En 400 år gammal tall.
Citat från en gammal man: "Om man äter rätt och motionerar sin gamla kropp kan man få två extra månader på långvården."
När framtiden är osäker får man leva på gamla minnen.
Minns när jag för första gången gick på Arbetsförmedlingen och mötte en sur och grinig förmedlare som sa: "Och alla dessa hemmafruar som tror att vi ska fixa jobb." Jag avskydde karln och något jobb fixade han inte. Det fick jag göra själv.
Solviksbadet i Malå.
Minns mitt första besök på Systembolaget. Tro det eller ej, jag hade fyllt 35. Jag är uppvuxen med helnyktra och religiösa föräldrar som ansåg spritförtäring vara helt onödigt, kanske rentav syndigt. När jag kom hem från min systemdebut rådde kalabalik på vår gata. Yngste sonen hade ramlat ner från garagetaket och brutit armen. Trots min bristande tro kändes det som om himlen straffade mig, modern som lämnade barnet för att köpa spirituosa.
Minns den märkliga synen av gubbarna som låg på köksgolvet. Varje höst såg byns karlar till att det fanns ved inför den kommande vintern. Ett antal gubbar skötte vedkapen som gjorde fina vedträn av mäktiga stockar. Efter dagens matpaus vände karlarna på den stol de suttit på och under absolut tystnad kröp de ner på köksgolvet, lade huvudet mot stolsryggen och blundade i en kvart ungefär. Idag skulle man nog kalla det meditation eller Mindfulness, men därhemma kallades det "Whiil mat´n", vilket på svenska betyder att man vilar maten.
Den typen av vila vore något att tänka på för dagens människor som stressar värre än någonsin. Efter lunchen, stäng av din mobil, vänd på stolen, ner på golvet, blunda, tänk vackra tankar och du slipper bli utbränd.
13 kommentarer:
En av gubbarna som stod vid vedkapen var ju jag. Kanske 15 år och knappast någon gubbe. Varje husägare som skulle ha ved kapad hade köpt hem 5-liters svagdricka som man fick dricka vid varje sällsynt paus. Man blev nog lite lurig av drickan men då visste man inte vad det var.
I början av min karriär fick jag vakta systemkön i Västerås. Jag var dock för ung för att köpa själv.
Numera dricker ju pensionärerna mera alkohol enligt nyheterna. Svagdricka finns ju inte.
Man ska ju ta sig upp från golvet också ,-).
Det drar i mina smilband, både över inlägget och de två första kommentarerna.
Den arbetsförmedlaren borde anlitat en kollega för att få hjälp att byta jobb. För han klarade inte av det själv.
Jag kommer ju att lämna jordelivet utan att ha passerat genom Systembolagets dörrar. Är det månne unikt? (Sonens armbrott hade [antagligen] ingenting att göra med dina "system-synder".)
Vila maten borde alla göra. Smart av gubbarna.
Lennart: Svagdricka var gott! Minns att mina föräldrar (också helnykterister) emellanåt inhandlade den drycken i 5-literskagge. Mamma brukade dock säga att ett enda glas gjorde henne lite darrig i benen. Hon var van vid mjölk. :)
Elisabet: Haha, just det! Viktigt att ha någon behjälplig person i närheten. ;)
Lennart: I mina 15-åriga ögon var alla gubbar även om de kanske var i 40-årsåldern. Fattar inte hur du som 15-åring kunde få vara med i närheten av en farlig vedkap. Det skulle vara helt förbjudet i dag. Av drycker minns jag mest enbärsdrickan som enligt mitt tycke var mycket godare än det som finns på Systemet idag.
Elisabet: Som jag skrev till Lennart, gubbarna var nog inte så gamla, annars fick de väl hjälpa varann.
Annica: Du kanske borde sätta ett besök på Systemet på din att-göra-lista. Där finns även alkoholfria drycker för den som inte vill ha promille i sitt glas. Arbetsförmedlaren hade en dålig dag, så han är förlåten. Man är väl inte långsint.
Minns mitt enda möte med AF med fasa. Gubben skakade på huvudet och sade att jag inte hade en chans för att jobba som psykolog i Sverige, trots alla prydliga betyg. Så jag fick en bunt med ansökningsblanketter till en undersköterskeutbildning. När jag kom hem, ledsen och arg, sa Anders (den optimisten) direkt: "Gå till Lasarettet, knacka på Psyk mottagningen. Se om de har ett råd att ge."
Sagt och gjort. Efter ett drygt 2 timmars möte med två psykologer och en överläkare, fick jag en sommarvikariat som psykolog. Resten är historia. Idag skulle det aldrig gå, men då var det helt ok med okonventionellt tänkande.
AF-gubben flyttade sedermera till Umeå och blev "big boss" inom SKL. Hans namn dyker fortfarande upp på diverse insändarsidor, som medlem i "Sosseseniorer". Fortfarande skuttar blodtrycket upp några små steg när jag ser hans namn.
Nahide: Du har pluggat till psykolog vid Umeå universitet, du pratar perfekt svenska och så har arbetsförmedlaren mage att påstå att du inte duger och ger dig, en färdig psykolog, ansökningshandlingar till undersköterskeutbildning. Jag får blodstörtning å dina vägnar.
Tack och lov för Anders. Det var han som tipsade mig att söka jobb vid posten.
Nahide: Håller med Gunnel till 100%! Vilket stolpskott till arbetsförmedlare!
Efter att ha tillhört "räddningskåren" som lärarvikarie (obehörig) i 20-årsåldern gick jag till AF.
- Du kan väl prova med SJresebyrå. De söker folk.
Jag visste inte vad en resebyrå var ens. Men jag gick dit direkt efter AF-besöket. Någon timme senare var jag anställd och blev kvar på kontoret redan den dagen till de stängde. Det blev mitt jobb i nästan 50 år. Visserligen inte just där, men i branschen i olika roller och på flera platser i landet.
Bert Bodin: Det är så man vill att det ska fungera. Att du sen blev kvar i samma bransch i 50 år är nog inte så vanligt idag.
Det kan verka lite enahanda, men SJresebyrå blev Nyman&Schultz, som blev American express som så småningom lades ner i stor utsträckning. Då gick jag vidare till Norrbottens resebyrå, och sedan till NEX.
Jobbat som allt från resesäljare som kontorschef, som it-utvecklare, lärare för resebyråchefer. Webbutvecklare och annat. Alla världsdelar har jag besökt, utom Australien. Privat liksom i jobb. Utbildat mig i både Tyskland och i USA. Så variation har funnits.
😊
Bert Bodin: Du har verkligen haft ett variationsrikt arbetsliv. Nu fattas det bara Australien och det kan du förstås göra något åt.
Skicka en kommentar