De där hemligheterna

Helgerna är över och vi avslutade med ett hejdundrande kalas. Så mycket dunder var det väl  inte, men ett antal personer kom och firade mig som uppnått en vördnadsvärd ålder. Så hög att jag inte behöver betala när jag går till en vårdcentral. Tacksam att jag trots min ålder är fri från krämpor och mediciner. Men livet är ändligt, liemannen väntar.

Gammelfarmor enligt Levi 4 år.

Hörde på radio att de flesta av oss dör med hemligheter. En del vill överraska de överlevande med ett oväntat stort arv, medan andra vill att hemligheterna de bär på ska förbli hemliga. Man skäms för det man gjort. Det kan handla om att man förskingrat, haft väldigt förbjudna tankar, skadat någon illa eller varit otrogen. Hemligheten kan dessvärre bli offentlig om det visar sig att den avlidne hemlighållit att han har barn på annat håll. Då faller glorian och den efterlevande får leva med de ekonomiska och känslomässiga konsekvenserna.

Kan inte komma på att jag har några hemligheter som skulle chockera min familj. Jag har stulit äpplen, skvallrat, använt vita lögner, tyckt förfärligt illa om någon chef, men det är välkänt och kan knappast chockera.

Det enda verkligt straffbara är att jag en gång kört mot rött ljus. Men ingen var där, ingen såg och det är för länge sedan preskriberat.