"Fy, vad du svär", säger en mig närstående man, när vi sitter och tittar på TV.
Jag!! Som från liten flicka fick lära mig att svordomar tyder på bristande ordförråd och att han däruppe i himmelen inte gillar vad han hör.
Varför använder man (jag) ibland svordomar?
1. När jag vill ge styrka åt en åsikt.
2. När jag inte hittar vad jag söker.
3. När jag ser reklam i TV.
Reklam kan vara otroligt irriterande. Det svarta fåret, de kråmande och pipande damerna i kläd- och skönhetsreklamen, läkaren med de solkiga kläderna osv. osv.
Men reklam kanske i själva verket bygger på att göra folk svordomsbenägna. Reklamen irriterar och man reagerar och det är just det som är meningen. Ju mer man retar upp sig, desto bättre kommer man ihåg produkten som skall säljas. All reklam är god reklam!
Rosorna är till sonen som fyller år idag. Grattis!
Trevlig helg!
5 kommentarer:
Både du och jag är uppfostrade att inte svära. Men så här i övermogen ålder kan vi tillåta att det någon gång trillar ett fult ord över läpparna. I vissa sammanhang behövs det lite extra krydda för att omgivningen ska förstå att "nu menar tanten allvar".
En mig närstående man brukar då påpeka: "Det där skulle inte din mamma ha tyckt om." Han har så rätt.
Jag instämmer i gratulationerna till den årfyllande sonen. Hjärtligt grattis!
Jag fick också lära mig att det är fult att svära.Min Mormor var kristen och mycket snäll och ödmjuk.Min pappa däremot svor som en borstbindare.Men nåde oss barn om vi svor!!
Annica: Det var så länge sedan vi fick denna goda uppfostran, så det får väl förlåtas oss att vi en eller annan gång brister ut i "kryddade" ord.
Yvonne: Hade också kristna föräldrar. Pappa hade temperament men jag minns inte att han tog till de starka orden.
Det var BARA mormor Elvira som var kristen.Granåsen kallades den ogudaktiga byn.
Yvonne: Vilket namn på en by! Tror inte att min by hade något extranamn. Fast nu kallas mina hemtrakter för "Vindbyarna."
Skicka en kommentar