd som uppträder under kulturnatten, skulle det kosta uppemot 3 miljoner.

Blå man

Vi lyssnade till vacker sång i Luleås gamla fina postlokal, numera Vetenskapens hus. Vi tittade på konstig konst, blev hungriga och åt en laxsallad. Här borde jag givetvis haft ett foto på maten. Jag har bloggat i snart 10 år och ännu inte fotat mat. Det är nästan lite efterblivet.

Lasse och Levi

Avslutade lördagen med att gratta sonen Lasse som fyllde 53 och som under det senaste året blivit dubbelmorfar. Fattar inte att min yngste son kan vara så gammal när jag själv bara är lite över 57.

Mitt träd, liksom jag själv, överlevde den här sommaren och både trädet och jag hoppas på ännu många vackra somrar med härliga solnedgångar och ljuvlig värme.

Ett förlorat år

Medan jag sätter in foton från en dag i Malå och Lainejaur börjar jag tänka på mina platser på jorden.

I min förra blogg berättade jag att jag bott i Luleå i 55 år. Där hade jag fel, det var 56 år. Jag glömde det dystra året i Norra Sunderbyn. I den lilla byn Mörttjärn i Malå kommun föddes jag och där bodde jag i 20 år. I gruvsamhället Kristineberg arbetade jag i 1 år. Till Stockholm flyttade jag för att hålla koll på kärleken och där bodde jag i 3 år.

När jag lägger ihop siffrorna från min tid på olika orter stämmer det inte med min ålder. Jag har förlorat mer än 1 år. Inte konstigt att tiden går fort när den bara försvinner. Vart tog mitt saknade år vägen? Skrämmande när man upptäcker ett förlorat år och att någon/något stulit av ens ynka tid på jorden.

Det här tar jag på djupaste allvar. Vem stjäl min tid?

Hej !

Mitt Luleå

En vecka har gått sedan jag skrev om Fridtjuv. Kan inte fatta det, känns som i går.

Idag skriver jag om Luleå. Denna pärla till stad i nordöstra Sverige, som alltid ligger i topp när det gäller solligan.

Luleå har varit min hemstad i drygt 55 år. Jag köpte lägenhet på Krongårdsringen, fortsatte till Lingonstigen, sedan 39 år i hus på Järvstigen och numera, och till dess min sista klarsynta dag, på Norra Strandgatan. Här fick jag utsikten som jag längtat efter i hela mitt långa liv.

Här har jag det perfekta boendet med 10 minuters gångväg till badet och 10 minuters gångväg till Storgatan. Nej, allt är inte perfekt. Lägenhetens kyl- och frys är från ett annat millenium och en fara för miljön, något som inte bekymrar hyresvärden, Lulebo. Men gnället på värden tar jag i ett annat blogginlägg.

Här byggs det nya Luleå. "Kuststad" ligger i Södra hamn, nära det äldre bostadsområdet "Tutti-Frutti", som enligt mig är Luleås snyggaste. "Kuststad" har en fin utsikt över båthamnen men varför har man placerat en konstgjord kanal mellan husen. Fick blandade känslor när jag såg den, kändes inte alls Venedig som väl var tanken.

Utsikt från Kuststad

Snart börjar hockeyn. Lycka, svett och fasa har laget gett oss fans genom åren. Sällan på topp och nära att åka ut ett par gånger. Men just i år, hockeyns 20/21 kommer vårt lag att förvåna. Tro mig!

Hej!

Fridtjuv var en sällsam man

Fortsätter med 1900-talet och skolpolitikern och ecklesiastikministern Fridtjuv Berg. Bara namnet gör ju att man blir intresserad av honom.

1906 fick han igenom stavningsreformen. Den som gör att vi inte skriver "öfverste" och "äfventyr" längre.

En bra reform tycker vi idag, men han fick även igenom en "reform" som gav kvinnliga lärare sämre lön än män.

Så här säger Wikipedia:

Med stöd av de manliga lärarna fick Fridtjuv Berg igenom olika löneskalor efter kön för folkskollärare.

"Lärare och lärarinnor prestera måhända lika mycket arbete och säkert lika gott arbete, men de prestera visst icke samma slags arbete."

Så sade Fridtjuv och så beslutades också. Kvinnliga lärare fick sämre betalt än sina manliga kolleger, ty de presterade visst icke samma slags arbete.

Kära fruntimmer! Det ska vi fira!

1919, för exakt 100 år sedan, kom rösträttsreformen som innebar lika och allmän rösträtt även för kvinnor. Två år senare fick kvinnor för första gången lägga sin röst i valurnan i ett andrakammarval. Då var Sverige det sista landet i Norden som erkände kvinnlig rösträtt.

Socialdemokratiska och liberala kvinnoförbund hade kämpat med näbbar och klor för kvinnors rätt, men den högerledda regeringen ville inte ha fattigfolk och fruntimmer som röstande. Deras hjärnor hade inte tillräcklig kapacitet.

En del manliga socialdemokrater var också motståndare till kvinnorörelsen. Här ett utdrag från ett socialdemokratiskt valmanifest: Citatet hämtat från Wikipedia.

"Arbetarkvinnan som lever samma liv som sin manliga kamrat, har icke samma mått av politisk upplysning. Hon saknar den sociala och politiska överblick av ett sakläge, som för tänkande människor leder till enig kamp."

Visst försökte regeringen lirka och bjuda till lite för att beveka fruntimren. 1902, när 13 % av Sveriges befolkning hade rösträtt, lade regeringen fram följande förslag: Istället för kvinnlig rösträtt till andra kammaren skulle man tillåta gifta män som klarade inkomststrecket att få två röster och därmed kunna rösta för sin frus räkning. Stora demonstrationer och generalstrejk i dagarna tre visade att det förslaget var "helt oacceptabelt."

Visst har vi kvinnor och tjejer anledning att fira. 100 år med politisk rösträtt kräver jubel, champagne och ett tack till de kvinnor som en gång kämpade för sina och våra självklara rättigheter.

Mail från Andrew

Hej ganska!

Jag är ledsen för att invadera din integritet. Jag var ensam och behövde prata med någon för att torka bort min ledighet, så jag bestämde mig för facebook och i den processen med min sökning kom jag över din vackra och fantastisk profil och jag bestämde mig för att lägga till dig och lägga till dig. Snälla! Jag skulle älska oss att chatta när du är mindre upptagen okej!

Tack sötnos!

Andrew Washington

Fantastiskt! Här kan jag hjälpa till med att torka bort Andrews ledighet. Det låter väl lockande.

Ha en underbar fredag!

Sommaren är kort

Almöke 

Min sommar, vart tog du vägen? Jag fattar inte att det redan är augusti. Några bilder har jag i alla fall hunnit ta under juli månad och de är dessa som jag idag visar på bloggen. Dubbelklicka på sommarbilderna så blir de större och vackrare.

Almöke eller rallarros är en vacker blommar som jag inte alls uppskattade som barn. Då fick jag plocka dessa blommor i mängd för att ge till grisen. Idag lär en del göra te eller saft av blomman. Ekologiskt, närproducerat och miljövänligt.

Vet inte blommans namn

Ensamhet

Vill ha nedre tavlan till vänster

Konst i det gröna ägde rum sista helgen i juli. Lördagen bjöd på 31 plusgrader och en av utställarna berättade att dagen var outhärdlig och att det var ett herrans under att ingen dog av solsting.

Mitt träd. Det som är i samma fas av livet som jag själv. Vi är långt nere i utförsbacken och det är bara envisheten som håller oss kvar. 

Naturligtvis kan vi inte missa solnedgångarna. Nästan varje kväll lyser den himmelska lampan rakt i ansiktet på oss och tvingar oss att dra för persiennerna. Det är synd om oss!😀😀

Ha en mysig fredag!