En bleknad bild av två syskon som beundrar sig själva i spegeln. Fotot är från 1958 när vi hälsade på min pojkvän som var inneboende hos Svea i Malå. Bakom oss kan man se pojkvännens inköp för första lönen, radio med skivspelare där "Stupid Cupid" med Conny Francis spelades om och om igen.
Barndomshem
1960 flyttade jag till Stockholm och här följer ett utdrag från ett brev som jag skickade till min mamma. Jag hade en TV till låns och ville berätta för de därhemma om underverket som ännu inte var tillgängligt i hembyn.
"Jag ser på TV just nu. Vi har en sådan hemma på prov och om jag lyckas sluta röka kanske vi kan köpa den. Avbetalningen på en TV går på samma belopp som det jag röker för per månad. Just nu visas en gudstjänst. Den är intressant att titta på. TV-kameran går ibland i närbild på personer som inte vet det och därför kan man se fullvuxna karlar peta näsan. Tidigare idag har vi sett danske statsministerns begravning samt en bandylandskamp mellan Sverige och Sovjet."
-------------
Åren har gått. Från gudstjänst, statsbegravning och bandylandskamp till Hollywoodfruar, Paradis Hotel och Bonde söker fru. Det kan man kanske kalla kulturskymning.
Ha det!
3 kommentarer:
"Stupid cupid" minns jag inte, men däremot tycks jag minnas "Guitar boogie" med Arthur Smith, eller kom den senare? Här finns den i a f: http://www.youtube.com/watch?v=_hZUZtNUwN0
TV har klart blivit sämre. I början på 60-talet såg man varje program, nu ser man kanske 1% av utbudet. Det var bättre förr!
Hur gick det med rökavvänjningen? Blev det någon TV?
Norra Sverige fick ju länge klara sig utan TV. Men när sändningarna äntligen kom igång så såg man det mesta som visades - en fantastisk flimrande värld i perfekt gråskala.
Dåtidens bandylandskamper var säkert mycket intressantare än nutidens läppförstorade Hollywoodfruar. Döp om Hollywood till Ankeborg - de flesta damer där ser ju ut som Kajsa Anka i motvind.
Och i novembermörkret sitter man och glor på kulturskymningen Gunilla Persson & Co bara för att man gillar att förfasa sig.
Anders: Om jag minns rätt så fanns "Who´s sorry now" och "Stupid cupid" på samma gröna EP. Guitar boogie känns som om den låg på en gammal stenkaka, men här vet jag inte riktigt vad jag pratar om.
Annica: Jag kom inte ihåg att rökningen var ett ekonomiskt problem och att jag hade svårt att sluta. Det är intressant att läsa gamla brev.
Jag ser också fruarna bara för att förfasa mig. Dessa damer hör inte hemma i verkligheten, egotrippade läppförstorade skräckexemplar av släktet kvinna.
Skicka en kommentar