Någon att skylla på

Utbränd bloggerska

Min blogg har fyllt nio år. En gång var den levande och entusiastisk. Numera är den trött, visar symptom på utbrändhet och brist på fantasi. Men som jag deklarerade redan från första början skulle mitt bloggskrivande hänga med ända in i dimman och så ska det bli.

"Nånannanismen" är utbredd i vår värld. Det är aldrig ens eget fel, det är någon annan som är upphov till dåliga, rentav katastrofala beslut. Katolska kyrkans ledare med påven själv i spetsen skyller på djävulen. Det är hin håle själv som frestat katolska präster och munkar. Det är djävulen som fått dessa "Guds män" till att begå pedofili. Ve den onde som plockat fram otillåten lust hos den som ska leva i celibat.

Själv brukar jag också skylla på någon annan. Det är min självklara rätt som gift. Citatet som följer har jag haft på bloggen ett flertal gånger. Det är formulerat av en broder och bygger på lång erfarenhet av livet tillsammans med en partner.

"Äktenskapet är av Gud stiftat för att vi ska ha någon att skylla på."

Ha en fin dag!

Gamla bleknade dior

Giftspridare 1975

Gäster på Per-Eriks bröllop. Föräldrar, bror, svägerska och söner

Lägg märke till sönernas klädsel. Rejäla träskor och praktiska byxor av vid modell. Sådana som fladdrar vid vaderna och som är så praktiska jämfört med de åtsittande och snörpiga modeller som man hittar i affärerna i dag.

Nils Peter Lindberg von Snålenstråle är finklädd för att gå på brorsans dop

Lars Olov ska döpas

Utflykt i det gröna.

Vi tog massor med foton. Diabilderna visade vi på en stor filmduk, oftast till fredagsmyset tillsammans med chipsen och godiset. Numera ligger de flesta i lådor, många är bortsorterade, några är överförda till datorn. Men färgerna blir med tiden grälla eller bleknade och de här bilderna lär inte överleva framtiden.

Trevlig måndag!

Septemberbilder

Dubbelklicka för större bilder

Vackra september

Snart inflyttning  i det nyaste bostadsområdet.

Den här bilden skiljer sig från övriga septemberbilder. Den visar min äkte mans vänsterben och hur han lite försiktigt anammat modet med trasiga jeans. Brallorna är till åren komna men har aldrig varit så "rätt" som just nu. 

I skrivande stund snöar det i Luleå. Det är åt helsike för tidigt och gör mig lätt deppig. Fortsätter i det dystra tänket och börjar dödstäda.

Hej!

Det stormar...

Läst på facebook:

"Förr fanns 1:a och 2:a kammaren, numera finns bara barnkammaren."

Man skämtar på våra folkvaldas bekostnad och intresset för den politiska maktkampen är stor. Alla talar om regeringsbildningen. När har det hänt förr?

Ett faktum är att det inte blir någon ny regering om inte någon "dagtingar med sitt samvete." Vem kan det bli? Tiden lär visa oss.

Det är inte bara i politiken det stormar. I natt har 14 sekundmeter möblerat om på vår balkong. Stolar, en genomblöt matta och blomlådor ligger i en sorgsen hög och undrar varför de inte redan fått komma in till vintervilan.

Veckans höjdare är naturligtvis Björn Skifs, en fantastisk entertainer som förgyllde vår lördagskväll på Coop Arena.

Ha det gott!

Minns du tvångssparandet?

Minns du telefonkorten? 1991 introducerades de över hela landet. De ersatte pengar i telefonautomaterna bland annat. Korten blev inte så långlivade, mobilen blev allmän egendom och korten blev samlarobjekt.

Minns du telefonautomaterna? På ett av telefonkorten finns ett ovanligt snyggt exemplar.

Minns du tvångssparandet? I en dagboksanteckning från 1991 har jag skrivit om långa köer på posten. Tvångssparandet skulle betalas tillbaka. Jag har inget minne av detta och måste googla. 1989 var Sverige i ekonomisk kris och Olof Johansson hittade en lösning. Staten skulle låna pengar av sina medborgare och dessa pengar skulle betalas tillbaka året därpå. Tvångssparandet varade i cirka två år. 

Idag är staten rik. Så rik och välmående att politiker från alla partier vill bestämma hur rikedomen ska fördelas. Alla anser sig ha vunnit valet och det vore väl fasen om inte just deras partiledare skulle få statsministerposten. Men så är det ju den där irriterande Jimmie som kan sätta käppar i hjulet för både Stefan och Ulf.

Tjoho!

En hederlig karl

Hörde en valanalytiker i teve säga ungefär så här:

"Kristersson vann varenda valduell mot Löfven, ändå blev moderaterna större förlorare än socialdemokraterna. Löfven är ingen debattör men han framstår som en hederlig karl."

Det är mycket fint att vara en hederlig karl. Sådana behöver vi många av. Fälldin ansågs också vara en sådan.

Om herr Hermelin var en hederlig karl vet jag inte, men blomprakten runt hans staty kan ju tyda på att han är värd en hyllning. Han har fått en park uppkallad efter sig.

Här har vi ännu en hederlig karl. Jag har känt honom i 60 år och vet att han är värd den titeln. Han är en idrottstokig socialdemokrat som är aningen deppad över valutgången men tröstar sig med tanken på att det bara är fyra år till nästa val. 

Hej!

Min röst gick till......

Nya löften varje dag om hur bra det blir när "jag och mitt parti" får makten. Kritik och hån till motståndarna, själv har man den enda rätta lösningen.

Så fint det skulle vara med lite vänlighet, värme och självrannsakan partiledarna emellan, det är alldeles för mycket tjafs mellan Jimmie, Jan och Jonas. Inte bara mellan de tre men deras namn gick så bra ihop. Nästan som en schlagertext.

Tänk om man finge höra Ulf berömma Stefan och säga; "Jag vet att du värnar de små i samhället, det är beundransvärt, det klarar jag inte av." Stefan replikerar omedelbart: "Uffe, jag gillar din omtanke om monarkin, där är jag helt enig med dig men det vågar jag inte säga högt, du vet väl hur sur Jonas kan bli."

Jag har förtidsröstat. I kommunen var det lätt, till riksdagen svårare och till landstinget svårast. Men trots funderingar, stönanden och tveksamheter röstade jag som jag alltid röstat. Jag är förmodligen enögd och väldigt partitrogen.

Slut för idag!