De skrev en bok tillsammans

Den här boken har en alldeles speciell plats i min bokhylla. Inte ... gration är en diktsamling skriven av min bror Anders och min svägerska Nahide. Enligt författarna själva är boken ett resultat av ett möte mellan två människor som växte upp i olika världar men som upptäckte att likheterna i grundvärderingar och människosyn var större än skillnaderna.

Nahide är född i en stad vid den turkiska Svartahavskusten och Anders i en liten by i Lappland och dikterna speglar deras olika bakgrunder. Här följer en av Nahides dikter.

Kulturkrock 

Du knackade på min dörr och klev in

(Du, med ett lodjurs aktsamhet och uråldriga lugn,

det snöklädda vinterlandskapets glittrande värme,

vattnets virvlar kring timmerstockarna i den strida forsen,

med ögon i en grågrön nyans av din barndoms skog och tjärn,

midsommarnattsolens glada lek med talltopparna).

Jag bjöd på snabbkaffe och en halvtorr bulle ur skafferiet.

(Jag, dotter av öppna vidder och mäktiga berg,

oändligt böljande sädesfält, havets brus och måsarnas skratt,

ett persikoträd, dignande av solmogna frukter,

med en vågbrytares obändiga mod och livskraft,

månskenets förening med maneternas skimmer på havsytan).

Med leende ögon sökte du min blick

Sakta gled du in i min själ.

Jag fann dig.

Jag fann mig.

Brudpar 1981

Dikten som följer är skriven av Anders och är en travesti (heter det så?) på Fader Vår.  Den skrevs i slutet på 70-talet som en "dödsannons" över den utplånade byn Adakgruvan.

Bön från inre stödområdet.

Moder Svea

som är i Stockholm

helgat varde ditt namn

tillkomme dig koppar, elkraft

och välstånd

såsom i Malmö

så ock i Göteborg.

Vår dagliga socialhjälp

giv oss idag

och förlåt oss

vår naiva tilltro

till etablerade politiker

såsom vi ock förlåta

dem som stulit och roffat ifrån oss

och inlåt oss inte i frestelse

att själva förädla våra råvaror

ty skogen är din

malmen, vattenfallen 

och alla de andra rikedomarna

i statsministerns

politikernas

och den heliga regionalpolitikens namn

am(s)en!

 

Blandat innehåll i min bokhylla

Den här bilden visar mittdelen av vår teakbokhylla som vi köpte någon gång i början på 2000-talet. Den köptes på loppis för nästan ingenting eftersom teak var totalt ute, men hyllan är praktisk och rymmer mycket. Numera inte så mycket böcker eftersom vi flyttade till en mindre lägenhet och en del av våra böcker försvann till grannen som hade antikvariat och resten skänktes till Återvinningen.

Men en del favoriter finns kvar. Här på bilden "Kvinnans bokskatt" i tre delar från 1913. En handbok för hemmet som visar var skåpet ska stå. Herrn är hemmets överhuvud, han ska visas all tänkbar hänsyn, hustrun ska vara tyst, vacker och förstående. Ett huskors till hustru är en mans värsta mardröm. Hembiträde finns förstås men hon är oftast ganska oduglig, oansvarig, krävande och tar gärna pojkar upp på rummet.

Jag gillar verkligen att läsa om gamla tiders seder och moral men är innerligt glad att vi lämnat 1913 långt bakom oss.

Den här serien handlar om 1900-talet och alla framsteg som gjorts under förra seklet för den lilla människan. Imponerande. Under 100 år kommer man långt när man vill.

Här ett antal böcker som jag köpt direkt av författarna som då också skrivit en hälsning i dem. De måste givetvis få stanna kvar i bokhyllan.

Där finns också Utvandrarserien av Vilhelm Moberg som hör till mina favoritböcker  Och längst ut på en hylla står naturligtvis en Bibel. Varje hem behöver ju en sagobok.

 

Den årligen återkommande plågan

Mannen som vandrar på kajen känner jag mycket väl. Vi träffades redan 1958 och vi har haft ett bra liv tillsammans. Åtminstone har jag haft det. Har nog inte frågat vad han tycker. Blir så bedrövad om han har en annan åsikt.

I veckan var det dags för det årliga besöket hos tandhygienisten. Min tandläkares väntrum är ganska trist och inte blir rummet roligare av att där sitter fem personer långt ifrån varandra, samtliga stirrandes i sina mobiler. Det är tre vuxna karlar, en tjej och och så den gamla tanten som är jag. Alla sitter vi tysta och bara längtar därifrån.

Undrar hur en tandhygienist trivs med sitt jobb där han/hon under hela arbetsdagen tittar in i folks munnar som kan innehålla både snus och gamla matrester. 

Äntligen är det någon som ropar upp mitt namn och jag får sätta mig i stolen hos min hygienist. Han plågar mig, jag kvider inombords, men nickar jakande när han frågar om jag mår bra. Jag ljuger förstås. Sen mumlar han något om stabilt och att vi ska ses om ett år.

Det hela är över, jag går därifrån en dryg tusenlapp fattigare men oj så lycklig och lättad över att allt är bra och att det är ett helt år till nästa gång.

 

15 år och ännu inget slut

Bilden från första oktober 2024

Idag fyller min blogg 15 år. Började skriva blogg för att det är ett utmärkt sätt att få ut sina frustrationer på. Mest över allt elände som sker, men också en plats för att skriva om familj, hockey och kungahus. Samtidigt deklarerade jag att det skulle bli 1000 inlägg, det sista i januari 2018 som skulle heta "Följ mig in i dimman."

Nu blev det inte riktigt så. Det blev en fortsättning och inte så mycket hockey och kungahus.

Bilden från andra oktober 2024. Kulturhuset till höger speglar sig i vattnet.

Vår första oktobervecka har varit höstvacker men relativt händelselös i mitt liv. Jag har inte så mycket att berätta om annat än

att jag köpt en ny 5-årsdagbok. I min ålder är det modigt, ja nästan dumdristigt.

Bilden från den tredje oktober 2024

För bara någon timme sen lyssnade jag till "Ring så spelar vi" och någon önskade "There Goes My Everything" med Elvis. Så sentimentalt och så underbart vackert. Jag blev nästan tårögd. Alldeles för sällan spelas den typen av musik i radion.

Jag som inte tror på någon himmelsk Gud är väldigt svag för läsarsånger, så något fick jag ändå med mig från min barndoms söndagar i pingstförsamlingen i Baktsjaur.

Är överhuvudtaget svag för sentimental musik av alla sorter, långsamma ballader, skönsjungande tenorer, countrymusik och så förstås alltid Elvis och delvis Beatles. Deras musik är faktiskt himmelsk.

 

Malå med allting så nära

Kommunhuset där jag jobbade mellan 1957-1959

Man borde nog flytta tillbaka till Malå kommun. En kommun som har knappt 3000 invånare och Sveriges bästa åldringsvård enligt Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Malmö och övriga storstäder ligger sämst till enligt samma källa. Fördelen med att bo i en liten kommun är bostadspriserna, tryggheten med hemtjänsten och att de flesta känner till varandra.

Problemet är att Malå kommun absolut inte vill ha mig. Kommunen behöver unga starka duktiga skattebetalare, inga gamla människor som bara kommer att kosta vård. Det är fullt begripligt.

"Malå med allt så nära" är kommunens slogan och i den kommunen bodde jag från nyfödd till 21 års ålder. Jobbade i kommunhuset och dansade på Malåborg. Det var ett populärt dansställe på 50 och 60-talen och publikrekordet hade Sven-Ingvars 1962.

Bland kända personer från Malå märks "Långa lappflickan", en kvinna som blev 218 centimeter lång och uppvisades över hela Europa, bland annat blev hon uppkallad till Stockholms slott och "uppträdde" för Karl XIV Johan. Låter illa i våra öron att förevisas för sin missbildning och man undrar vad den stackars flickan själv tyckte.

Charmören och filmskådespelaren Peter Höglund kom också från Malå. Han var populär på 30- och 40-talen. Han hade huvudroller i filmer som Lappblod och Laila, trots att han inte var same. Det räckte att han kom från Lappland.

Så här står det i en gammal Filmjournal:

"Peter Höglund är av allt att döma filmcharmör nummer 1 som saknats i svensk film. Dessutom en utmärkt skådespelare."

Nu är han bortglömd, men hans foto pryder en hylla på Malå hembygdsgård.

 

Tack för alla goda råd

På min vanliga promenadslinga hittar jag den här björken med naturligt röda blad och vit stam.

Tänk så många goda råd vi fått genom åren av politiker, forskare och lekmän, råd som ska ge oss ett längre och rikare liv. T ex följande:

Socialstyrelsen, 70-talet. Ät 6-8 brödskivor/dag. Extra nyttigt om du använder fullkorn.

Livsmedelsverket: Ät högst 1 ägg per dag. För mycket äggätande kan ge dig högt kolesterol.

Naturskyddsföreningen 2024: Köp endast 5 plagg/år, undantaget strumpor och underkläder. Dessa 5 plagg bör vara av god kvalité och räcka till 270 tvättar.

Folkhälsomyndigheten 2024: Barn och unga ska inte sitta framför skärmar mer än 1-2 timmar. Basta!

Jag lyder slaviskt när det gäller råden om klädinköp. Svensson lär i medeltal köpa 25 plagg per person och år, vilket enligt mig låter både jobbigt och dyrt. Vem har tid och vem har plats för alla dessa plagg. Dessutom korkat ur miljösynpunkt.

Konstig konst på Kulturens hus, men rätt dekorativt.

Ett gott råd är att sluta lyssna på goda råd har någon sagt. Det saknas ofta vetenskapliga stöd för råden och det gäller alldeles särskilt dessa eviga råd om viktminskning, där olika bantningsgurus ofta förbjuder alldeles vanliga födoämnen.

Konst på Kulturens hus.

Ät allt men inte så mycket lär vara det bästa rådet för den som vill gå ner i vikt. Och ta en liten chokladbit till efterrätt, det gör dig glad.

 

Kanonväder och kulturkanon

Kulturnatten är ett årligt återkommande och populärt inslag i stan. Man går gratis in på en mängd ställen för att lyssna på jazz, körsång, dragspel med mera, man kan se film och konstutställningar. Det är spännande evenemang överallt, i kyrkor, samlingslokaler och utomhus. Mycket folk och bra stämning. Årets kulturnatt i Luleå börjar idag och pågår mellan 11.00 till midnatt. Vädret är helt på kulturens sida.

Det finns många åsikter om kultur. I mina unga år var ordet kultur något som var allvarligt, obegripligt och tråkigt. Så ser jag det inte idag. Kultur kan vara något som samlar oss och som vi brinner för. Har en man i min närhet som anser att en match i hockeyhallen är den ultimata kulturupplevelsen.

I veckan såg jag kulturminister Parisa Liljestrand bli intervjuad av Anders Holmberg i programmet "30 minuter." Hon talade om att Tidöpartierna gett en grupp på ett antal personer den svåra uppgiften att skapa en svensk kulturkanon, som ska vara ett verktyg för bildning, gemenskap och inkludering. Gruppen ska välja ut svenska storverk inom olika områden. T ex arkitektur. litteratur, musik osv.

Måste erkänna att jag fattade ingenting. Googlade på ordet kulturkanon och det enda jag är säker på att kanonen är någonting som kommer att skapa stor förvirring och oenighet bland kulturfolket.

Strunt i kanonen, ge folket kulturnätter.