Avslutat lyssnandet av Hjorth/Rosenfeldts "Som man sår." Det är den 7:e boken i serien om den odräglige Sebastian Bergman som i den här boken blivit morfar och mjuknat. En bok återstår innan serien är slut.
Linnea 14 år övertalade mig att lyssna på Hungerspelen som är en trilogi av Suzanne Collins.
"Den är så jättebra, du bara måste!"
Mumlade lite om att boken nog inte passar mig. Jag är varken ung eller gillar "fantasy." Men ingen övertalar mig så lätt som ett älskat barnbarn.
Handlingen tilldrar sig i den av despoter styrda nationen Panem med 12 distrikt. Där arrangeras varje år de grymma Hungerspelen, där 2 ungdomar från varje distrikt tvingas tävla mot varandra till dess bara en är kvar. De andra är dödade. Boken har en charmfull och smart hjältinna vilket säkert tilltalar tjejer.
Där kräftorna sjunger har blivit en storsäljare i USA med hjälp av en känd skådespelerska som rekommenderat den i sin bokklubb. Handlar om en liten udda övergiven tjej i ett träskområde, där hon får kämpa för sin överlevnad. Hon blir illa behandlad men ger igen på ett lysande sätt.
Norrbotten noir, kallade recensenten i TV Återvändaren, skriven av Anders Sundqvist. En till storstaden utflyttad Lulebo kommer hem och får ta sig an ett brott begånget 1983 mot en av hans skolkamrater. Uppläsaren Fredde Granberg gjorde mig kopiöst irriterad genom sina försök att prata Lulemål.
Har under tre sommarmånader lyssnat till
Dansa min docka av Anna Jansson
Där den sista lampan lyser av Mari Jungstedt
Värket: Kaos på kontoret av Katarina Lundeholm
plus ytterligare 14 böcker.
Betalar man 169 kronor per månad får man ligga i med lyssnandet.
Nu är det september och med hösten kommer allvaret. Idag börjar jag med Svälten, en bok om missväxtåren 1867-1869. Det är inte så länge sedan. 1867 föddes min farfar.
PS. Under större delen av min levnad har jag använt ordet triologi istället för trilogi. Man lär så länge man lever. DS.
7 kommentarer:
Den bästa bok jag läst i år är Ken Folletts "Aftonen och morgonen". Handlingen tilldrar sig från år 997 och ett tiotal år framåt. Drygt 700 sidor av vilka jag efter ett tag läste bara 10 - 20 sidor i taget för att boken skulle räcka längre. Kändes tomt när den var slut.
På tal om triologi: Min fru tog mod till sig efter 40 års äktenskap och sade "Det heter inte adrenadalin". Då kändes det skönt att kontra: "Du, det heter inte blybärspenna".
Anders: Roligt när man har en bra bok att se fram emot som dessutom är en riktig tegelsten. 700 sidor torde motsvara mer än 20 timmars lyssnande.
Ha-ha! Det kan ju vara känsligt att tillrättavisa varann i språkfrågor. Det gick ju bra när det felade på bägge håll.
Hihi, jag måste ju hålla med din make som tyckte att du är bra på att lyssna — på ljudböcker. :D Men du är bra på att lyssna överhuvudtaget. Så de´ så.
För väldigt länge sedan när man allt oftare började säga hjärtinfarkt istället för hjärtattack så tyckte jag man sa hjärtinfrakt. Infarkt, konstigt ord, ansåg jag. (Föga anade jag då att jag senare i livet skulle drabbas av en "infrakt".) :/
Annica: Bra att ljudboken finns för alla oss skumögda. Säkert 5-6 år sedan jag klarade av att läsa en bok. Att lyssna är annorlunda än att läsa, men absolut inte sämre. Man somnar lika bra vare sig man läser eller lyssnar.
"Infrakt" låter nästan bättre. Hjortronsalt använde jag länge innan jag såg att det hette hjorthornssalt.
Där kräftorna sjunger gav jag betyget nja. Tyckte den var lite för mångordig, lite för upprepande.
Bert Bodin: Hittar en kommentar jag inte svarat på. Jag ger boken en 3:a. Dit hör de böcker som jag lyssnat färdigt på men aldrig riktigt griper tag. Betyget "nja" motsvarar väl en 3:a.
Vi är överens. ��
Skicka en kommentar